Författare: Joakim

Kvällstur med bad

Barnen blev som galna när någon råkade andas om att jag och MP skulle ta en sväng med båten ikväll för att se så att allt funkade normalt. Det var åtminstone den allmäna ”ursäkten” till att åka ut och köra lite :) De kastade sig ner i källaren och rotade fram flytvästar och sjökort och stod på led som de 7 små sjungande dvärgarna när jag kom hem för att lämna av väskan och hunden :)

I Älvsjö där jag jobbar och hela vägen hem vräkte regnet ner och jag blev lite orolig att min tes inte skulle hålla, att det bara är i stan det finns dåligt väder och att det alltid är fint, eller i vart fall olika sorters väder i skärgården :)

När vi kom ut till båten med 4 av de stora barnen sken faktiskt solen men försvann sedan bakom moln, men regnet höll sig borta. Vi åkte en sväng rakt ut på Mysingen för att varva ur ordentligt och få upp maskinen i arbetstemperatur. Efter en stund stannade vi vid vår vanliga badplats Kaffeholmer och badade. Planen var faktiskt att bada, badkläderna låg med i väskan men både jag och MP fegade ur när det väl gällde, det var för kallt framför allt i luften. Men alla 4 barnen kom i efter någon tvekan. Självklart drack vi kaffe, fattas bara vid kaffeholmen :)

Alla ville så klart turas om och köra så det blev ett nytt varv ut på Mysingen ner mot Nynäshamn innan vi vände hemåt igen.

[tags]Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Bad, Bada, Hav, Havet, Mysingen, Nynäshamn[/tags]

Bloggkarta del II

För några veckor sedan började jag arbetet med en Bloggkarta där man kan se vart i världen alla inlägg är skrivna. Det kräver att inläggen är geotaggade, försedda med koordinater med longitud och latitud där de skrivits.

En hel del inlägg som jag skapat med telefonen har automatiskt fått denna information inlagd, andra har jag gjort det manuellt lite vart efter när jag passerat platser där inlägg skrivits. Men det gick för långsamt för min smak. Så jag bestämde mig att göra det från början och grundligt och när jag snöar in på något fortsätter det snöa tills det är klart och det var ett terapiarbete utan dess like :)

Just nu, när detta inlägg publiceras finns det 1272 inlägg i bloggen. 250 av dem hade geotaggar redan så det fanns ett tusental att gå igenom. Jag har nu betat av något år varje kväll. Vissa väldigt bloggtäta år tog flera kvällar och nu är det äntligen klart!

I början gick det lite trögt och kändes yxigt men när jag samlat på mig postadresser och koordinater till de platser jag vanligtvis brukar besöka gick det fortare. Städer jag rest till och bott på något hotell någonstans, fick inlägget taggas mitt i centrum i respektive stad för jag orkade inte vara hur petig som helst.

Förutom att mina bostadsadresser de senaste 16 åren är helt nedklottrade med punkter, så finns nu prickar i rätt många svenska städer, de flesta nordiska länder, en del i Europa och USA. Även om blogg inte fanns som fenomen 1989, har jag ändå skapat inlägg även i Egypten och Grekland eftersom de ska ingå i den reseberättelse med bilder jag kommer publicera framöver.

Och nu när allt detta är klart ska man bara komma på vad man ska använda det till! :) Något vettigt måste det ju vara med tanke på hur många timmar jag lagt ner kan man tycka? Men antagligen är det bara som vanligt, en cool grej :)

Förutom en karta med alla inlägg på som du hittar på länken ovan eller under Om sjaten -> Bloggkarta så kan man numera också se vart varje inlägg är publicerat. Klicka bara på länken under varje inlägg för karta.

[tags]Blog, Blogg, Bloggar, Bloggkarta, Bloggosfär, Bloggosfären, Karta, Kartor, Geotag, Geotagg, Geotaggar, Geotags, Geotagging, GPS[/tags]

Tankar om döden

Nu är allt inskickat, djupintervju, hälsodeklaration samt utdrag ur belastningsregistret. Det senare var ett föredömligt lätt kuvert som jag hoppas bara innehöll ett försättsblad utan bilagor men kuvertet fick inte öppnas utan skulle skickas direkt till produktionen.

Jag tycker djupintervjun var knepig. Att svara på frågor om familj, skola, uppväxt, arbete och intressen var väl inte någon direkt utmaning. Samma med djur, fobier och liknande vanliga frågor.

Men sedan blev det genast tuffare tag, det här vanliga med starka och svaga sidor, vad man är bra respektive dålig på, vad man tar för roll i en grupp och hur man arbetar under stress är svårt att svara på. Det slog mig att när jag skulle skriva vad jag har för starka och svaga sidor och vad mina vänner stör sig på hos mig, blev det som luft i huvudet. Jag tänker att känner man sig själv inte bättre än så? :) Vad gör mig glad, ledsen, irriterad och arg? Jag tycker att jag är en ganska bra människokännare man kanske bara känslomässigt. Jag känner ofta genast om en person är behaglig eller inte men kanske inte så lätt kan analysera och sätta ord på någons egenskaper.

Sedan gick frågorna vidare till att handla om hur man ser på döden. Den frågan kändes svår till en början men blev faktiskt riktigt lätt att svara på sen.

Jag kommer ofta tillbaka till 2003, en fredagskväll efter jobbet i januari när jag utvecklade det som jag senare lärde mig var panikångest, men då trodde var en allvarlig hjärtsjukdom. Innan dess var jag rätt obekymrad om det mesta och jag tänkte inte så mycket på döden. Men två månader innan jag skulle fylla 30 var typ döden och rädslan för den det enda som upptog stora delar av min tankeverksamhet.

Livet kändes plötsligt så meningslöst, som om vi trampar runt ett helt långt liv, pluggar, jobbar, köper saker, försöker få det så bra som möjligt och ha det så roligt som möjligt, som om det skulle vara någon sorts mening med livet?! När vi dör sen skulle allt det slitet vara till ingen nytta?! Bara det gav mig enorm ångest. Det kändes som att det enda sättet att få ett ”meningsfullt” liv och att sätta ordentliga spår i historien vore att bli äckligt rik och berömd, antingen genom att bli något bra eller något riktigt dåligt! :)

Inget av det där är jag född och lottad till. Jag är tänkt att vara, på sin höjd en medelmåtta och när jag dör kommer inte ett skit påverka jordens rotation och möjligen en generation senare är allt glömt och borta.

Så kändes det då och det kändes enormt meningslöst. Men när jag tog mig ur min panikångest, med självhjälp och enorm hjälp av alla andra fick jag en annan syn på det och känner mig efter det mycket mera harmonisk vilket jag är enormt glad för. Det mesta av det vi gör är bara till nytta för oss själva. I mitt jobb kan jag möjligen se att min insats förändrar och förbättrar andras tillvaro. Att det förändrar deras liv känns överdrivet att påstå. Inte mycket finns kvar när ögonen slutligen slocknar.

Meningen fanns närmare än jag trodde. Man ser för långt framför sig. Runt om mig finns 4 skapelser, 4 underbara barn som växer och läser sig livet och där allt jag gör spelar roll. Och när de blir stora och kanske tänker och känner som jag, har de förhoppningsvis redan egna rika liv med andra som för dem vidare.

Och i det fann jag förklaringen till varför jag själv tycker det är så viktigt med foto och film från vårt liv och kanske också varför jag skriver det här utan någon märkbar respons vilket förmodligen betyder att ingen förutom sökmotorerna läser det jag skriver. Men allt det där kommer förhoppningsvis också finnas kvar.

Sedan får döden vara ett mysterium i övrigt. Hur något bara kan skapas ur två människors ”kladd” och hur någon bara kan upphöra till ingenting. Det är lika obegripligt som att rymden är oändlig och att det kanske finns andra som vi någonstans där ute.

Ungefär det försökte jag fylla i fast i något förkortad form. Det kunde jag svara på och ha tankar om. Men vem jag är, vad jag brinner för och vad jag har för dåliga och goda sidor har jag ingen aning om :)

Frågan om döden snuddar mig bara lite när det gäller den kommande resan. Finns säkert en risk att gå och dö där nere i djungeln och visst känns tanken på att dö utan att säga farväl till sina nära och kära långt borta i världen. Men dö kan man göra när som helst och garanterat utan att ta farväl. En propp i hjärnan, överkörd, krocka med bil, tåg eller buss … Precis när som helst och helt oförberett helt säkert.

SVT – Mot Alla Odds officiella hemsida

[tags]TV, SVT, Sveriges Television, Reality-TV, Dokumentär, Media, Mot Alla Odds, Funktionsnedsättning, Funktionshinder, Handikapp, Handikappade, Tillgänglighet, Synskadade, Rörelsehindrade, Mastiff, Casting, Slutcasting, Bosön, Fystest, Träning, Psykolog, Utmaning, Äventyr, Sydamerika, Nicaragua, Regnskog[/tags]

Kvällsdopp i Rudan

Det är märkligt att man inte gör det oftare när man bor så nära. Jag badade förvisso inte men tre av barnen badade medan jag satt uppe och blev myggbiten. Men det blev ett ganska kort besök för det var inte helt varmt i vattnet och uppe blåste det lite så badarna frös.

[tags]Bad, Bada, Rudan, Rudansjön, Kvällsdopp, Haninge, Handen[/tags]

Sälja båten del II

Idag träffade vi en eventuell intressent ute på marinan. Vi har inte ens annonserat ut båten ännu men det slumpade sig så ändå. Det var strålande soligt väder vilket ju är skönt sådana här dagar.

Ett par ungefär i vår egen ålder kom och tittade. Det var sådana där trevliga människor man direkt känner för och tänker att dt hade varit trevigt om ens vägar korsats på något sätt i livet. Jag brukar själv hävda att jag är bra på att känna av människor om nu någon kan vara det.

Efter att de tittat runt lite tog vi en provtur och det var årets första efter sjösättningen. Ingen av mina båda skeppare fanns i stan vilket i normala fall hade det gjort svårt med en sådan provtur. Men med de här människorna kändes det helt OK.

Båten var ju heller inte provkörd ordentligt annat att den provstartades på land för några veckor sedan och gått vid bryggan igår efter sjösättningen. Men den har ju inte fått jobba ordentligt och det kändes väl först lite lätt nervöst sådär innan man vet att alt funkar med temperatur och oljetryck etc. Men allt gick så fint så det var oro i onödan!

Men båten verkade inte vara riktigt deras typ och det hade väl varit att få det för lätt på första försöket utan att ens ha annonserat. Jag ser i och för sig inte fram emot den biten så mycket, främst för att det är väldigt sent på säsongen och dels för att det finns ganska gott om båtar om än inte så värst många av den typen.

Egentligen har vi väl ingen brådska. Jag gör ett försök före vintern och det värsta som kan hända är att man får ta hand om den en vinter till. Ja och att jag får vänta med att eventuellt rätta till mitt misstag vad gäller val av båt :) Jag kommer ändå aldrig bli så rik så jag kan få det jag vill helst vill ha :P

När spekulanterna lämnat stannade vi kvar på marinan. Vi hade ett barn med oss, men de andra tre kom ut efter en stund med kaffe och mackor och så klart rustade med badkläder och det blev några lugna och sköna timmar innan vi alla åkte hem.

[tags]Båt, Båtar, Båtliv, Windy, Windy 22, Annons, Annonsera, Blocket[/tags]

På bensinmacken

Idag gick jag in på OKQ8 i närheten av där jag bor, med vit käpp, ledarhund och 2 10-liters bensindunkar i händerna, gick fram till kassan och bad om hjälp med att tanka. Förvisso är jag där ganska ofta med kompisar och tankar bil, köper glass och korv, bytt en del gasoltuber etc men det här upplägget var nytt. Jag behövde bränsle till båten i morgon och alternativet hade varit att be färdtjänstchauffören stanna och hjälpa mig att tanka, nästan lika udda det. Men nu ville jag ha det överstökat.

Killen i kassan lät ungefär som när man ser ut som om det regnar, frågade vilken sorts bränsle, tog dunkarna och gick. Efter en stund var han tillbaka och allt var klart. visst, jag skulle ge en dubbel kokt med bröd, och en Pucko för att höra hans tankar :)

[tags]Bensin, Bensinmack, bensinstation, OKQ8, Blind, Blinda, Synskadade[/tags]

Windyn sjösatt

Idag äntligen när vi kom ut till varvet var man i full färd med att montera drevet på min båt. Det har varit en ganska lång tid av frustration och det känns alldeles onödigt.

När drevet var monterat sjösattes båten och lades vid btankningsbryggan. Naturligtvis startade den den direkt och gick perfekt. Tyvärr fanns ingen av mina två skeppare i stan så någon provtur blev det inte.

Efter sjösättningen städade vi båten grundligt igen. Personalen från marinan hade klampat runt med sina skitiga fötter och jag garvade för mig själv åt att det plötsligt är så noga med att ta av sig om fötterna och dammsuga upp vart enda dammkorn man kan hitta :) Riktigt så noga är man ju inte hemma.

[tags]Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Båtmotor, Båtmotorer, V8, Marina, Varv, Sjösättning[/tags]

Vårrusta båten del VI

Idag har vi varit ute och gjort det sista med båten och det verkar faktiskt som det börjar dra ihop sig för drevmontering och sjösättning.

Idag slipade vi teaklister och badbryggor samt oljade dessa och resultatet blir verkligen märkbart. där är lika tillfredställande som att pollera och vaxa. Båten är dessutom nu dammsugen och rengjord så att det är en fröjd att gå barfota i den.

Om allt nu blir som det är tänkt kommer den i sjön i morgon.

[tags]Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Båtplats, Båtmotor, Båtmotorer, V8, Marina, Varv[/tags]

Tittar till båten del VIII

I måndags kväll var vi ute vid båten för att se om något hänt sedan sist. När vi städade båten i fredags var den precis framdragen på trailer och stod påkopplad bakom traktor mitt på planen framför verkstaden och då tänkte man nu ska drevet hängas på, ett arbete på kanske 20 minuter och sedan bara att sjösätta.

Men medan vi städade och vaxade bakades båten åt sidan och traktorn kopplades bort och i måndags när vi var där stod den på samma ställe som sist.

Jag tycker detta är riktigt jobbigt. Inte bara för att det är ett himla åkande fram och tillbaka och slöseri med färdtjänstresor och väntande ute i ödemarken. Det är inte heller enbart det att när jag väl kommer dit har jag svårt att leta rätt på personalen för att fråga vad som händer. Sanningen är också den att jag tycker det är jobbigt att säga till. Egentligen borde jag visa mitt missnöje och åtminstone bli irriterad. Men istället känner jag mig förnedrad och kniper igen och går undan. Jag skäms för att jag tycker det är jobbigt att göra en så enkel grej som att ringa eller säga till eller bara fråga vad som händer.

Ikväll har vi i alla fall kört ut de sista dynorna så allt är nu på plats.

[tags]Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Båtmotor, Båtmotorer, V8, Marina, Varv[/tags]

Dåliga val del II

Ibland gör man dåliga val i livet och då menar jag riktigt dåliga som man ångrar länge, länge!

Jag har alltid varit båttokig. Jag brukar säga att jag är född i en båt, men det kan ju inte stämma när man är född den 13:e mars :) Man kan mycket väl vara gjord i en båt och kanske är det det. Eller så är det bara det sociala arvet. Uppvuxen vid och påhavet i alla former av båtar och landstigit på massor med öar och sovit över i tält, vindskydd och en trång ruff och jag har bara älskat det!

Hela min tonårstid spenderade jag all tid jag kunde på en brygga, i en kajak, segelbåt eller om det gällde att i hög fart flyga fram över vågorna i en snabb motorbåt.

Jag är lärd att inget är omöjligt och att man är så stark som man vill och man kan göra allt. Därför hittade vi lösningar för kommunikation under vattnet när man dök eller hur man får instruktioner om hur man ska styra i höga farter och i ljudet av vrålande utombordsmotorer. När jag åkte vattenskidor med min bror som båtförare, kunde jag lita på honom att oavsett när jag släppte skidan eller gjorde ett åk ut åt sidorna, fanns aldrig några farliga hinder i närheten och vi hade tecken för att öka och minska farten eller när man släppte ena skidan för att åka på bara en vattenskida.

När jag paddlade själv på vattnen utanför landstället på Muskö använde jag ibland en lång lina fäst i bryggan eller en ljudfyr för att alltid veta vart bryggan fanns.

Att inte fortsätta med det intresset som vuxen vore så konstigt så att jag inte ens kan föreställa mig det. Jag väntade bara på rätt tillfälle att skaffa egen båt. Och när jag gjorde mitt första försök hade jag för bråttom. Jag hittade ett vrak till träbåt på en marina nära Waxholm. Tanken var att ha en brukbar båt men gärna med lite lätt arbete på, men det här var något helt annat. Min pappa avrådde vänligt men bestämt men jag lyssnade inte. Båten skulle aldrig flyta och när jag nyktrat till och insåg det var jag 10.000kr fattigare och lät en fiskare på Muskö elda upp skiten. Jag kände mig så klart lurad både av säljaren men främst av min egen panik att få en egen båt och jag kände mig inte så ite dum. Det till och med är jobbigt att skriva det och att ha båten bland gamla båtar på sajten.

Men sedan gick det bättre. 2001 köpte jag en Boghammar Weekend Cabine som både flöt och fungerade men dess träöverbyggnad var i lite för stort behov av renovering och jag upptäckte rätt snart att båtar med centrala delar i trä inte heller var min grej.

1999 köpte kompisen en ny båt, en stålbåt av typen Hollänsk stålbåt som vi sen gav namnet Galadriel. Jag följde med på resan ner till Lidköping och hämtade båten.

Som alla tonårskillar blir kär i alla tjejer man möter, blir jag nog kär i alla båtar jag möter och den här var inget undantag :) Jag minns faktiskt hur jag sa redan under färden hem från Lidköping att ”om du någon gång tänker sälja henne, ring mig!” Det är ju normalt inte så stor idé att säga det till en nybliven båtägare så självklart fick jag bara ett skratt tillbaka. men jag var allvarlig.

Men ibland ska man ha tur och allt kommer till den som väntar och allt det där. 4 år senare tröttnade kompisen på storstadslivet och köpte en stor gård i trakten av Lidköping och han ringde faktiskt — eller om det var jag som ringde honom när flytten var ett faktum. ”Jo du, det här med din båt!” Så var det nog om sanningen ska fram. Möjligen hade han ringt ändå men det är inte helt säkert.

Jag fick ett pris och därmed extremt bråttom att sälja min Boghammar. Den såldes vintertid på land och i mitten av februari tittade vi för första gången på den båt vi snart skulle köpa.

Vi körde hem Galadriel i mitten av maj och behöll båten i ganska precis 2 år. Sedan tog någon form av rastlöshet över och jag började leta båt igen. Jag har egentligen inget bra svar på varför. Galadriel var helt rätt båt för mig, stor och rejäl och man kunde stänga om sig och vi som alltid har många med oss när vi åker ut på sjön kunde ta med mycket folk.

Att sälja Galadriel var ett mycket dåligt beslut och det blev från den dagen svårare för mig att bibehålla mitt båtintresse.

Men det har tagit mig 7 år att förstå det, en del saker går inte så fort. Jag har haft en Bonum 25 och sedan hösten 2008 en Windy 22DC och valet av båt har bara varit sämre för varje gång. Nu är det inte mycket som fungerar att göra själv längre och det har blivit ett intresse som mer än tidigare är beroende av andra för att jag ska kunna utöva det.

Mitt mål är nu att försöka ändra tillbaka eller helt sluta ha båt. En båt som galadriel lär jag nog inte hitta igen lika lätt, men något liknande och med en massa tur, kanske något ännu bättre!

[tags]val, Valmöjligheter, Hav, Havet, Vatten, Öar, Båtar, Båtliv, Kajak, Paddling, Segelbåt, Segling, Motorbåt, Vattenskidor, Fiska, Fiske[/tags]

Dåliga val

Ibland gör man dåliga val i livet och då menar jag riktigt dåliga som man ångrar länge, länge!

Ett sådant val gjorde jag 1992 som grämer mig än idag, mest för att jag hade så fel och var så naiv och missade en eventuell ra affär.

Då bodde jag i en etta i Åkersberga, väldigt centralt och nära skolan. Jag hade ett år kvar till studenten, syskonen hade flyttat hemifrån för länge sedan och föräldrarna sålde villan i Österskär och flyttade även de in till stan. Jag trivdes i Åkersberga som förändrat mitt liv så och tänkte mig nog att alltid bo kvar där. Jag hade äntligen vänner och trivdes bra i skolan och jag tänkte mig nog att det skulle förbli så.

Min ena syster hade då en liten etta på 18 kvadrat mitt på Kungsholmen som hon skulle lämna för att flytta till större. Den hade säkert kostat en slant att köpa, 3–400.000kr då, men en månadskostnad på 500kr i en väldigt gammal och stabil bostadsrättsförening.

Hon frågade mig en dag om jag inte ville ta över den. Jag invände först att jag inte hade de pengarna men hon sa att jag kunde få bo där och jag skulle ju snart sluta skolan och få ett jobb och kunde köpa lägenheten då. Jag sa att jag trivdes där jag var, hade min skola och mina vänner där och lyssnade inte på motargumentet att om bara ett år var skolan slut och vem vet vad som hände då och vilka vänner som fanns kvar och att man måste tänka på framtiden. Men jag hörde inte på!

När studenten kom kändes det som att slå om en strömbrytare. Jag fick min första ledarhund som upptog min tid den första sommarmånaden, men redan efter ett par veckor insåg jag hur ensam jag plötsigt var! Exakt vart folk tagit vägen förstod jag inte eller om det bara var skolan som hållit oss samman som nu var slut. Redan då tänkte jag att jag nog sagt nej till en bra grej något år tidigare.

Sedan fick jag en praktikplats på en dykarskola i Åkersberga där en klasskompis fått jobb, men det höll bara ett år och sedan var jag arbetslös och ensam igen. Klasskompisen flyttade till Norrköping och startade upp en ny dykarskola där så inte ens honom hade jag längre.

Jag kom in på en datautbildning i Sundbyberg och plötsligt blev jag tvungen att flytta till stan. Jag hamnade i en etta i Hökarängen. Det steget ledde till livet idag, men då tänkte jag ofta på lägenheten på Kungsholmen. Kanske hade jag kunnat köpa den för de bostadspriser som gällde då och bara något eller några år sälja och kunna köpa något större, vad vet man!

Idag påverkas jag inte så mycket av det valet längre, men då när jag var ensam sa jag ofta till mig själv hur oerhört blåst jag var och ett år då säkert, en sådan chans kommer aldrig igen!

[tags]Val, Valmöjligheter, Bostad, Bostadsrätt, Lägenhet, Åkersberga, Österskär, Stockholm, Kungsholmen, Hökarängen[/tags]

Tittar på ny båt, Ferrina 31

Idag har jag varit och tittat på en ny båt. Jag började mest surfa Blocket för att sondera terrängen lite inför den planerade försäljningen av vår Windy men halkade rätt snabbt in bland säljes-annonserna.

Ibland gör man riktigt dåliga val i livet. Ett sådant var när jag sålde vår stålbåt Galadriel. Jag väntade i 4 år på att hon skulle säljas och det var nog på alla sätt den perfekta båten för mig som synskadad. Stor, rejäl, rymlig, behövde inte tas upp varje vinter och framför allt gick att vara i även kalla dagar. Först bytte jag till en mindre Bonum 25 och nu en sportbåt. Den är förvisso jätterolig och snabb men för mig inte alls helt rätt sorts båt. Det finns många problem med den typen av båt för mig men det mest påtagliga har varit att om jag åker ut till båten själv en sen och ruggig höst eller senvinterdag, kan jag inte ta med mig hunden eftersom hon inte gärna kan ligga på marken utanför. I stålbåten kunde hunden följa med in i värmen och det spelade ingen roll vilken sorts väder det var ute.

Så jag känner att om jag ska kunna fortsätta utöva mitt största intresse måste jag på något vis komma tillbaka till det konceptet eller inte ha båt alls. Det senare känns som ett dåligt alternativ. Ett intresse man är uppväxt med sedan barnsben, vad byter man ut det mot bara sådär?

Så trots att vår inte är sjösatt och ute för försäljning ännu åkte jag och tittade p en Ferrina 31. Den var extra intressant eftersom den gamla kapelldelen var ombyggd och ersatt med en stålkonstruktion som gjorde den ännu mer inomhus vilket skulle passa mig perfekt. I nuvarande skick var det dock inte möjlighet att stänga igenhelt eftersom den är helt öppen bakåt och jag hade kanske tänkt mig något med styrhytt och sallong med stängningsbara dörrar.

Men utan såld båt kommer jag inte så mycket längre och prio 1 blir nu att få den i sjön och i ordning för att säljas så får vi se om det här objektet finns kvar sen. Med lite tur vill ingen ha den på ett tag :)

[tags]Båt, Båtar, Båtliv, Båtmotor, Båtmotorer, Marina, Varv[/tags]

Städat båten

Idag har vi varit ute på marinan med familjen Pålsson. båten var äntligen framdragen på trailer och låg nu närmare vattenbrynet än på länge :)

Vi har redan bottenmålat så nu var det invändig rengöring som gällde. När vi började såg det ut som en smärre katastrof men redan efter dammsugningen såg det genast bättre ut igen. När stolar och klädsel var avtorkat var allt som vanligt igen. Efter det polerade vi och vaxade allt invändigt samt däcksytor och resultatet blev skitbra!

Men drevet kom inte på plats och traktorn som stod förspänd framför trailern så lovande hakades av och gav sig iväg på nya uppdrag. När vi lämnade stod båten kvar mitt på planen så det lär nog dröja lite till innan den är sjösatt. Men det är en bra början!

[tags]Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Båtmotor, Båtmotorer, V8, Marina, Varv[/tags]

Återbesök på Grinda

Idag tog vi en Waxholmsbåt ut i skärgården för att göra ett återbesök på Grinda. Vi firade semester här ute 4 somrar och tyckte då det var perfekt och mysigt.

Senast vi var här var 2004 då vi bjöd svärföräldrarna på julbord men sedan dess har jag inte varit där.

Händelsen med julbordet kan man för övrigt skratta lite åt i efterhand. Vi var fattiga som kyrkråttor men ville slå på stort och bjuda svärföräldrna på en tur ut i skärgården en vinterkväll och äta julmat. Det blev ett ganska dyrt kalas och vi betalade notan med några få kronors marginal, typiskt oss! :)

Båtresan ut var trevlig. Vi åkte med Västan som är ett gammalt ombyggt ångfartyg från 1900 som varit i Waxholmsbolagets ägo sedan 1937 och har med tiden byggts om till dieseldrivet fartyg. Från tiden vi spenderade somrarna här ute minns jag fartyget som ett av de sämre som bullrade och levde om men i år hade hon fått nya maskiner och gick helt tyst och jättefint och har definitivt blivit ett fartyg jag kan tänka mig att åka med igen!

Men Grinda är sig inte likt, eller så har 11 års minnen bleknat. Vägarna var fulla med folk i rörelse, värre än i Gamla stan, värdshuset var fullsatt, gästhamnen ett myller av människor och kön in i lanthandeln enorm och gick långt utanför dörren.

Först slog vi oss ner på en picknick-filt på stranden på södra Grinda och åt mat. Men barnen ville inte bada och pissmyrorna gjorde mig tokig och gav mig knappast någon ro att sola lite. Vi bröt snart upp och gick över till norra ön och beskådade hur det vuxit men efter en kort blick på glassköerna gick vi sakta tillbaka till södra ön igen. Där gick det att köpa glass och gå på dass utan att köa.

Därefter bestämde vi oss för att vi tröttnat på ön och planerade en tidigare båt hem. Vi hamnade på klipporna invid ångbåtsbryggan och när det var tid för båtarna att avgå var kön enorm längs vägen upp från ångbåtsbryggan.

Först på klipporna lyckades jag vila lite tills båten gick. Waxholmsbolaget hade fått sätta in extrabåtar för att få folk från ön.

Men nu har vi sakta börjat stäva tillbaka till Stockholm igen. Tidigare har vi funderat på om vi ska prova att spendera somrarna här ute igen som omväxling från Rånö men det känns inte som något bra alternativ.

[tags]Grinda, Vaxholm, Waxholm, Waxholmsbolaget, Semester, Sommar, Skärgård, Stockholms Skärgård, Mysingen, Rånö, Rånö Källan, Utö, Nåttarö, Nynäshamn[/tags]

Tittar till båten del VII

Nu har vi varit ute på Rånö en vecka och jag tänkte att det kanske hade hänt saker ute på marinan. Men båten låg där den brukade och det var lika lång väg hem igen. I morgon ringer jag för att höra om det finns någon plan…

[tags]Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Båtmotor, Båtmotorer, V8, Marina, Varv[/tags]

Flaskpost från Rånö 2012 del VII

Så har då dagen D kommit och vi rustar för hemfärd. Vi är familjen som alltid är ute i sista stund och därför började vi packa en halvtimme innan packningen skulle hämtas. Men som vi är ganska många i familjen gick det med ett rasande tempo och ett kort intensivt kontrollerat kaos uppstod när det packades, tömdes aska ur spisen, diskades, sopades, skurades och kastades sopor.

Så allt var klart i tid! Ändå hämtades packningen en halvtimme senare än vad vi trodde så vi hann till och med ha lite tråkigt :)

Idag är det vackert väder som alltid när man ska åka hem och vi dricker kaffet uppe på soldäck på Utöexpressen. Alla är ganska trötta och känner nog på olika sätt att det är rätt OK att vara på väg tillbaka till stan.

Bakom oss ligger nu mitt lilla paradis som försvinner allt mer i fjärran och det lär dröja innan jag återvänder hit. Det finns så mycket kvar jag vill göra och njuta av och jag vet att jag kommer känna likadant när sommaren så småning om till slut dör och blir höst. Men det finns mycket kvar att se fram emot! Men det dröjer sig ändå kvar en sorts tungsinne som det är svårt att sätta fingret på. Det kanske ändå är beviset på att miljöombytet är nödvändigt och gör någon sorts nytta. Jag hoppas i alla fall att jag ska få njuta mer av havet innan sommaren är slut.

Nu ska vi bara ta oss hem. Det är någon sorts segeljippo i Nynäshamn men vi blir ändå mötta och får hjälp med packningen och får skjuts hem. Där blir det laddning av tvättmaskin och middagsplanering och vips är vardagen här igen.

[tags]Semester, Sommar, Skärgård, Stockholms Skärgård, Mysingen, Rånö, Rånö Källan, Utö, Nåttarö, Nynäshamn[/tags]

Flaskpost från Rånö 2012 del VI

Nu är det lördag och känslan av hemfärd finns definitivt. Dagen började med en sovmorgon och utdragen frukost till kl11 och ute var det blåsigt och kallt så alla satt inne i sina hus och tryckte. Några skrik från badstranden hördes redan vid niotiden :)

Vi gick en promenad söderut till Norrö och tillbaka och det mest sensationella som hände på den promenaden var en bilfärja som hämtade sopor samt ett hallonsnår som uppehöll barnen länge :)

Under eftermiddagen var det dags för Emilia att packa för att åka in till stan i förväg. Hon skulle delta på ett scoutläger och vi vinkade av henne och kompisen Elliot och mamma Ulrika vid båten.

På kvällen åt vi middag bestående av sill, potatis och lite annat ihop plock och veckans sista besök på bastubryggan. Nu är det samma slagsmål med brasan innan sovdags och man börjar fundera om man verkligen har anlag för pyromani som jag trodde :) Med tanke på hur det går så kanske eld inte är min grej :)

I morgon är det packning och städning som gäller och sedan är det hemfärd.

[tags]Semester, Sommar, Skärgård, Stockholms Skärgård, Mysingen, Rånö, Rånö Källan, Utö, Nåttarö, Nynäshamn[/tags]

RunKeeper del II

Idag kom en ny version av appen RunKeeper som jag använder för att hålla koll på min träning. En grymt bra all-round-app som fungerar för löpning, simning, gång, cykel etc.

Men det har inte kommit några stora förändringar på ganska länge. Senast var det stöd för pulsband men utbudet var tämligen begränsat.

Men i den nya versionen kan man dels ställa in sin vikt direkt i appens inställningar om man inte har en våg kopplad till sitt RunKeeper-konto. Det är väldigt smidigt att kunna uppdatera det direkt i appen istället för att logga in på hemsidan.

Nu kom det också stöd för att hantera ens mål direkt i appen. Jag har velat men struntat i det för att det varit så omständigt via webgränssnittet. Nu kan man mata in målen direkt i appen och se hur långt man kommit innan man når sitt mål. Idag satte jag både cykel, löpning och viktmål och målet som gällde cykling satte jag ett startdatum tidigare i år varpå appen räknade med de mil jag redan cyklat i år, väldigt bra!

I framtida versioner vill jag se möjlighet att följa ens vänners aktiviteter direkt i appen och också ett bredare utbud av pulsband som stöds direkt i appen.

[tags]Träna, Träning, Fitness, Springa, Löpning, Löpträna, Löpträning, Löpband, RunKeeper, Pulsband, Puls, Löparskor, Skor, Nike, NikePlus, Nike Plus, Apple, Apple iPhone, Apple iPhone 3GS, iPhone 3GS, iPhone 4, iPhone 4S, iPhone[/tags]

Flaskpost från Rånö 2012 del V

Idag är det fredag och vackert väder. De större barnen och MP tog en expidition ut på klipporna på förmiddagen. Vi var en sväng vid affären för att bunkra lite middagsmat och åt en glass på gästbryggan. Där kände jag som ofta de här dagarna att egen båt hade varit perfekt. Inte bara för möjligheterna till dagsutflykter, utan även för att ha något att pyssla med.

Under eftermiddagen satt vi ute på klipporna vid bastubryggan. Några solade, badade eller drack kaffe och barnen är fortfarande otroligt harmoniska. Inte alls som förra året när 2 av dem ville åka hem och hade tråkigt.

Efter middagen var det dags för familjen Pålsson att följa sitt bonusbarn till skärgårdsbåten hem till stan igen och sedan var det den traditionella bastun på kvällen. Den här gången följde inga barn med så det blev inte någon kö på badstegen och det var otroligt skönt i vattnet.

Kvällen avslutades med päroncognac i brassestolarna och myggorna skrämdes effektivt iväg av Thermacell-apparaten som under veckan har visat sig grymt effektiv och faktiskt fungera :)

Efter lite slit med att få liv i brasan, vilket var svårt idag tydligen, även med hjälp av tändvätska, är det nu äntligen sovdags.

[tags]Semester, Sommar, Skärgård, Stockholms Skärgård, Mysingen, Rånö, Rånö Källan, Utö, Nåttarö, Nynäshamn[/tags]

Flaskpost från Rånö 2012 del IV

Idag är det torsdag och således närmare hemfärd än utfärd. Det sätter lite prägel på känslan kanske.

Familjen vi är här med fick besök från stan av en mamma och två barn och det ena barnet ska stanna över natten åtminstone.

Jag tog en lugn eftermiddag med musik och lite vila medan barnen badade. Det var grymt skönt att bara slappa lite mer än vanligt :)

Middagen skulle grillas och då ingår ett par förberedelsepilsner i packningen med grillkol och tändvätska. Vi hade hört att det skulle vara ett större gäng vid grillen även denna kväll så barnen spenderade eftermiddagen med att passa den så att även vi skulle få en chans. Men medan vi grillade satt några där och bevakade sina intressen vilket kändes lite störande när någon helt främmande sitter vid ens matbord och inte ens kan gå lite åt sidan.

Kvällen har avslutats med ett dubbelpass i bastun. Två timmar bastu och bad varav en timme barnfritt. Det kändes så bra ikväll att kroppen äntligen börjat ordna till sig så att jag verkligen kunde njuta av badet och till och med sitta ute på klipporna sen utan att frysa ihjäl. Vattnet var inte så varmt ikväll heller. En termometer som alltid tycks visa 19 grader hade definitivt fel men det gjorde inget.

Kvällen avslutades med te och jordnötter i grannhuset. Nu är man sådär skönt trött och känner att det inte blir några problem att somna.

[tags]Semester, Sommar, Skärgård, Stockholms Skärgård, Mysingen, Rånö, Rånö Källan, Utö, Nåttarö, Nynäshamn[/tags]