Sthlm Bike 2014

IMG_1957.JPG

IMG_1956.JPG

IMG_1955.JPG

04:40, väckarklockan ringer men jag är redan klarvaken och undrar varför jag gör det här och varför det dessutom känns helt OK? :) En spänd förväntan och lyckokänsla i kroppen. Risgrynsgröt är jobbig att värma i mikrovågsugnen. Antingen är den kall i mitten och kokhet ytterst och skvätter ner hela mikron, eller så blir allt för varmt och smakar konstigt. Just den här morgonen nöjer jag jag mig med att gröten inte är helt genomvarm. Jag är egentligen inte hungrig men äter för att jag vet att jag kommer att behöva det :)

På med cykelkläderna. Det ska vara varmt idag men jag vill inte frysa på morgonen. Så ddet blir långa, löstagbara benvärmare, linne närmast kroppen, en långärmad tröja för att skydda armarna och sedan cykeltröjan. När allt är på blir jag som vanligt kissnödig och det är bara att skala av sig allt igen och börja om :)

När jag slår mig ner i MPs bil är lyckokänslan kvar. En otrolig dimma som gör vägarna våta men det känns skönt att Stockholm kommer visa sig från sin perfekta sida idag. En sådan här utmaning som väntar idag hade inte varit lika nådig i dåligt väder. Då hade det varit en större utmaning för psyket snarare än det fysiska.

När vi parkerar nära Sjöhistoriska museet där starten ska gå är min pilot sen. OK, just då svor jag lite över hans morgontrötta sista minutenvana men han blev snabbt förlåten trots ankomst en kvart före start ungefär :) Egentligen var det ingen större brådska, men min cykel fanns i hans bil och någon kamera hann jag inte montera.

När vi sedan rullade mot start blev det inte särskilt många minuters väntan. Vi stod långt fram i den snabba gruppen och kom snabbt och lätt iväg. Det blir alltid lite trångt i början med en massa omkörningar.

När vi susade ut över Djurgården var kroppen full av kärlek och lycka. Hjulens sus mot vägbanan, växlarnas knattrande och mängder av cyklister runt omkring. Frihet var det ord jag tänkte mest på. Jag kände mig stark men ödmjuk, dagen hade bara börjat :)

Vårat mål var att köra loppet på max 1:30 för att få tidsplanen att hålla ihop. Det lyckades vi med så när som på 10 minuter. Samtidigt inbjuder inte miljön till några vansinniga farter med korsningar, trafikljus och andra cyklister.

När vi rullade i mål i Kungsträdgården mötte den journalist från taltidningen Läns– och Riksnytt som skulle följa mig hela dagen. Det blev lite frågor om hur det hade gått och hur det hade känts innan vi bjöds på frukost som var priset i målgången :)

Efter lite råddande har vi lastat cyklar och oss själva i bilen igen och far nu norrut mot Upplands Väsby och nästa utmaning, Roslagshösten 2014!

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Sthlm Bike, Stockholm, Funktionshinder, Funktionsnedsättning, Synskadade, Träning, Motion, Tävling[/tags]

IMG_1959.JPG

Förberedelser för Sthlm Bike 2014 och Roslagshösten 2014

Imorgon kör jag, min pilot och några vänner dubbla motionslopp. Kl07 på morgonen startar Sthlm Bike 2014, ett 42km långt motionslopp på nästan bilfria gator i Stockholm. När det är avklarat, far vi med vindens fart upp till Upplands Väsby där Roslagshösten 2014 startar från kl09:30, ett 135km långt lopp uppe i Roslagen.

Det blir ett tajt schema imorgon som jag hoppas vi kan hålla. För att ytterligare komplicera till upplägget kommer en journalist följa mig under mina båda motionslopp och möta upp längs banan. Där finns inte så stora marginaler att spela på så allt måste fungera :)

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Sthlm Bike, Roslagshösten, Funktionshinder, Funktionsnedsättning, Synskadade, Träning, Motion, Tävling[/tags]

Efterlyser piloter i cykelbutik

Jag försöker ständigt få kontakt med fler duktiga cyklister att träna och tävla med. Snart känns det som om jag provat allt och det börjar faktiskt kännas lite tungt. Jag har provat med att annonsera både på min privata och offentliga Facebook-sida, i två stora cykelgrupper på Facebook och Stockholms största cykelklubb Fredrikshofs Facebookgrupp. Vidare har jag försökt annonsera i ett av nätets största cykelforum och i forumet hos min lokala cykelklubb CK Falken som jag tränade lite med förra året. Alla dessa försök har sammanlagt lett till absolut ingenting.

I april i år frågade jag Huddingehallen där jag tränat spinning under vintersäsongen om jag fick sätta upp ett anslag på sporthallens anslagstavla och dörr till spinningsalen. Det var OK och jag kände mig mer än hoppfull. Nu skulle jag nå träningsintresserade och i och med spinningen också antagligen en del cyklister som tränar under vintern. Om anslaget sågs av 100 personer tänkte jag att det måste göra åtminstone en eller två intresserade. Men veckorna och månaderna gick och ingen som helst respons.

Sedan kom sommaren med mina skador då jag inte cyklade så mycket. Jag tog kontakt med en gammal ungdomsvän som jag såg på Facebook träna väldigt intensivt inför Ironman Kalmar och frågade honom om han själv eller om han kände någon som kunde vara intresserad av att träna på lite högre nivå. Det gav 2 tänkbara elitcyklister vilket gjorde mig hoppfull. Men då vi ännu inte lyckats få kontakt vet jag inte om även det spåret bara tar tid att få ihop eller om det runnit ut i sanden.

Idag var jag nere hos min lokala cykelbutik Sportson för att montera ny kassett inför helgens två motionslopp. Jag tog med mig mitt anslag på vinst och förlust och frågade om jag kunde få sätta upp det i butiken. Svaret var positivt och nu står anslaget uppe vid ett litet podium nära kassan där folk brukar stå och hänga och prata. En lämplig plats tänker jag, kanske ännu bättre än allt annat. Jag blir också lite extra hoppfull när en av säljarna säger att i en spinningsal är det långt ifrån säkert att man når ”riktiga cyklister” och det kanske ligger något i det.

Nu är säsongen snart slut om det inte blir en lång mild höst men det ska bli intressant att låta detta sitta uppe ett tag och se vad det ger. Jag har också sedan tidigare fått löfte om att sätta upp samma anslag hos Cyklotekets alla Stockholmsbutiker.

Ger detta ingenting vet jag inte alls hur jag ska gå vidare. Jag har haft svårt med motivationen efter sommarens paus i träningen och en stor del av det beror på möjligheterna till träning. Även om jag har min trainer och mitt löpband så känns det ändå ganska tungt att det verkar vara så svårt att hitta intresserade piloter. Jag vill träna utomhus på riktiga vägar så länge det går så klart, men även för min satsning känns det svårt. Om jag ska ha någon chans att nå landslaget som är mitt högsta mål just nu, krävs piloter med liknande vilja och mål. Mitt mål att komma till Paralympics 2016 känns inte längre så realistiskt måste jag erkänna. Inte om det ska vara så här pass svårt.

Samtidigt, som någon uttryckte det så är konkurrensen bland icke funktionsnedsatta cyklister oerhörd. Att nå landslag eller OS där är näst intill omöjligt. Främst för att urvalet är många flera och konkurrensen vansinnigt hård. Då kan man mycket hellre bli pilot och nå paracykellandslaget och Paralympics och nå framgång och ära på det viset även som pilot. Nu är inte motståndet så lätt heller varken nationellt eller internationellt, men antalet cyklister betydligt färre och därmed statistiskt lättare att nå hög nivå.

Så det ska bli spännande att se vad som händer framöver.

[tags]Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Träning, Tävling, Motion, Landslag, Paralympics, Funktionsnedsättning[/tags]

Paracykel-cup 2014 tempo del IV

Nu blev tävlingssäsongen för mig inte alls vad jag tänkte mig. Det blev bara tre tävlingar i våras innan det tog stopp i och med en vurpa där jag bröt nyckelben och skadade en axel och kort efter det en inflammerad blindtarm som ledde till operation och efterföljande komplikationer.

Senast jag tävlade var i maj.

Nu har det varit säsongsavslutning och jag ställer mest upp på kul för att se hur jag återhämtat mig. Ändå är jag i ett väldigt tidigt skede av rehabiliteringen. Sedan ville jag och min pilot så klart se hur cykeln kändes under sådana förhållanden.

Vädret var strålande varmt och ett 80-tal cyklister anmälde sig till denna sista träningstävling i klubben. Banan var 16km, lätt kuperad och kurvig sades det.

Jag har alltid sedan jag var aktiv inom friidrotten varit nervös inför start. Det är lätt att le lite åt att man har samma känsla nu, 41 år gammal och står där på startlinjen. Det är ett tydligt tecken på att ålder bara är en siffra och att vi ändå är dom samma inuti :) Idag kändes det dock bättre än vid det första tempot vi körde i september 2013 då illamåendet både före och efter start var påtagligt :)

Det kändes under uppvärmningsrundan att det skulle rulla på ganska bra och det gjorde det också. Banan var mycket riktigt kurvig och med mindre backar upp och ner och den kändes ganska rolig. Trots farten vi höll och bra tryck i benen så märktes det att jag inte kunnat träna så länge. Musklerna kroknade ganska fort i backarna.

Vid vändningen hade vi ett bra snitt på över 38km/h och halvvägs tillbaka insåg vi att ett snitt på 40km/h låg inom räckhåll. Två lite tyngre backar där vi råkade ha för låg kadens förstörde den möjligheten men vi rullade över mållinjen med snittet 39,45km/h!

När vi rullade någon kilometer för att trampa ur mjölksyran ur benen kändes det riktigt, riktigt bra! Ett snitt på över 40km/h hade suttit bra som avslutning på säsongen, men detta var ändå ett kvitto på att min kropp är på gång tillbaka och att nya utrustningen bidrar. Återhämtningen gick också fort och vi orkade till och med spurta lite på väg tillbaka till fika och prisutdelningen :) Där fick jag även silvermedalj som tvåa i den totala poängen för säsongen :)

Nu packar vi cykel i bilen igen och inte så lite nöjda och glada styr hemåt. Nu kan träningen för nästa säsong börja och på andra sidan vintern vill jag komma tillbaka ännu starkare och ännu bättre. Nästa säsong väntar många spännande utmaningar och en mer avancerad tävlingssäsong.

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Funktionshinder, Funktionsnedsättning, Synskadade, Träning, Motion, Tävling, Tempo[/tags]

Ordning i cykelförrådet

IMG_1935-0.JPG IMG_1934-0.JPG

Nu börjar det äntligen bli lite ordning i cykelförrådet. Det är inte så stort, så några tandemcyklar som står lutade mot varandra begränsar snabbt rörligheten och möjligheterna att serva och laga punkteringar på ett bra sätt.

Jag har hittat bra upphängningsanordningar för tak och vägg. Cyklar som inte ska användas för tillfället kan hissas upp i taket och cykel man vill utföra service på kan hängas upp en bit på väggen.

Resultatet blev riktigt bra och jag känner mig supernöjd!

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel[/tags]

Handen – Nynäshamn tur och retur del II

Det skulle ha blivit cykling igår egentligen men vädret var lite lynnigt och kunde inte riktigt bestämma sig för om det skulle vara sol eller regn. När vi väl bestämt oss för att inte starta i regn och avvakta till idag istället, kom givetvis solen fram :)

Men det är inte så dumt med vilodagar också och igår kändes kroppen lite mör efter fredagens sväng till Nynäshamn.

Vägen ner var liksom i fredags väldigt blåsig och nästan rak motvind hela vägen och det var också ganska svalt i vinden för mig som valt köra med korta ärmar och ben. Det är inte bara fysiskt jobbigt att trampa i motvind. Hörseln blir ganska utslagen och man får vara lite vaken med balansen i dom kraftiga kastvindarna. Jag som inte ser tycker det också är svårt att bedöma hastigheten.

Väl framme i gästhamnen i Nynäshamn var det klassisk fika med kaffe och bulle en liten stund innan det blev för svalt i vinden med dom blöta kläderna. Dags att sitta upp igen.

Vägen hem gick undan. Den jobbiga motvinden på väg ner förvandlades till härlig medvind och känslan av att flyga fram hur lätt som helst. Det går också att ösa på mer utan att behöva hushålla med resurserna på samma sätt som man gör på väg ut. Man vill helst orka hem också :) Efter en timmes körning känns kroppen också ordentligt uppvärmd och pulsen jämnare. Idag låg snittet på samma som i fredags men klart lägre maximal puls. Jag hade alltså kunnat jobba lite hårdare ;)

Min ambition tidigare idag var att komplettera med ett löppass senare ikväll. Nu känns det som om vi får se hur det blir med just det ;)

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Svenska Cykelförbundet, SCF, Funktionshinder, Funktionsnedsättning, Synskadade, Träning, Tävling, Motion[/tags]

Handen – Nynäshamn tur och retur

Om lite drygt två veckor kör jag och Thomas två motionslopp samma dag, Sthlm Bike 2014 och Roslagshösten 2014. 42km + 134km under samma dag. Egentligen är det bara en dryg Halvvättern eller motsvarande Skandisloppet 2014 som vi körde i våras.

Men det var då och formen är inte som då längre. Så vi ville inviga nya cykeln tillsammans och få ett litet träningspass. Turen Handen – Nynäshamn fram och tillbaka är min favorit i närområdet. Det är väldigt fina vägar och sträckan är lagom, ganska precis 8 mil tur och retur. Sträckan går att bygga ut ganska mycket om man vill köra längre och under goda förhållanden är den snabb och rolig. På sistone har vi börjat köra från Handen ner genom Tungelsta innan vi går ut på Gamla Nynäsvägen för att få lite variation med lite kurvor och backar så det inte blir enbart rakt fram.

Turen dit gick tungt med säkert 10 sekunders motvind i byarna. Det kändes som man slet men inte kom någon vart. Efter 1:17 med ett snitt på dryga 30km/h blev dock belöningen kaffe, macka och kall dryck nere i gästhamnen. Min genomsnittspuls låg på 158bpm och en maxpuls på 175bpm vilket fortfarande är lite högt tror jag.

Det var svalt nere i gästhamnen och när man suttit stilla en stund började vi båda frysa. Våra GPSer visade olika genomsnittstemperatur, min visade 14° och Thomas visade 18° så det är oklart om vilken temperatur det egentligen var och varför den diffade så. Men kaffet svalnade ganska fort.

Vägen hem var roligare. Stark vind i ryggen är klart bättre än framifrån och skillnaden är otrolig. Det kändes som att segla fram och de första 3 milen gick lätt. Den sista milen började kännas i benen. De första 2 milen körde vi på ganska precis 30 minuter vilket ger ett snitt på runt 40km/h.

När vi nådde målet och äntligen rullade in på torget hemma igen, hade vi kapat tiden med runt 8 minuter och ett hastighetssnitt på 34km/h. Där ser man vad lite vind kan göra för skillnad :) Pulsen låg fortfarande på ett snitt på 159bpm och max 175bpm vilket åtminstone tyder på att jag jobbar ganska jämnt.

Jag tycker dom nya högprofilhjulen sköter sig alldeles perfekt. Känslan är helt klart att det rullar bättre och accelerationen är betydligt snabbare. Kroppen kändes trött och det är också ett gott tecken. Det är inget vidare att komma hem ifrån en runda och känna att man skulle kanske ge sig ut och löpträna en mil eller två :) Jag måste bli duktigare på mat och att dricka. Svetten smakade alldeles för salt. Jag vet inte om det är något vetenskapligt tecken på för låg vätskebalans, men jag använder det som riktmärke.

Nu blir det middag och vila och jag känner faktiskt att sängen är ganska lockande redan nu :)

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Svenska Cykelförbundet, SCF, Funktionshinder, Funktionsnedsättning, Synskadade, Träning, Tävling, Motion[/tags]

Dubbla träningspass del III

Som jag skrev igår är det ett bra tecken när kroppen vill ha mer. Trots träningen igår med dubbla träningspass med både cykling och löpning, fanns suget där idag igen. Smärtan i benhinnorna ville inte riktigt ge med sig igår, inte ens efter fjärde kilometern då kroppens smärtstillande endorfiner börjar verka på mig efter ungefär 20 minuter.

Idag började jag med löpningen. Jag tänkte springa i lugnt tempo för att hålla pulsen nere i min tredje pulszon mellan lågintensiv och högintensiv motionsträning. Redan innan första kilometern kände jag att det äntligen började gå bra igen. Jämn och lugn andning, en puls som steg mycket sakta och jag sprang dom första fem kilometrarna i 5:30-tempo utan någon ansträngning alls. Det var som förr, att pulsen började närma sig 155bpm efter ungefär 5km och jag insåg plötsligt att jag skulle greja milen idag och ändå orka cykla sen! Det lyckoruset gjorde förvisso utslag på pulsen :)

Löpningen slutade på dryga 55 minuter med en genomsnittspuls på 157bpm. Värken i benen var lätt de första fyra kilometrarna för att sedan försvinna helt, alldeles normalt med andra ord. Löpningen kan man se här.

Det blev en kort vila för byte av kläder och skor och för att få igång trainerprogrammet i datorn. När jag började cykla min vanliga 42 kilometer långa bana från Bardolino till Verona i Italien, kände jag faktiskt att jag var ganska trött :) Dom första 25 kilometrarna på denna bana är dom mest kuperade. Jag trampade på utan att ta ut mig alldeles men efter ca 21km bestämde jag att det fick vara nog för idag. Den delen av banan som återstod var förvisso mer flack och snabb, men klockan närmade sig 22 och energin började ta slut.

Mot min ambition avbröt jag men känner mig ändå ganska nöjd så långt. Nästa gång fixar jag 4 mil efter milen på löpbandet. Då ska jag börja i bättre tid.

Den här träningsformen är jobbig men riktigt kul. Efter en timmes cykling eller en timmes löpning går återhämtningen lite för fort och jag känner mig inte riktigt genomtrött. Därför känns det inspirerande att byta träningsform och köra mera. När jag klev av cykeln var tröttheten och illamåendet påtagligt, men åter igen efter en tids vila finns känslan där att — en liten stund till skulle nog funka :) Cyklingen kan man se mer i detalj här.

Imorgon ska jag nog ge mig en vilodag alternativt endast cykling.

[tags]Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Löpning, Motion, Träning, Tävling [/tags]

Dubbla träningspass del II

I förmiddags var det invigning av nya cykeln. Jag och MP drog iväg på varvet runt Årsta havsbad, en sträcka som slutar på ganska exakt 30km med lite trixande och är en rätt bra väg och sträcka för att öva lite tempo. Idag var dock fokus att känna på nya cykeln. Cyklingen kan man se här.

Sedan blev det ett pass på löpbandet igen. Känns som ett bra tecken att kroppen inte hade fått nog av cyklingen. Löpningen gick inte så vidare bra. Ont i benhinnorna och en puls som jag inte känner mig nöjd med. Men jag är nöjd med att jag gjorde det. Löpningen kan man se här.

Jag känner mig ändå taggad och på gång. Jag vet att det snart släpper och varför det är tungt. Det gäller bara att inte vara för otålig och ha alldeles för bråttom.

[tags]Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Löpning, Motion, Träning, Tävling [/tags]

Invigning av nya cykeln

I onsdags hämtade jag min nya cykel. Tyvärr är inte livet bara en lek, man måste jobba lite också så monteringen drog ut lite på tiden. När jag skulle byta hjul i onsdags kväll ramlade kassetten av. Det har jag aldrig varit med om förut men den måste ha varit felmonterad från fabrik.

Nåja, det gjorde ingenting eftersom den ändå skulle flyttas till de nya Mavic-hjulen. Jag har inget verktyg för att montera kassetter så jag tog mitt fina hjul under armen och gick till min lokala favoritbutik Sportson för att få hjälp. Inom någon minut satt kassetten på plats på det nya hjulet och jag hade lärt mig lite nya saker på köpet :)

Igår hörsammade vännen Daniel mitt rop på hjälp och kom för att hjälpa mig att linda dom båda bockstyrena. Jag tror egentligen inte det är så svårt även om man inte ser, men jag kände inte att jag orkade gå och köpa nya lindningar om jag skulle misslyckas. Dessutom är det alltid bra att se någon göra först. Daniel gjorde det snabbt och flinkt och glädjande nog fick nya cykeln väl godkänt tror jag :) Kanske kan jag locka honom till ett test framöver :)

Idag var det så dags för den första cykelturen. MP kom och vi gav oss iväg på en 3-milsrunda runt Årsta havsbad. Allt fungerade bra och växlarna som Daniel passade på att justera igår funkade i det närmaste perfekt.

MP sprang midnattsloppet igår och jag känner mig ännu inte helt i form, men ändå gick det bra. Totala hastighetssnittet blev 30km/h trots trafik. Pulsen låg fortfarande lite högt men jag kan se att pulstopparna blir lägre och färre.

Jag har aldrig cyklat med högprofilhjul någon gång men alltid velat prova. Dessa Carbonhjul från Mavic väger säkert en tredjedel av mina gamla hjul. Jag tycker att jag känner stor skillnad i hur det rullar bättre alldeles bortsett från det alldeles förtjusande ljudet som uppstår i sådana hjul. Suset från fälgarna och det nästan kvittrande ljudet från ekrarna som är platta istället för runda.

Det saknas bromsgreppshandtag på mitt bakre bockstyre vilket gör att jag inte riktigt kan utnyttja alla positioner fullt ut. När vi kom tillbaka kände jag lite domningar i händerna, så det behövs nog lite justering av sittställning. Men på det hela taget var det en kanonbra upplevelse. MP som ändå är ganska lång upplevde avståndet till styret som lite långt. Nog för att sadeln var längst bak och gick att skjuta fram flera centimeter, men det är ändå lite oroande vad gäller ramstorleken. Det blir problem när cykeln i första hand ska passa mig som sitter bak och i andra hand så många piloter som möjligt. Det är försent nu, men en medium-ram hade nog inte gjort något. Nu får det bli kompensation med styrstammar och sadelposition istället och hoppas att det räcker för dom flesta jag cyklar med.

Nu är det en dryg vecka kvar till årets näst sista tävling och det är dags att lägga i en högre växel :)

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Svenska Cykelförbundet, SCF, Funktionshinder, Funktionsnedsättning, Synskadade, Träning, Tävling, Motion[/tags]

Ny tandemcykel, Carraro 950

20140813-231000.jpg 20140813-231015.jpg

Idag fick jag hjälp av min kollega Dennis att åka till Köping för att hämta min nybeställda tandemcykel. Frakten från Italien slutade inte riktigt där den var tänkt, men det gick bra ändå.

Den gamla cykeln har tjänstgjort förtjänstfullt i snart tre år och det är nu dags att uppgradera. Förutom att den nya cykeln är betydligt lättare och utrustad med nya högprofilshjul, finns möjlighet att ytterligare byta till lättare och bättre komponenter vart efter för att få ned vikten och öka prestandan.

Eftersom jag har så bråttom med allt och inte orkade vänta på montering, hämtades den direkt på DHLs depå i byggsats. Nåja, inte så farligt. Styren, sadlar och pedaler ska monteras och originalhjulen ska bytas och sedan är det klart.

Nu rullar vi hemåt igen. Får se om jag orkar börja monteringen redan ikväll :)

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Svenska Cykelförbundet, SCF, Funktionshinder, Funktionsnedsättning, Synskadade, Träning, Tävling, Motion[/tags]

Löpning utomhus

Idag var det premiär för utomhuslöpning med min kollega. Vi sprang varvet runt Långsjön som vanligt i närheten av jobbet i Älvsjö. Det är första löppasset utomhus för mig efter sommaruppehållet med alla skador och det känns riktigt skönt att vara igång.

Springa på löpband i all ära, men att springa ”på riktigt” är en trevlig variation. Det blir också en annan balansträning. Löpband är statiskt i underlag men utomhus förekommer kanter, vägbulor, grus, små stigar och backar.

Jag blev ändå förvånad att det gick så lätt idag. Tempot var ganska lågt men jag trodde det skulle räcka med tanke på min dåliga form. Jag kände mig inte speciellt trött efter passets slut trots en medelpuls på 159bpm vilket är ett par slag över det önskade.

Nu hoppas jag på en lång och fin höst innan vintern då det blir löpband så det räcker :) Dagens tur kan man se här.

[tags]Löpning, Motion, Träning, Tävling [/tags]

Cykling Södertörn 60km

Bild: Ett gäng cyklister på en parkering Bild: Ett gäng cyklister på en parkering Bild: Två personer lagar punktering vid vägkanten

Idag var det dags för ännu en tur på cirka 6 mil. Vi var 5 morgonpigga cyklister som samlades i Långbro och gav oss iväg söderut genom Huddinge, Farsta Strand, Skogås, Handen och Tungelsta. Där vek vi västerut på väg tillbaka igen. Under turen fick jag och min pilot Jonas punktering. Tidigare cyklade jag med lite tjockare och grövre däck och fick aldrig punktering. Men nu med 25mm slicks händer det betydligt oftare.

Vädret var strålande, lagom varmt, ca 22 grader och lite vind. Varje gång klockan ringer 06:30 en helg undrar jag vad jag håller på med egentligen. Men så fort cykeln rullar mot pendeltåget och samlingsplatsen är tröttheten som bortblåst. Då kommer jag på att jag egentligen älskar tidiga sommarmorgnar med vackert väder, inga bilar, fågelkvitter och hjuvliga dofter som ligger kvar efter natten. Friskt men ändå varmt.

Jag är fortfarande lyrisk över att vara igång igen. Hela sommaren blev förstörd på grund av mina skador men nu är jag på väg upp igen. Förvisso från en djup svacka men ändå upp :)

Imorgon kör jag sista sträckan med Ride Of Hope från Uppsala till Stockholm för att samla in pengar till Barncancerfonden. Startavgiften på 400kr går till dom men för en vecka sedan startade jag dessutom en egen insamling och på bara en vecka har jag med vänner och bekantas hjälp samlat in 5200kr! Målet är 10000kr. Dit nådde jag inte riktigt tills imorgon, men insamlingen fortsätter åtminstone resten av året och jag har lite planer på hur den ska kunna fortsätta.

Så nu känner jag mig redo inför imorgon. Då ringer klockan ännu tidigare :)

Dagens cykeltur kan man se här.

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Träning, Tävling, Motion, Barncancerfonden, Ride Of Hope, Barncancer, Cancer, Insamling[/tags][/tags]

Förmiddagstur i norrort

Idag var det dags för en ny tur norr om tullarna med utgångspunkt från Frösundavik igen. Den här gången fungerade tekniken bättre än när vi körde i tisdags då min GPS lade av någon gång under träningen. Jag och min pilot körde på en lånad cykel och den här gången tog jag mig tid att montera GPS-fäste och kadensmätare på rätt sätt.

Det var strålande väder idag, nästan för varmt för att stå stilla men vinden fläktade skönt under cyklingen. Färden bar uppåt förbi Sollentuna och mot Upplands Väsby där vi vek av söderut igen och följde åter igen samma sträcka som vi ska cykla med Barncancerfonden och Ride Of Hope som kör den sista sträckan på sin resa från Umeå till Stockholm.

Det känns skönt att vara igång igen med träningen. Jag har bara lite problem med min högra axel fortfarande efter nyckelbensfrakturen. Den värker lätt och blir stel efter en stund och idag på den lånade cykeln satt jag heller inte perfekt. Och även om orken i backarna tryter fortare än före mitt avbrott så känns det bra, speciellt om man har lite andra cyklister att jaga då och då :)

Imorgon bär det av igen ut på en 60km-runda på Södertörn.

Dagens tur kan man se med karta och allt här.

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Träning, Tävling, Motion, Barncancerfonden, Ride Of Hope, Uppsala, Stockholm[/tags]

Kvällstur i norrort

Ikväll var det dags för en liten cykeltur på andra sidan stan för lite omväxlings skull. Svenska Cykelförbundets paracykelgren har prova på-aktiviteter för tandem- och handcykel som drar igång igen inför hösten, men vid detta första tillfälle kom ingen som ville prova på. Istället drog vi iväg på en liten tur med start från Rehab Station Stockholm i Frösundavik och cyklade norrut genom Sollentuna och tillbaka genom Danderyd.

Det bör ha blivit en runda på ungefär 6 mil men tyvärr vet jag inte exakt då min GPS återställde sig under cykelturen. Alla vet hur nördig jag är på det här med att alla cykelturer och löprundor måste loggas och hur störd jag blir om det strular — som denna gången :)

Jag vet inte exakt varför GPSen svek mig denna gången. När vi kom tillbaka och det var dags att spara och njuta av analysen, ville GPSen att jag skulle välja språk, kön, vikt, längd etc. Något hade hänt under vägen.

Jag och min pilot cyklade för dagen på en lånad cykel som inte hade rätt GPS-fäste. Det jag hade med mig passade inte den tjockare diametern på styrstammen så jag fick förvara GPSen i cykelväskan på ramen. Då GPSen har pekskärm tror jag väskan låg och nuddade pekskärmen och letat sig in i menyn för inställningar och återställning. Det är lite långsökt men inte omöjligt och någon annan förklaring kan jag inte komma på.

Så nu är jag på väg hem från en cykelrunda som inte loggats och därmed har den inte ägt rum :) Jag blir seriöst galet irriterad när det blir såhär. Jag vet att det är lite sjukligt men loggningen är så viktig för mig att tiden känns bortkastad om den inte blir av :) Så är det naturligtvis inte, träningen blir inte mer effektiv för att den loggas.

Så nu blir det hem och göra om alla inställningar igen. Dock verkar alla sparade aktiviteter finnas kvar. Och jag ska ta en backup av inställningarna om det händer igen :)

I övrigt en skön cykeltur med bra väder. Vi var ett tandemekipage och en vanlig cyklist. Kroppen kändes OK även om orken tröt fortare än i våras, självklart. Pulsen ligger också lite högt men efter så långt träningsförbud känner jag mig ändå på gång.

Nästa söndag kör jag och piloten med Barncancerfonden och Ride Of Hope från Uppsala till Stockholm, en sträcka på knappt 9 mil i fartgruppen 28–32km/h. Det bör inte vara några större problem även om det kommer dyka upp en del backar längs vägen. Några träningspass till bör jag hinna med innan dess.

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Träning, Tävling, Motion, Barncancerfonden, Ride Of Hope, Uppsala, Stockholm[/tags]

Dubbla träningspass

Senast jag försökte mig på dubbla träningspass var i mars. Det var grymt roligt och jag var i bra form. Nu när jag känner mig återställd från mina skador med ett brutet nyckelben och en bortopererad blindtarm vill jag så snabbt som möjligt komma igång igen.

Längre uppehåll har jag haft förr men ändå kunnat prestera bra efter några veckor. Men den här gången var det annorlunda. Det kanske inte är så konstigt, med ingen riktig träning sedan i mitten på maj förutom sporadiska, försiktiga försök.

Men med tre tävlingar och 2 motionslopp kvar den här säsongen vill jag verkligen hinna komma i så bra form som möjligt. Några mirakelresultat räknar jag dock inte med.

Så idag bestämde jag mig för löpning följt av cykling. Motivationen var ett stort problem då jag tycker det är lite tungt att ha tappat så mycket och det blev inte bättre direkt när jag började löpningen och ganska snart såg vartåt det barkade.

Löpningen var jobbig. Jag skulle bara springa 5km och idag hade jag aldrig orkat milen som annars känns lätt. Även om pulsen lade sig runt 165–167bpm och höll sig där ganska bra, så hamnade den där ganska fort. Efter loppet måste jag ändå motvilligt medge att jag känner mig nöjd med resultatet efter givna förutsättningar. 5,03km på 25:59 med en genomsnittlig puls på 162bpm. Jag hade trott det skulle gå sämre, det kändes så under tiden. Löpningen kan man se här.

Bytet till cykel tog lite tid. Mest för att jag slogs med min vilja att avstå att fortsätta vilket var mer mentalt än fysiskt. Men efter en stunds vila och vätskeåterställning så vann den positiva sidan. Om knappt 2 veckor ska jag cykla 9 mil med Barncancerfondens Ride Of Hope som kör en delsträcka i ett längre lopp från Uppsala till Stockholm och jag ville orka utan att sinka någon.

Så det var bara att bita ihop och köra igen. Tanken var att cykla en 42km lång tempobana som inte är så speciellt kuperad, men efter ca 30km kom illamåendet och då bestämde jag mig för att det fick vara nog för idag.

Men även den här gången blev jag positivt överraskad. Jag körde samma bana för 4–5 dagar sedan och bröt vid 30km även då. Det är en mentalt jobbig gräns när man ”bara” har 12km kvar och de sista tunga backarna just är avklarade och rätt flack terräng återstår. Den gången hade jag ett hastighetssnitt på 31km/h och idag slutade det på 35,9km/h. En klar förbättring med andra ord. En genomsnittlig puls på 159bpm som förvisso är klart över vad jag tidigare haft men ändå en rimlig nivå. Cykelaktiviteten kan man se här.

Så nu känner jag mig ganska trött och nöjd med mig själv trots att jag inte riktigt fullföljde mitt sista mål. Förutom att jag vill orka dom sista planerade aktiviteterna den här säsongen, så vill jag definitivt bli av med fettet runt magen som blivit de här inaktiva veckorna och definitivt syns i de tajta cykelkläderna. Det blir en ganska bra morot.

Trots att jag känner förutsättningarna, är det inte lätt att ladda om mentalt och att det just är de mentala hindren som är de största. Jag vet att jag har grundfysiken och en kropp som svarar snabbt och bra på träning. En lång rad aktiviteter jag sett fram emot ställdes in på grund av mina skador, jag är på en nivå som är sämre än på mycket länge och trots att det är sommar och sol ute, massor med cyklister och fina vägar, sitter jag på min trainer inomhus med en bordsfläkt som ända fartvind. Löpband och cykeltrainer när de flesta andra bara kan sticka ut och cykla eller springa. Det blir extra tungt att hantera sådana här lägen.

På något vis känns det lättare att skriva av sig. Nu är jag ändå nästan helt återställd igen och det är ”bara” att sätta fart tillbaka upp igen. Min axel värker lite vid positionsbyte men det stör inte längre och blir sakta bättre och bättre. 3 potentiella nya piloter ska jag också provcykla med om några veckor. Det ökar mina träningsmöjligheter om vi trivs med varandra.

Nu, lite välförtjänt sömn efter ett långt inlägg.

[tags]Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Löpning, Motion, Träning, Tävling [/tags]

Besök hos Haninge Fysiocenter

Den senaste veckan tycker jag värken i mitt brutna nyckelben ökat och det känns inte normalt. Jag har haft svårt att lyfta och sätta upp håret och liknande rörelser, men nu är det svårt att föra den armen framåt och uppåt och till och med att föra handen till munnen. Jag har inte belastat eller gjort mig illa så vid det här laget borde verkligen läkningen ha gott långt efter sjette veckan.

Jag frågade min husläkare vid ett besök för min andra skada med blindtarmen om vad hon trodde men jag märkte ganska direkt att det inte fanns någon kunskap om sådant. Jag fick tipset att gå till en sjukgymnast. Det kändes fel men visst, jag provar.

Idag besökte jag därför en hos Haninge Fysiocenter. Lite frågor och en undersökning och det ganska väntade svaret, att en läkare bör titta på det så det fortsätter läka rätt och inte behöver justeras. Frakturen och en spricka känns ganska tydligt och man ser även att nyckelbenet och axeln är snett.

Så nu blir det till att få en ny tid hos husläkare för att säkerligen bli remitterad till ortopeden på Huddinge Sjukhus för ny röntgen. Det känns som två långdragna historier med både nyckelben och blindtarmsoperation som jag ärligt talat börjar bli ganska trött på…

[tags]Sjuk, Sjukhus, Huddinge Sjukhus, Nyckelben, Röntgen, Vårdcentral, Vårdcentralen, Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Funktionshinder, Funktionsnedsättning, Synskadade, Träning, Motion, Tävling[/tags]

Cykling till Nynäshamn

Idag hade jag och MP bestämt att ta en lite längre cykeltur. Det blev den första lite längre turen på många veckor för mig och vädret var strålande. Jag gillar inte att säga för varmt, men det var faktiskt väldigt varmt. En genomsnittstemperatur på 26° i skuggan och vi hade ganska lite skugga under färden. Cykeldatorn visade en maxtemperatur på 36° som nog mer speglar värmen i solen.

Turen ner gick och kändes väldigt bra. Det känns så klart i kroppen att nivån inte är den samma. Musklerna tar slut fortare och pulsen skenar lätt. Men vi höll en bra fart ner, 1 timme och 12 minuter utan paus och ett genomsnitt på drygt 32km/h.

Framme i Nynäshamn var självklart målet gästhamnen. Värmen gjorde sig lite påmind och vätskebristen som gjorde mig lätt illamående. Vattnet i flaskan var solvarmt och jag fick helt klart flashbacks till Nicaragua där vattnet man drack sällan var under 30° :) Då som nu tyckte jag det var ganska äckligt. Men i hamnen bunkrade vi med kall dryck och mjukglass och njöt en stund nere på bryggan. Att jag längtade efter båt är väl ingen idé att ens nämna…

Vägen hem gick trögt. 1 timme och 22 minuter färdtid och 7 minuters paus längs vägen. Genomsnittsfarten sjönk till 28km/h och min genomsnittspuls som vägen ner legat på 154bpm, låg nu på 161bpm. Ska man lita på cykeldatorns höjdmätning är det betydligt mer uppför än åt andra hållet och motvinden var stundtals ordentlig.

Men det är inget snack om att distansen satt spår i kroppen. Jag valde att inte ta ut mig ännu mer trots att vätskebalansen kändes helt OK på hemvägen.

Nästan 8 mil blev det idag, en lång väg och en mycket lång väg tillbaka till min tidigare nivå. Men jag är på gång och allt är bara en fråga om tid. Nu ska jag gå hem och träna mer på trainer och hoppas det blir mer landsväg med kanske lite svalare temperaturer. Jag kommer även försiktigt prova på löpning för att se hur det känns i kroppen.

[tags]Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Motion, Träning, Tävling [/tags]

Trainercykeln får service

När jag cyklade i helgen senast strulade min framväxel redan från början och ungefär i mitten av mitt träningspass hoppade kedjan ner på minsta kransen fram och det gick inte längre att växla. Ett glapp i pedalerna kom och gick så nu efter ungefär 200 mil var det verkligen dags för service.

Cykeln är köpt på XXL i Kungens Kurva och där har jag också livstids service vad gäller växlar. Men utan bil går det inte att ta sig dit då man inte får ta cyklar på bussar. Så det var bara att rulla ner till favoritbutiken Sportson i Haninge som ligger inom gångavstånd. Jag lämnade in den igår och idag kom ett SMS som meddelade att cykeln var klar samt priset. Jag gillar verkligen Sportson, både för deras höga servicenivå och kunnande och för deras rimliga priser när det gäller just justering av växlar och helservice av cykeln i olika nivåer. Det var helt klart värt dom pengarna och det hade blivit dyrare att betala någon kompis bensinpengar för att köra över den till Huddinge för service. Eftersom cykeln bara körs inomhus blir slitaget inte speciellt mycket.

Nu har jag fått tillbaka den och allt fungerar så klart perfekt. Glappet i pedalerna berodde på att vevpartiet behövde dras åt vilket också gjorde att framväxeln inte längre fungerade. Så nu är det bara att trampa vidare :)

[tags]Cykel, Cykling, Träning, Tävling, Motion, Sportson[/tags]

Tävlingslicens 2014

Bild: En tävlingslicens från Svenska Cykelförbundet

Idag skulle jag och min pilot deltagit i ett första SM för paracyklister i Götene. Tävlingen anordnas av CK U6. Vi har deltagit i cykelklubben SMACKs tempotävlingar tidigare men för dessa behövs ingen tävlingslicens.

Men nu var det en riktig nationell tävling som ger internationella UCI-poäng och för det krävs en licens. Vi beställde våra för några veckor sedan och nu börjar det kännas på riktigt :)

Nu blev det inget SM för mig i år på grund av alla skador, framför allt min nyligen bortopererade blindtarm med efterföljande komplikationer, men plastkortet har kommit och, barnsligt kanske, men det känns ganska häftigt ;) Det ger ändå känslan av att det är på gång och att det om inte annat finns något att sträva efter. Klubbens egna tempotävlingar fortsätter under sommaren och början på hösten och dom ska vi försöka delta i innan det blir dags att gå in och träna över vintern.

[tags]Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Motion, Träning, Tävling, Tävlingslicens, SM [/tags]