Att få in alla våra digitala videoband in i datorn var ingen konst och kvar återstod 5st VHS-C-band från åren 1997–1999. Det var när de 2 äldsta barnen var små. Vår kamera som vi hade då är sedan lnge borta och enda sättet att kunna titta på dessa filmer var en VHS-C-adapter för att stoppa i en vanlig videobandspelare, en adapter som åtminstone förr hade en tendens att trassla och ha sönder band.
En kompis hittade företaget BGA Videoproduktion som skulle kunna göra jobbet och dessutom föra över materialet till DV-band vilket jag helst ville. Men det skulle bli en liten kostnad även om det bara var fem band. Så när vår nyinskaffade Canon Legria HV40 DV-kamera hade analog videoingång bestämde jag mig för att göra ett modigt försök att göra det själv.
Och det gick bra. VHS-C-adaptern skötte sig utan att ha sönder några band och nu finns materialet även på DV och snart också i datorn. Och visst hade man kunnat önska sig mer film från när dom var små, men ändå, knappa 5 timmar utspritt ganska bra under en treårsperiod lyckades ändå fånga deras framsteg och utveckling väldigt bra. Och nu blev jag ytterligare inspirerad att fortsätta försöka hålla igång videoinspelandet. Stillbilder är jätteviktigt och där fotograferar vi som aldrig förr. Men video är speciellt och fångar så mycket mer som deras röster, språk etc.
Andra bloggar om: Canon, Film, Video, Familjefilm, Hemvideo, Hemmavideo, DV, Digitalkamera, Videokamera, Dv-kamera, Digitalvideo, Videoredigering, Foto, Fotografering, Bilder, Digitala Bilder, Digitala Foton
Posted from Stockholm County, Sweden.