Idag var min avdelning inbjudna för att berätta om hjälpmedel. Det var den korta informationen jag fått och det var inte mycket till grund att förbereda sig på :) Hjälpmedel kan man prata om ur många perspektiv för att inte tala om vilken kategori hjälpmedel?
Någon gång under resan till Nicaragua i höst fick jag frågan om jag har kontrollbehov. Jag svarade så klart nej eftersom begreppet har en ganska dålig klang i mina öron. Men det slog mig senare, att visst har jag kontrollbehov när det gäller vissa saker. Och att inte veta när man går upp för trappan på scenen vad man ska prata om är definitivt en sak som stör mitt kontrollbehov :)
De vi skulle prata inför var folk inom Landstinget som arbetar med E-hälsa. Jag är fortfarande ganska ny och har inte riktigt förstått vad begreppet mer konkret innebär och lyckades inte heller bli klokare innan dagens framträdande. Före framkomsten hade jag nog mer tänkt att prata om hjälpmedel ur ett användarperspektiv, vad vi förskriver för sorts hjälpmedel och vad och hur vi utbildar sedan.
Men vi kom 10 minuter före utsatt tid och satt oss på bakersta raden och på den korta tiden blev jag osäker på det planerade upplägget. Det lät på de som pratade mer som de anställdas hälsoaspekter när det gäller IT-miljön inom Landstinget.
Så när jag och min avdelningschef gick upp på scenen och pluggade in våra datorer byggde vi om upplägget :) Vi hade bara 30 minuter på oss så det var ingen stor grej men man känner ju att man vill göra bra ifrån sig oavsett och denna gång var det ett 100-tal åhörare :)
Framträdandet blev därför en kombo av de hjälpmedel vi synskadade anställda använder i vårt arbetsliv som i mångt och mycket råkar vara samma som de vi förskriver och utbildar våra användare på. Min chef visade lite förstoring för de som är synsvaga och behöver större text på sin dator och jag pratade om begreppet ”skärmläsare” som omfattar att få skärmbilden tolkad med hjälp av just förstoring, tal eller punktskrift, eller för all del alla tre komponenterna i vissa fall. Sedan visade jag samma sak när det gäller mobiltelefoner och den inbyggda skärmläsaren i iPhone och min chef visade förstoringen som finns i den telefonen.
Avslutningsvis försökte jag beröra begreppet E-hälsa som jag tolkat det och berättade om den brist på överblick man har när man jobbar med tal, punktskrift eller förstoring och att mycket tar mycket längre tid än för en seende användare. Och jag berörde också att många av våra administrativa system vi arbetar i har stora brister vad gäller tillgänglighet och är mycket svåra att arbeta i för oss med en synnedsättning.
Föredraget avslutades med ett antal frågor som brukar kännas som om åhörarna blivit intresserade och av de applåder vi fick avslutningsvis så kändes det som om något som från början verkat helt oplanerat och oförberett ändå blev väldigt bra.
Men det här med att komma till en föreläsning eller presentation utan att veta vad man ska prata om ska verkligen inte bli någon vana för min del :)
Andra bloggar om: Arbete, Jobb, Stockholms Läns Landsting, Landsting, Landstinget, SLL, SLSO, Stockholm, E-hälsa, Ehälsa, Sjukvård, Syncentral, Hjälpmedel, Synskadade, Tillgänglighet, Föreläsning, Föredrag, Presentation, Improvisera