Ännu en dag med vackert väder och idag är det fredag. Således bara en dag kvar tills det är dags att packa ihop och åka hem. Det är lite dumt att känna vemod i förtid när man istället borde utnyttja tiden in i sista minuten.
Idag har familjen Pålsson haft besök av mormor, morfar, två kusiner och en bekant till dem. De gästade även förra året och nu som då, grillade vi på stranden på eftermiddagen. Barnen lekte bra tillsammans vid vattnet.
Ikväll har vi som vanligt bastat och badat och Miranda blir tuffare för var dag när det gäller att bada själv. Hon badade bara i början av veckan med pappa trots att jag fick dra henne av badstegen ner i vattnet och då blev det kul igen. Men när pappa inte ville bada satt hon mest ensam medan de andra lekte i vattnet. Det gjorde faktiskt ganska ont i hjärtat att se henne tyst och ensam på en bänk i förrummet utanför bastun.
Desto roligare blev det sedan när hon plötsligt började kliva i själv från stegen och lita på att hon bottnade. Från den stunden sprang hon med de andra ut när det var doppardags och även om hon inte hoppar i som de andra så är hon inte längre utanför.
Efter bastun satt vi på klipporna vid havet igen precis som igår kväll. Barnen var med och satt en liten bit bort och spelade. Jag gillar inte så värst mycket att gassa på stranden, men sitta sådär på kvällen på klipporna som fortfarande är heta efter dagens sol, skulle jag kunna göra i timmar! Allra helst skulle jag vilja vara på en båt så klart men klippor duger.
Jag har och har haft en längre period där jag känt mig otroligt låg. Jag ska snart hem och göra allt för att sälja min båt, den som förmodligen och mest troligt blir min sista båt. Ändå sitter jag här på klipporna och tänker tillbaka. När jag 2003 fick möjlighet att köpa den perfekta båten som passade mig fungerade allt bra. Båten var liksom perfekt just för mig. Gick att vara i och pyssla med nästan året runt även om jag inte alltid hade folk som kunde köra. Jag uppgraderade den sakta men säkert med värme för kalla vår- och höstdagar och bättre och bättre navigationsutrustning.
Riktigt hur jag tänkte 2007 när jag plötsligt fick för mig att byta till en mindre och smidigare båt vet jag inte. Det kan jag inte förklara på annat sätt än min oroliga själ som ständigt strävar vidare trots att jag kanske har det som passar bäst. Jag vet nu idag att jag då satte första spiken i kistan för mitt båtintresse. Det är inte det att det blivit dyrare att ha båt, men nu tre båtar senare har användningsområdet och möjligheterna krympt så att det inte längre är värt pengarna.
Och nu ska sista spiken i och det känns sorgligt ikväll. I min telefon och vår surfplatta startar jag då och då navigationsprogrammet, sätter små märken på platser som ”kan vara bra att ha”, lyssnar när andra berättar om vilka fartyg som syns i närheten i sjökortet. Det är bara ett sätt att leva ut min hobby genom andra… Utanför ligger en segelbåt på svaj och längre bort en stor tanker. Tvärs över en helt spegelblank Mysingen hörs det dova ljudet från Nynäshamn. Det är förmodligen oljeraffinaderiet som låter och på avstånd hörs en liten motorbåt som letar sig fram i mörkret.
Även om jag sträcker mig så mycket jag förmår, kommer jag inte uppnå det jag vill ha och ett av problemen är min funktionsnedsättning och det andra, och största problemet är att jag själv klantat mig. Det är bara så jävla svårt att inse att jag inte kan, att det inte går trots allt. Men att se sitt största och bästa intresse segla bort med vinden lämnar en tomhet i bröstet som nog kommer ta sin tid att smälta, om ens någonsin.
Om några dagar åker vi hem och då ska båten servas och läggas ut för försäljning. Sedan kan båtlånet betalas och färre utgifter för familjen är bra, man får tänka så.
Men tänk om någon bara sagt till mig där 2007, att inte göra som jag gjorde. Om jag hade lyssnat, vilket jag förmodligen inte hade gjort, så hade kanske Galadriel legat vid bryggan en bit bort, på ankare utanför eller i naturhamnen några kilometer upp längs ön.
Andra bloggar om: Semester, Sommar, Skärgård, Stockholms Skärgård, Mysingen, Rånö, Rånö Källan, Utö, Nåttarö, Nynäshamn