Resa från Nicaragua del II

Nu har vi nått USA och Miami. Flygningen hit gick bra och jag satt med en av ljudkillarna som gjorde att tiden gick fort :)

När vi landade blev vi sittande i väntan på en ledig gate i säkert 40 minuter och det började krypa allt mer i kroppen på oss alla. Hade allt varit i tid skulle vi haft tre timmar på oss till nästa flyg. Tre timmar kan låta mycket, men i ett sällskap på över 20 personer som dessutom måste hämta ut och checka in sitt bagage på nytt förutom USA:s vanliga byråkrati vid passage av landets gränser så är det plötsligt inte mycket tid längre. Vi lyckades inte checka in bagaget hela vägen hem som på hitresan vilket var mycket synd.

Och mycket riktigt blev vi stående över en timme i väntan på att få passera passkontrollen med tillhörande frågestund om vart man varit, vart man skulle och vad man jobbar med. Jag fick åter igen ge fingeravtryck på alla 10 fingrarna samt fotograferas. Jag noterade att ljudkillen som gick efter mig bara behövde ge fingeravtryck på en hand. Undrar hur de gör sitt urval …

Gruppen var splittrad när jag och den jag gick med äntligen kom ut på andra sidan och vi satte av mot bagagehanteringen. Med lite trixande och väldigt skicklig hantering av projektledaren så hade vi snart checkat in och vi behövde faktiskt inte springa till nästa flight :)

Att komma ombord på flyget som ska ta oss över Atlanten känns otroligt bra. Jag har sjunkit ner i ännu en flygstol och hamnat bredvid ett svenskt äldre par. Det tog inte många minuter innan paret listat ut vilka vi var :) De hade sett förra säsongen av programmet och listade ut det direkt av mina halva sanningar och till slut var det bara att erkänna och de lovade att vara tysta tills saken var offentlig :)

Som en bonus har jag el även i denna flygstol! Helt utan ström på ditvägen och ström ännu så länge hela vägen hem. Det måste betyda något :)

Så fort maten kommit in hade jag tänkt sova lite. Jag beställde faktiskt en liten flaska rödvin för att jag var sugen på det. Tänkte sitta och suga lite på den tills jag somnade men glaset var trasigt så det blev istället torka rödvin och få nytt så stunden blev inte så rofylld som jag tänkt mig :)

Nu ska jag försöka sova lite och hoppas vara väldigt mycket närmare England och resans sista etapp. Vi deltagare sitter ganska utspridda och det finns ingen nära mig att prata med. Först tyckte jag det var lite tråkigt, men nu tänker jag att det nog var ganska bra så det blir tid till vila. Det svenska paret gav mig input från helt nya människor vilket kändes väldigt stimulerande efter 30 dagar. Jag fick höra om stormen i USA och om annat som hänt som jag totalt missat. De berättade även om sin resa som de varit på. Gott att få prata med nya människor.

SVT – Mot Alla Odds officiella hemsida

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Posted from .

Kommentera