Loggboken stängd

Loggboken öppnade här i bloggen en dag i juni 1997. då hade jag precis bildat min familj och livet såg ut att ta en ny, stadig kurs, som en tung segelskuta som slår och styr mot nya mål.

De som känner mig tror nu det kommer bli en lång sentimental rekapitulation av hela mitt båtägande. Jag är svag för sådana, men den här gången blir det en kortversion.

Jag hade en dröm att skaffa en egen båt på riktigt, en riktig båt att slösa min materiella kärlek på. Att vara vid och på havet har på något vis skänkt en väldigt speciell lycka och harmoni i kroppen. Dåligt väder, höga vågor, vackert väder och solsken, kallt eller varmt i vattnet har aldrig spelat någon roll. Havet är vackert ur alla synvinklar.

Med åren har det blivit några båtar, närmare bestämt 7 stycken. Jag började med ett vrak till träbåt som aldrig kom i sjön och uppgraderade mig vart efter.

2003 lyckades jag äntligen köpa den perfekta båten av en kompis. Jag hade väntat länge och fick kämpa lite för att få ihop ekonomiska resurser men plötsligt var hon min. En stor stålbåt med överbyggnad som rymde åtminstone 2 familjer eftersom jag alltid behöver någon med som ser och kör. Båten var inte bara perfekt till sjöss med sina stora däcksytor och stadiga räcken, styrhytt vid dåligt väder. Den var också perfekt för bryggsegling, sommar som vinter. Dit kunde jag åka själv eller med kompisar, med en kasse pilsner och grill för att njuta på mitt sätt. Båten utrustade jag vart efter med navigationsutrustning, kyl, frys, värmare och uppgraderade sakta men säkert elsystem och inredning.

Hade jag stannat där är jag säker på att det sett annorlunda ut. Men det finns en oro i min själ som ständigt vill vidare, leta efter något ännu bättre och mer optimalt. Men mina följande tre båtbyten blev spik efter spik i kistan.

Mitt sista båtköp var ett av de mindre lyckade på flera sätt. Ekonomiskt naturligtvis, men under hemfärden börjar också båten läcka. Det är svårt att veta om ägaren kände till det, men vi kom inte längre än från Stockholm till Dalarö innan felet uppstod.

Men jag säger ingenting om det, man köper begagnade båtar i befintligt skick och har chans och skyldighet att ta hjälp av en besiktningsman om man som köpare känner sig osäker. Reparation av läckan och behovet av invändig renovering kunde jag inte fixa och det fanns inte ekonomi för att åtgärda det och lusten rann ur mig helt.

Dessutom gjorde jag mig osams med den tredje lokala båtplatsinnehavaren ute i skärgården utan att egentligen förstå vad jag gjorde för fel så allt blev komplett ohållbart.

Att sälja båt sommaren 2013 var inte lätt. Särskilt inte båt med renoveringsbehov. Jag lade ner många hundralappar på annonsering och prislappen sjönk skrattretande. En båt som köptes för 160000kr såldes till slut för skrattretande 25000kr, den näst största förlust jag någonsin gjort.

Allt står här i Loggboken, säkert många hundra inlägg bestående av både hyllningar och förbannelser över båtlivet och båtägandets fram- och baksidor. Men nu är det obönhörligen slut. Den sista båten är såld och det kommer inte gå att köpa en ny i det här livet :)

Så nu är loggboken stängd, sidan Båtliv bortplockad från huvudmenyn och det känns sorgligt. Ett av mina största intressen i livet har gått i sank. Kanske blir det nya äventyr på havet med vänner och bekanta.

Slutligen vill jag tacka min familj och alla mina vänner som gjort drömmen möjlig. MP som jag lärde känna och kort efter gav vi oss ut på havet tillsammans och därefter hade vi ett gemensamt intresse. Många båtturer har det blivit med åren.

Egge som varit min kronologiskt sett andra kamrat att uppskatta båtlivet. Mycket krångel med tampar i propeller och icke fungerande kylvattenpumpar, men väldigt trevligt har vi haft med våra familjer.

Sedan alla ni andra som deltagit i mindre skala och varit med och styrt mina båtar genom åren, Kenny, Jale, Håkan, Jörgen och Kim.

Sist men inte minst, Joche, som spenderat mycket tid med mig både vid brygga och ute på sjön med grill, öl och djupa diskussioner. Vi har löst livets gåtor och problem många gånger om där till tonerna av vågskvalp, Ejder och Fiskmås.

Lukten av hav, tång, fisk, tjära, träbåt, diesel och bensin glömmer jag aldrig.

Så av med kaptensmössan och kasta ankar, bit i det sura äpplet och spotta i motvind! Livet är fullt av nya möjligheter :)

Andra bloggar om: , ,

Posted from .

2 reaktioner till “Loggboken stängd”

  1. Tack själv för alla härliga turer på sjön! Tamparna, pumparna och barnen som trodde båten skulle brinna upp efter lite fel ordval med huvudet nere i motorrummet är bara roliga minnen man skrattar gott åt numera :) Och nog ska vi väl kunna ta oss ut igen då och då på något vis, det löser sig. För det vill jag :)

Kommentera