För några veckor sedan fick jag svaret från HO angående kinarestaurangen Ming Garden vid Medis där jag blev portad med ledarhund i september 2004.
Här om dagen blev jag uppringd av en journalist för en taltidning som intresserat sig för ämnet förr. Redan 2003 gjorde vi en Tillgänglighetstest med ledarhund på stan och testade fik. Nu var det dags igen för att se om löftet från restaurangen höll. Och för att verkligen testa var vi två hundförare denna gång.
Men allt gick bra. Vi blev artigt bemötta och inga kommentarer om hundarna. Något gick dom väl omvägar kring dem där dom låg på golvet. Och hundarna låg helt stilla under hela måltiden och skötte sig såklart alldeles ypperligt.
Nu får vi se vad det blir för repotage av det här. Ändå en saga med ett lyckligt slut i det träsk av elände som det här med ledarhundar på offentliga platser har blivit. Tål verkligen att bevakas och jag är glad att någon intresserar sig för ämnet.
Komiskt när det är en kvinna som är handläggare. Har vi språkdiskriminerande problem också?
Hur som helst kom svar från HO idag angående min anmälan jag gjorde efter mitt besök på Ming Garden i september när jag var ute med kompisar och käkade. Svaret var positivt och gick ut på att man haft möte, att serveringspersonalen inte haft kunskap i det undantag som gäller ledar- och servicehundar i restauranglokal. Man hälsade att vi var mycket välkomna dit i fortsättningen.
Just det utslaget kändes bra och som om det ledde någon vart. Tråkigt så till vida att det inte blev någon tvist så lagen fick prövas ordentligt. Men att en restaurang rättar sig är gott nog.
Idag har jag varit hemma hos Joche och träffat hans nya ledarhund Skip. De kom hem nyligen från grundkurs 1 i Solefteå. tydligen kallt av bara helvete där uppe så det är väl skönt att vara hemma =)
En söt Labrador av modellen gul. Och han blev såklart godkänd av Gustav också =)
Ikväll var jag och gustav ute med några kompisar. Skulle bara ses och äta på kinakrogen ming Garden vid Medis. Det blev nobben direkt i porten och det väl tyvärr intehelt oväntat. Försökte argumentera, visa medgivandet från livsmedelsverket och lite sådant men det var ingenting som hjälpte. rejält sur och kränkt av att stå i dörren och tjafsa med alla gloende gäster gick vi istället till Charles Dickens på Folkungagatan där man nästan får skäll om man INTE har hunden med sig :)
Nu tänker jag prova huggtänderna på HO – handikappombudsmannen och se om det hjälper att anmäla..
Nu har vi fått en ny hälsning från Faxe och Andreas. De har haft fullt upp med resande i sommar och snart bär det av mot Jönköping och studier. Här nedan kommer lite nya bilder.
Idag kom ett nytt brev från Andreas och Faxe. De ska flytta till Jönköping för vidare studier men vara i Stockholm över sommaren. Nu i juni fyller Faxe 10 år och det ska dom tydligen fira på midsommarafton med gott från midsommarbordet. En sån lyx!
Vi är väldigt glada att han kontinuerligt hör av sig så vi får höra att det går bra, det är oerhört kul!
Carina från Kustmarkens hundtjänst kom hem med Gustav.
Äntligen är jag med hund igen. En svart Labrador vid namn Gustav. Sprallig och busig och fullt ös. Carina från Kustmarkens hundtjänst som tränat honom levererade honom hem och under kvällen kom Gunilla från Hundskolan för att inleda kursen som ska på gå en vecka tills nästa torsdag.
Igår kom beskedet från Hundskolan att man hittat en ny hund åt husse. Snart 2-åriga Gustav är en svart Labrador. Beräknas inträda som familjemedlem i början på juni. Tiden har varit jobig men kort, utan hund. Vi är alla glada såklart :)
Förlusten och saknaden efter Teo är stor men byrokratin måste gå vidare.. Idag var jag tvungen att ”fylla i” en ansökan om dispositionsrätt för ny ledarhund. Lite skrattretande eftersom jag redan haft 2 hundar utan anmärkning. Men nya regler.. Tursamt nog behövde jag inte besöka syncentralen utan vi kunde göra det per telefon. kanske just för att jag är gammal van förare.
Det var en massa frågor och annat som inte var så komplicerat, hur ofta man rörde sig ute och liknande.
Men nu är det gjort och nu är det bara att vänta på ny hund.
Ledarhunden Teodor har hastigt lämnat oss, bara 4,5 år gammal. Han kom till oss sensommaren 2002 och var en mycket glad och rolig hund. Idag vandrade han vidare på grund av akut leukemi. Det tog bara ett par dagar. Far i frid vår älskade vän! Saknaden är enorm och hundkorgen gapar tom. Du slapp i alla fall lida länge.. /Husse o. Matte och barnen.
Se ledarhunden Teo träna med husse i hinderbana på Almåsa Konferens i Väster Haninge:
Idag fick vi äntligen ett livstecken från vår Faxe som omplacerades för ett år sedan. Vi har inte haft någon kontakt med hans nya husse och har inte vetat vad han heter eller har för mejladress. Bara att han skulle bo i Karlstad.
Idag fick vi mejl från Faxe och hans husse som hade surfat förbi vår hemsida som av en händelse. Jag vet inte om han satt och sökte men hamnade i alla fall hos oss. Och vi fick lite bilder på honom och det känns såklart otroligt kul att han har det bra!
Husses föräldrar bor söder om Stockholm men själv pluggar han i Skövde och de verkar ha det bra.
Idag har jag och Teo hållit föredrag om ledarhunden inför ett gäng synskadade ungdomar som jag tror gick i 6:an eller nåt sånt. Berättade om hur ledarhunden funkar, vad man själv behöver kunna för att få ledarhund, hur man söker hund och vilka problem det kan innebära. Jag har lite svårt att prata om sånt här på den åldersnivån kände jag, hela tiden avbruten av frågor som handlade om något annat hundigt än det jag just pratade om. Men föredrag är viktigt och roligt. Var mycket ute på sånt förr, på 90-talet även i uppvisningar på Räddningshunds-SM i Rosersberg har jag för mig. Numera sker inte så mycket uppvisningar tycker jag. Borde vara mer sådant.
Men barnen var intresserade och nyfikna och ett par fick prova att gå med teo. Det är ju inte så lätt att få en äkta känsla för hur det är, särskilt som teo tyckte det var päst att valla småglin i korridorerna. Men jag tyckte ändå han kämpade på väl =)
Se ledarhunden Teo träna med husse i hinderbana på Almåsa Konferens i Väster Haninge:
När jag fick min första ledarhund Farris 1993 var jg så lycklig! Vilken enorm förändring det innebar och en sån frihet! Att gå och treva sig fram med vit käpp på egen hand, det kunde bli både det ena och det andra. Men då blev det roligt att ut och gå. Jag och Farris utforskade snabbt nya platser och han var expert på att minnas platser om vi så besökte dem en gång för flera år sedan så minns han ungefär hur vi gick.
Vi var dessutom mycket i farten då, besökte krogar, caféer och restauranger, bio, hotell och allt möjligt. Det var sällan problem att ta med sig hunden. Och de få gånger det blev tjafs gick det nästan alltid att lösa och diskutera, visa intyg från Hälsovårdsmyndigheten så att restaurangägarna förstod att de inte hade något surt att vänta av myndigheter efterråt. Ibland var det till och med så att vakter och garderobspersonal ”slogs” om vem som skulle ta hand om hunden på de få ställen där hunden inte kunde följa med in i matsalen eller på disco och liknande. Mitt dåvarande stammishak var Tre Remmare på vasagatan. Då var problemet snarare att dom inte skulle mata eller skämma bort hunden, som på Mammas i Åkersberga där dom hade ovanan att locka upp hunden på disken med framtassarna och mata med korv :) Det var inte bra såklart :).
Men betydligt bättre än det som är nu! Senaste tiden har det bara blivit sämre och sämre med möjligheten att ta med sig sin ledarhund ut på stan. Problemen började redan i mitten på 90-talet och jag var en kort tid aktiv i ledarhundsföreningen SLHF och satt med i styrelsen. Där försökte jag dels få ledarhundsförarna mer aktiva och hitta på aktiviteter och dels reagerade jag på att det faktiskt sakta blev svårare och svårare, knappt märkbart men ändå. Jag minns TV-reklam i som jag har för mig Anslagstavlan där det informerades om ledarhundens uppgift och allmänheten visste och avgudade ledarhundar.
Och nu under 2000-talet har det blivit märkbart värre. Det känns som det är mer regel än undantag nu att inte komma in på en restaurang och det hjälper inte heller längre att vifta med lagtexter. Och detta har diskuterats vilt på epostforum för ledarhundsintresserade på Smartlist.Nu.
Och här om dagen hörde en journalist av sig som arbetar på en kassettidning och frågade om jag inte ville gå en prommenad på söder och testa tillgängligheten på caféer. Upprinnelsen var en fika som jag och min kompis Sussie skulle ta. Vi gick hela Västerlånggata ner från Riksdagshuset ner till Skeppsbron och det ligger MÅNGA ställen längs den vägen. Och vi blev slutligen insläppta i rökavdelningen på ett fruktansvärt trångt källarcafé och äntligen fick ta vår fika.
Så jag och Teo gjorde samma prommenad idag med henne fast i light-version och såklart med samma resultat. Hur artikeln kommer låta vet jag inte men hon är jättebra. Och det är alltid bra att problemet blir belyst åtminstone.
Sedan får vi väl se om Synskadades Riksförbund och ledarhundsförarna nöjer sig med att gå mellan hemmet och ICA (där man inte heller får ta in hunden även om man använder det som postombud) och inte vill ha stor glädje av sitt strålande hjälpmedel om 10 år. För det är det jag ser som en stor fara. Om 10 år kommer ledarhunden som hjälpmedel vara så svårt att använda i samhället att det kommer vara mer belastning än till glädje. Och det är så sorgligt att det är ”vi själva” som förstört det och bland annat låtit allergikerna föra sin propaganda helt emotsagd.
Se ledarhunden Teo träna med husse i hinderbana på Almåsa Konferens i Väster Haninge:
Idag har jag och Sussie varit på stan och fikat, eller rättare sagt försökt fika men det gick inte så bra. åtminstone inte till en början.
Vi träffades efter jobbet på Gamla stans tunnelbanestation för att ta en kort vandring till något av fiken i kvarteren. Säkert 10–15 caféer senare hamnade vi i en rökig källarlokal där vi till slut kunde dricka kaffe. På alla ställen vi försökte besöka av typen fik, blev vi utslängda på grund av hunden. Minns nu inte vilket ställe det var, men ett av dem stod någon som nog var ägaren i helt andra änden av lokalen, säkert 15 meter bort och skrek ”TA UT HUNDEN, TA UT HUNDEN!” och vägrade prata med mig, vägrade titta på det papper som visar att han får släppa in ledarhundar och servicehundar för Livsmedelsverket. Men han hade en bardisk och för säkerhets skull även en stol mellan oss och sig själv. Helt tokig!
Det håller verkligen på att gå åt helvete för oss med ledarhund i det här landet. Synskadades Riksförbund och Sveriges Ledarhundsförare SLHF är två klubbar för inbördes beundran som båda mer verkar emot än för våra intressen. Och Synskadades Riksförbund är en skyddad verkstad där folk verkar föredra att åka färdtjänst resten av sina jädra liv.. det är så tragiskt..
Igår kom jag tillbaka från Almåsa där jag varit på kurs i 4 dagar. Jag och Teo har varit på uppföljning på så kallad grundkurs 2. Jag var orolig för hur det skulle gå med lydnad och allt men det gick suveränt bra! Teo var väldigt följsam och både han och jag skärpte oss nog märkbart och det gav en hel del ny inspiration.
Kursdeltagarna var väl sådär halvroliga. Men det var en del roliga instruktörer där och ett studiebesöksgäng från en syncentral söder över och jag umgicks mest med dom och gick långa promenader till Söderby brygga och liknande. Väldigt trevligt.
Se ledarhunden Teo träna med husse i hinderbana på Almåsa Konferens i Väster Haninge:
Efter en tids avsaknad av ledarhund och efter att Faxe flyttat, har det varit ganska tomt och tyst här. Vi har saknat klor och tassar mot golvet och de välkomnanade svansviftningarna och fnysningarna. Vi fick i dagarna veta att vår Faxe fått ett bra hem hos en kille i Karlstad. Idag kom vår andra hund, ledarhunden Teodor hem från Hundskolan i Solefteå. Nu väntar en veckas miljöträning hemma med instruktör och sen får vi köra vidare själva igen och hoppas på att det går bättre den här gången. Välkommen Teo!
Se ledarhunden Teo träna med husse i hinderbana på Almåsa Konferens i Väster Haninge:
Hej hej. I fredags 22/3 omplacerades vår familjemedlem Faxe, vår gula Labbe. Mest på grund av tidsbrist. Saknaden är stor! Vi hoppas att han ska få utlopp för sitt spring i sina ben hos sin nya familj.
Efter nästan 10 års dagligt sällskap av min hund, känns det idag, denna första dag på jobbet utan hund på länge, väldigt tomt. Man sitter och lyssnar efter snusningarna från hundfilten på golvet bakom och tassandet och koppelskramlet bredvid sig när man går. Kom snart hem igen voven!
Hej hopp. Idag har min nya hund kommit från hundskolan med instruktör och allt. Möttes på parkeringen. En glad, gul Labbe vid namn Teodor. Som tur är lysstrar han till Teo. Han är väldigt lik Faxe i sitt sätt som det verkar.
Se ledarhunden Teo träna med husse i hinderbana på Almåsa Konferens i Väster Haninge:
