Två år i nya lägenheten

Visst finns det stunder då man saknar radhuset som vi flyttade från för ganska precis två år sedan. Denna tid är en sådan stund. Ja inte just i dagarna kanske när regnet vräker ner, men annars, sommartid när solen skiner så saknar jag vår nybyggda altan inramad av ett högt staket mot omvärlden. Vi hann knappt njuta av altanen innan vi bestämde oss för att det här med radhus nog inte var något för oss trots allt. Hyresgäster hade vi varit och skulle åter förbli och högre makter, dvs turen, skaffade fram rätt lägenhet, på rätt plats vid rätt tidpunkt, minst sagt.

Och visst säger man att det är så skönt att bo i hyresrätt, ”det är bara att ringa” om något är fel. Men vår tid som hyresgäster igen har minsann varit fylld av action. På två år har det hänt mer än vad som skedde under fem år i hus — tack och lov :)

Vintern 2011 blev det stopp i, förvisso en kommunal avloppsledning av central betydelse så vår källare översvämmades av avloppsvatten och en stor del av vårt bohag dränktes och gick inte att rädda och inte en krona fick vi ut på försäkringen.

I december samma år gick hissen sönder och kräktes ut ett antal 100 liter hydraulolja i källarutrymmet. Den gången stod vårt bohag på ett trägolv en dryg decimeter upp och klarade sig och vi slapp arbetet med att tömma förrådet och flytta tillbaka grejerna igen efter sanneringsarbetet var klart.

I övrigt har det hänt smågrejer, som att portkoden varit ute på stan och valsat knappt ett dygn efter kodbyten och att vi haft fyllon som knoppat över i trappuppgången och jag har flera gånger fått ringa ordningsmakten för att våra barn ska kunna känna sig trygga. Hissen har fastnat otaliga gånger och alltid på fredagar och nu senast gick mekaniken i hissdörren sönder på vårt våningsplan (högst upp) så att den gick att rycka upp med våld trots att ingen hiss fanns på plats, något som är livsfarligt och ”inte kan hända”. Men hissreparatören visade och det gick fint. Dörren plomberades omedelbart tills låset och givaren var lagad. Vid kraftiga regnväder läcker det in regnvatten i hissshaktet, förmodligen genom någon ventil så det droppar vatten och gammal hydraulolja in i hisskorgen. Det känns sådär tryggt med all el i hissar, knappsatser etc.

2010 fick vi våra två balkonger inglasade, dels för att slippa duvor som lade ägg och dels för att kunna nyttja balkongerna bättre vid sämre väder. Den ena balkongen krävde dessutom att man byggde ett litet plasttak eftersom halva balkongen var utan tak. Än idag läcker taket kraftigt när det regnar så det är helt omöjligt att ha utemöbler, matta eller annat där man normalt sett annars har på inglasade balkonger.

När det regnar kraftigt läcker det i taket i köket. Mitt på köksgolvet bildas en rejäl pöl och i princip alla fönster har lcäkt så det blåst och regnat in och både trä och tapeter runt omkring förstörts av fukten.

Men då är det ju ”bara att ringa” hyresvärden :) Vilken tur! Eftersom hyran höjs med flera procent varje år är det ju självklart att åtminstone sådana basala saker som underhållet sköts?

Och visst har en takfirma varit på besök för att hitta läckan som gör att det regnar in i köket. Man har inte hittat något och skylt på att det är så det blir vid slagregn och att vatten kryper och att själva läckaget därmed inte går att hitta och med det har man nöjt sig och dessa dagar har det droppat kan man säga :)

Fönstren som läckt har man åtgärdat genom att skicka en snickare som bytt ut trälisterna innanför men inte tätat fönstren varför det snart såg likadant ut igen och balkongen har man ännu inte åtgärdat med motiveringen att ”inglasade balkonger är inte hermetiskt täta” så att det rinner floder på balkonggolvet och att balkongen är helt oanvändbar och att vi således betalar 4–500kr i onödan varje månad för inglasningen är helt i sin ordning :)

Så i början av juni fick min fru nog och klagade hos hyresvärden där hon i ett långt mail rabblade upp alla saker vi önskar få åtgärdade och det blev en ganska fet lista. Vi fick besök och några saker bestämde man att åtgärda även om man inte tänkte göra något åt det mesta. Hantverkare kom och tätade fönstren på rätt sätt denna gången men bara de fönster som läckte istället för att ta resterande fönster också som garanterat inte heller är tätade på rätt sätt. Det får bli ett framtidsproblem.

Och tackvare det läckande fönstren som man åtgärdat med fusk hittades fuktskador i ett av rummen så där står nu sedan snart en vecka tillbaka en fläkt och rummets innehavare bor i vardagsrummet :) Men det är åtminstone renovering på gång.

Så visst trivs vi. Jag har inte ändrat uppfattning sedan vi firade ett år i nya lägenheten. Så här års saknar man altan, möjligheten för barnen att bara springa rakt ut till lekparken och närheten till hundrastning i skog och mark istället för välklippta gräsmattor och parker. Men närheten till butiker och kommunikationer överväger fortfarande. Vi slogs av här om dagen när vi gick förbi vårt gamla hus att oavsett var man bor längtar man alltid på något vis till motsatsen. Först längtade vi efter eget istället för hyresrätt, avskildhet och miljö. Sedan längtade vi tillbaka till civilisationen och hyresrätten och nu när vi sitter här kan vi helt klart känna lite saknad av det som var bra i huset.

Man får konstatera att man aldrig är riktigt nöjd och lära sig leva med det och bo där det passar bäst.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , ,

Posted from .

Kommentera