Uppföljning med nya hunden

jocke-och-fassi-2Idag var min hundinstruktör från SRF här och hade uppföljningskurs med nya hunden. Man är skyldig att delta i två uppföljningsutbildningar efter att man fått hunden. En på hemmaplan ca 6 månader efter tilldelning och den andra ca 1½ år efter tilldelningen. Men det är mest för att se så allt fungerar, om något behöver rättas till och liknande.

Men för mig och Fassi har det gått jättebra. Så vi pratade igenom miljöerna vi arbetar i, ett litet dressyrpass, klippte lite klor och gick igenom Fassis hälsobok.

Så var det besöket över. Jag har haft turen att ha haft samma hundinstruktör de 15 år jag har haft hund så vi känner varandra och det underlättar.

Igår kom jag hem från tjänsteresa till huvudkontoret i göteborg så idag är man lite sliten.

Andra bloggar om: ,

Posted from .

Ledarhundsseminarium i Riksdagen

Riksdagens handikappgrupp bjöd för en tid sedan in till ett seminarium i Riksdagen om problematiken kring diskrimineringen kring ledarhundsförare.

Jag har ju skrivit om det här i bloggen tidigare, att det blivit svårare och svårare att ta in hunden på restauranger, barer och caféer och jag har själv mestadels utan framgång anmält några krogar för handikappombudsmannen HO men i samtliga ärenden både jag och andra gjort fått avslag till förmån för allergiker. Detta trots att det finns en uppgörelse mellan Synskadades riksförbund och Astma- och Allergiförbundet att ingen part i princip ska få skylla på den andra partens behov utan att problem och konflikter ska lösas när sådana situationer uppstår. Och trots att det finns ett medgivande från Livsmedelsverket (se sist i texten).

Jag tycker texten i inbjudan var både tragiskt rolig och väldigt talande på samma gång, vem som nu författade den:

”Ledarhunden utrotad
Speciellt framavlade och tränade hundar, så kallade ledarhundar, hjälpte förr i tiden blinda människor att leva självständiga liv. Ledarhundarna var en samhällsekonomisk succé då de minskade synskadades behov av hjälpinsatser från samhället. Och ledarhunden innebar förbättrad hälsa, aktivare fritid och större möjlighet till arbete för den enskilda användaren.

Men så hände något. Restauranger, affärer, gym, folkhögskolor, offentliga lokaler och arbetsplatser började utestänga ledarhundsförare. Makthavarna blev uppmärksammade på diskrimineringen men inget gjordes i tid. Till slut blev det så svårt att använda ledarhund att den helt försvann.

Hur förhindrar vi att textsnutten ovan hamnar i framtidens historieböcker?”

Och till det händer på riktigt tror jag inte det är så värst långt tyvärr. Allt fler väljer att lämna hunden hemma av allt fler anledningar som alla har som grund ”hundens bästa” men som egentligen mer handlar om att man har svårt att få ha hunden med sig, att varje besök på restaurang, lunch med arbetskamrater ALLTID resulterar i en argumentation i dörren som hundföraren sällan vinner och således påverkar en hel grupp eller att man får gå därifrån ensam. det får såklart följdeffekten att ledarhunden syns allt mer sällan på stan och hundens funktion glöms bort och det allmäna intrycket är att den inte behövs.

Restaurangnäringen är ju en väldigt personalcirkulerande verksamhet och informationen om ledarhundens rätt måste fortlöpande ges alla. Men när informationen inte finns begriplig knappt på svenska, än mindre på andra språk och när Handikappombudsmannen konstant överger oss, så är vi snart där. Det är ingalunda en pesimistisk utan snarare en realistisk spådom.

Några av talarna under seminariet var:

Ewa Swing, Ordförande föreningen Sveriges ledarhundsförare, SLHF pratade lite om föreningen och sitautionen i allmänhet och hur läget var.

Sedan var det Georg Lagerberg, Jurist HO (handikappombudsmannens) tur. Han bekräftade väl i princip att ett antal anmälningar inkommit till HO och räknade upp en del fall med Eriksdalsbadet, friskis och Svättis på en annan ort och lite sådant men sa väl bara att det inte hade funnits något stöd i lagen för att fälla dessa näringsidkare för diskriminering. Juridisk glädjedödare som i klarspråk betydde att alla anmälningar vi försökt göra inte vart till någon nytta än möjligen att påvisa problemet. Därtill har vi ju tyvärr ändå varit för få som anmält till HO.

Stefan Lundin, Bransch- och utbildningschef, SHR (Sveriges Hotell-och Restaurangföretagare) hade en väldigt lam, i mitt tycke ointresserad inställning till problemet. I hans position skulle man ganska lätt enbart kunna sprida fakta inom branschen, till exempel medgivandet nedan, kanske till och med på olika språk, deklarera en klar och tydlig inställning att branschen bör motverka diskriminering och lagbrott. Men från honom kändes det som om vi inte hade något stöd att vänta.

Några av de mer coola och mindre mjäkiga talarna var bland annat — ironiskt nog — Leif Henriksson, Vice ordförande i Astma- och allergiförbundet. Hans inställning var att ingångna avtal ska hållas och SRF och Astma- och allergiförbundet hade ett sådant som man fortfarande betraktade som gällande, i verkligt uppstådda situationer vad han visste hade fungerat bra. Bara hans närvaro visade det och hans presentation gjorde mig så uppriktigt jätteglad! Trots att han representerade ”motståndarsidan” var han mer för en förbättring än vår egen SRF-ordförande som satt i publiken. Hans dubier bestod mer i att diskrimineringsstyrande lagstiftning som gynnade ledarhundsförare kunde drabba hans egen organisation men då fick man väl kompensera eller komplettera så att det inte skedde. Mer för allas lika rätt kändes som hans huvudbudskap.

Näste talare var Magnus Wickman, Professor vid IMM epidemiologi, Karolinska institutet. Han redogjorde för sakläget vad gäller allergier, tror han var barnläkare. Han berättade saklig fakta om allergi, att en eller två hundars existens i en lokal som denna (normalt konferensrum modell större) knappt skulle göra det möjigt att mäta allergénhalten i luften. Han berättade att det var ytterst få som var så allergiska att de tog skada av möte med hund. Att då häst eller liknande var betydligt värre på grund av dess storlek och allergénmängd. Detta bekräftade även vice ordförande för Astma- och Allergiförbundet och att de som är sjuka ändå av andra skäl måste medicinera, oavsett risken för möte med hund.

Sedan var det en gammal bekants tur, Emmelie Reinson, Orienterings- och förflyttningsinstruktör/ledarhundsinstruktör. Hon berättade om hur tillgängligheten såg ut i Australien där hon tränat hund och tyckte vi borde använda som förebild. Att det faktiskt i en del länder är straffbart att neka någon med ledarhund tillträde.

Siste talare var Finn hellman, även hann från SLHF som pratade allmänt om konsekvenser detta ger i det vardagliga livet och en del jämförelser som var väldigt bra. Därefter var det allmäna frågor och debatt och den gick mest runt det som redan diskuterades. Några frågor till HO som bara bekräftade vad de redan sagt i princip. Och somjag nämnde tidigare, vår SRF-ordförande som själv är hundförare talade mer varmt för att inte gå hårt åt med lagstiftning och annat. Riktigt tråkigt.

Sammanfattning, ett bra initiativ av Riksdagens handikappgrupp och under braledning av Marietta de Pourbaix-Lundin från Moderaterna. Jag känner att om detta ska få någon effekt, måste det som den gamla TV-reklamen på 90-talet om ledarhundar, uppdateras, pågå hela tiden, följas upp för att inte falla i glömska. Jag hade hoppats på något konstruktivt beslut när seminariet avslutades. några konkreta löften och färdiga lagförslag vore väl för naivt men ändå en uppföljning om en bestämd tid där vi frågar oss vad har hänt sen sist och hur har det gått? Men inget sådant just nu. Men det kanske kommer. för mig har detta varit ett så stort problem så jag hoppas nog lite för mycket på detta. Det ska vara om SLHF, Sveriges Ledarhundsförare driver detta vidare, för vårt tama och vindtyriga SRF lär inte stå på vår sida, trots att det är dom som har ledarhundsverksamheten och borde värna om den. men det känns som man mer vill vara … ja vem .. till lags, när till och med Astma- och Allergiförbundet visar förståelse och
deltagande i vårt dilemma?

Men det är lite granna som man sa under debatten och som jag alltid sagt, det är inte allergiker som är problemet, det är deras ofrivilliga förespråkare. ”Tänk om det kommer en allergiker” är den vanligaste kommentaren. De få gånger jag verkligen mött en riktigt allergisk människa i verkligheten, har vi alltid ”slagits” om vem som ska flytta på sig och det har aldrig uppstått problem. Bara med dom man delar tunnelbanevagn eller buss med en hel resa, som först vid resans slut ser hunden och får en allergichock. Dom har jag haft problem med. Men det är inga allergiker!

Och så slutliigen Livsmedelsverkets medgivande:

18 § Hundar, katter eller andra ovidkommande djur får inte medföras eller tillåtas uppehålla sig i livsmedelslokal. Den som driver verksamhet i livsmedelslokal får dock tillåta att funktionshindrad medför ledarhund, servicehund eller signalhund i serveringslokal eller i sådana kundutrymmen i butik som inte är ämnade för saluhållande av livsmedel. Tobaksrökning är förbjuden i alla till livsmedelslokal hörande utrymmen utom serveringslokal och personalrum. SLV FS 2000:24

Allmänna råd
I 18 § första stycket anges att vissa djur som kan anses ovidkommande inte får medföras eller tillåtas uppehålla sig i livsmedelslokal. Föreståndare för serveringslokal kan dock tillåta att ledarhund får medföras av synskadad och att service- och signalhund får medföras av funktionshindrad i serveringslokal. Sådana hundar anses inte som ovidkommande djur i serveringslokaler. SLV FS 1998:6

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Posted from .

Hämtat Fassi

jocke-och-fassi-2Nu är jag hemkommen från Åsa Folkhögskola nere i Katrineholmstrakten där jag hämtat min nya hund Fassi. Jag deltog inte i hela kursen. Först ville jag ha så kallad direktleverans, dvs att tränaren kommer hem med hunden och kör utbildningen hemma. Så har jag haft det med både Teodor och Gustav. Men det gick inte SRF med på den här gången av oförklarlig anledning.

Jag åkte ner i tisdags den 14:e och fick träffa min hund. Hon är lätt tillbakadragen och lite otypiskt asocial men trevlig. Hon kan nog bli duktig. Men under kursen så var hon seg och svårmotiverad och gick långsamt och hängde med huvudet. Men min instruktör och jag tyckte att det nog ordnar sig när vi kommer hem och kan köra i vår riktiga miljö. För det gic att få fart på henne även om hon snabbt gick tillbaka i tempo.

Ikväll är det offshore race i Nynäs och sedan börjar träningen hemma. Det ska bli jättekul!

Andra bloggar om: , ,

Posted from .

Bror har hämtat Gustav

Nu har storebror Christopher hämtat Gustav. Just nu känns det väldigt tungt och nästan så jag ångrar mig. Jag vet att det är naturligt.. Jag vet också att det känts betydligt värre om han hamnat hos någon helt okänd utan garanti för att man någonsin skulle höra något merifrån honom. Nu finns han ändå på tillräckligt avstånd men nära, till och med i släkten och det känns faktiskt bra. Gustav påminner mycket om Christophers hund han hade för länge sen, Killroy, lika knasiga och spattiga och lyhörda. Så jag tror gustav kommer trivas.

Jag gillar Gustav också som fan. Tror inte jag har träffat någon roligare hund att träna dressyr med som hoppar in jämfota och sätter sig fot. Men som ledarhund fungerade det inget vidare på grund av konflikter med andra hundar. Så det var ett klokt beslut men tungt.

Nu är det drygt en månad kvar tills jag får min nya hund och kan ta nya tag. Tills dess ska vi fira semester.

Andra bloggar om: , , ,

Posted from .

Ny hund i familjen

Idag ringde hundskolan och vi får snart ny hund i familjen.

I påskas bestämde jag mig för att byta ledarhund. Har haft problem med Gustav och andra hundar enda sedan vi fick honom och nu tyckte jag att det fick vara nog, både för min och Gustavs skull. Gustav ska flytta hem till min storebror och bli privathund och där tror jag han kommer få det jättebra. Själv får jag en ny svart Labrador-tik som heter Fassi. Hon är fyra år och 53cm i manken. När vi får henne är ännu inte bestämt men inom de närmaste veckorna.

Andra bloggar om: ,

Posted from .

Uppföljning med Gustav del III

Idag har en annan av SRFs hundinstruktörer varit här och kikat på gustavs problem med andra hundar. Lite nya idéer och försök men inget radikalt och det finns nog inte så mycket man kan göra. Nu gäller nog mest att testa och sedan fundera på om man ska byta hunden. Detta blir begränsande och frustrerande.

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted from Stockholm County, Sweden.

Hundkurs

Den 6:e mars bar det av till Solhaga i Markarydstrakten för kurs med hunden.

Det var dags för den sista av obligatoriska uppföljningskurser för mig och Gustav. Visst kände jag mig lite nervös trots att jag visste att vi på det hela taget lyckats bra och att jag känner min hund ganska väl efter drygt 1½ år. 07.20 avgick tåget från centralen i måndags och straxt efter 12 var vi framme. Vi kom sist av alla deltagare lagom till efterrätten i lunchen. Under veckan hade vi mestadles teoripass under förmiddagarna när det var som kallast ute, runt -20° grader. På eftermiddagarna var vi indelade i grupper och på tisdagen var jag och TGstav inne i Markaryd city, på onsdagen körde vi ett dressyrpass och på torsdagen hinderbana. Teoripassen bestod av dressyrteknik, mentalkunskap och information från veterinären. På fredagen bar det av hem igen och även om det var en rolig och givande kurs, kändes det helt klart bra att vara på väg hem igen.

Andra bloggar om: ,

Posted from .

Uppföljning med Gustav del II

Idag har min instruktör varit här igen. Senast var i Februari då vi jobbade med Gustavs problem med andra hundar och det har varit dagens övning också. Försöka distrahera och avleda för efter att han blivit påhoppad av andra hundar i sele så har det blivit värre. Tråkigt men vi kämpar vidare eftersom han är helt underbar som hund!

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted from .

ID-kort för ledarhundar!

Äntligen är det här, det efterlängtade ID-kortet för ledarhundar! Tanken väcktes redan ”på min tid” som aktiv i ledarhundsföreningens styrelse, men såklart hände ingenting. Och som jag förstår det har inte ledarhundsföreningen varit särskilt delaktig, utan att det för en gångs skull Synskadades Riksförbund som tillfälligt vaknat ur dvalan och gjort något klokt i rätt riktning!

På kortet är en bild på föraren och hunden, namn, ras och färg som bekräftar att hunden är en tjänstehund samt den lagtext/medgivande från Livsmedelsverket som tillåter oss att ha hunden med på restauranger och krogar.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted from .

Uppföljning med Gustav

Idag har min instruktör varit hos mig och Gustav och kontrollerat så att allt fungerar och om det finns några önskemål och ytterligare behov. Enda problemet jag och Gustav har är att han ställer upp mot andra hundar och att det kan vara lite frustrerande vid plötsliga möten med andra hundar. Annars är det en helt underbar hund, lyhörd och väldigt aktiv :)

Andra bloggar om: , , ,

Posted from .

Tillgänglighetstest med ledarhund på stan del II

För några veckor sedan fick jag svaret från HO angående kinarestaurangen Ming Garden vid Medis där jag blev portad med ledarhund i september 2004.

Här om dagen blev jag uppringd av en journalist för en taltidning som intresserat sig för ämnet förr. Redan 2003 gjorde vi en Tillgänglighetstest med ledarhund på stan och testade fik. Nu var det dags igen för att se om löftet från restaurangen höll. Och för att verkligen testa var vi två hundförare denna gång.

Men allt gick bra. Vi blev artigt bemötta och inga kommentarer om hundarna. Något gick dom väl omvägar kring dem där dom låg på golvet. Och hundarna låg helt stilla under hela måltiden och skötte sig såklart alldeles ypperligt.

Nu får vi se vad det blir för repotage av det här. Ändå en saga med ett lyckligt slut i det träsk av elände som det här med ledarhundar på offentliga platser har blivit. Tål verkligen att bevakas och jag är glad att någon intresserar sig för ämnet.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Posted from .

Svar från HO – Handikappombudsmannen

Komiskt när det är en kvinna som är handläggare. Har vi språkdiskriminerande problem också?

Hur som helst kom svar från HO idag angående min anmälan jag gjorde efter mitt besök på Ming Garden i september när jag var ute med kompisar och käkade. Svaret var positivt och gick ut på att man haft möte, att serveringspersonalen inte haft kunskap i det undantag som gäller ledar- och servicehundar i restauranglokal. Man hälsade att vi var mycket välkomna dit i fortsättningen.

Just det utslaget kändes bra och som om det ledde någon vart. Tråkigt så till vida att det inte blev någon tvist så lagen fick prövas ordentligt. Men att en restaurang rättar sig är gott nog.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Posted from .

Träffat hund :)

Idag har jag varit hemma hos Joche och träffat hans nya ledarhund Skip. De kom hem nyligen från grundkurs 1 i Solefteå. tydligen kallt av bara helvete där uppe så det är väl skönt att vara hemma =)

En söt Labrador av modellen gul. Och han blev såklart godkänd av Gustav också =)

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted from .

Portad på kinakrog

Ikväll var jag och gustav ute med några kompisar. Skulle bara ses och äta på kinakrogen ming Garden vid Medis. Det blev nobben direkt i porten och det väl tyvärr intehelt oväntat. Försökte argumentera, visa medgivandet från livsmedelsverket och lite sådant men det var ingenting som hjälpte. rejält sur och kränkt av att stå i dörren och tjafsa med alla gloende gäster gick vi istället till Charles Dickens på Folkungagatan där man nästan får skäll om man INTE har hunden med sig :)

Nu tänker jag prova huggtänderna på HO – handikappombudsmannen och se om det hjälper att anmäla..

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Posted from .

Gustav har kommit

Carina från Kustmarkens hundtjänst kom hem med Gustav.

Äntligen är jag med hund igen. En svart Labrador vid namn Gustav. Sprallig och busig och fullt ös. Carina från Kustmarkens hundtjänst som tränat honom levererade honom hem och under kvällen kom Gunilla från Hundskolan för att inleda kursen som ska på gå en vecka tills nästa torsdag.

Andra bloggar om: ,

Posted from .

Ansöka om ny hund

Förlusten och saknaden efter Teo är stor men byrokratin måste gå vidare.. Idag var jag tvungen att ”fylla i” en ansökan om dispositionsrätt för ny ledarhund. Lite skrattretande eftersom jag redan haft 2 hundar utan anmärkning. Men nya regler.. Tursamt nog behövde jag inte besöka syncentralen utan vi kunde göra det per telefon. kanske just för att jag är gammal van förare.

Det var en massa frågor och annat som inte var så komplicerat, hur ofta man rörde sig ute och liknande.

Men nu är det gjort och nu är det bara att vänta på ny hund.

Andra bloggar om: , , ,

Posted from .

Teo har lämnat oss =(

Ledarhunden Teodor har hastigt lämnat oss, bara 4,5 år gammal. Han kom till oss sensommaren 2002 och var en mycket glad och rolig hund. Idag vandrade han vidare på grund av akut leukemi. Det tog bara ett par dagar. Far i frid vår älskade vän! Saknaden är enorm och hundkorgen gapar tom. Du slapp i alla fall lida länge.. /Husse o. Matte och barnen.

Se ledarhunden Teo träna med husse i hinderbana på Almåsa Konferens i Väster Haninge:

Se ledarhunden Teo träna på dressyrplanen:

Andra bloggar om: , , ,

Posted from .

Föredrag om ledarhundar

Idag har jag och Teo hållit föredrag om ledarhunden inför ett gäng synskadade ungdomar som jag tror gick i 6:an eller nåt sånt. Berättade om hur ledarhunden funkar, vad man själv behöver kunna för att få ledarhund, hur man söker hund och vilka problem det kan innebära. Jag har lite svårt att prata om sånt här på den åldersnivån kände jag, hela tiden avbruten av frågor som handlade om något annat hundigt än det jag just pratade om. Men föredrag är viktigt och roligt. Var mycket ute på sånt förr, på 90-talet även i uppvisningar på Räddningshunds-SM i Rosersberg har jag för mig. Numera sker inte så mycket uppvisningar tycker jag. Borde vara mer sådant.

Men barnen var intresserade och nyfikna och ett par fick prova att gå med teo. Det är ju inte så lätt att få en äkta känsla för hur det är, särskilt som teo tyckte det var päst att valla småglin i korridorerna. Men jag tyckte ändå han kämpade på väl =)

Se ledarhunden Teo träna med husse i hinderbana på Almåsa Konferens i Väster Haninge:

Se ledarhunden Teo träna på dressyrplanen:

Andra bloggar om: , , ,

Posted from .

Tillgänglighetstest med ledarhund på stan

När jag fick min första ledarhund Farris 1993 var jg så lycklig! Vilken enorm förändring det innebar och en sån frihet! Att gå och treva sig fram med vit käpp på egen hand, det kunde bli både det ena och det andra. Men då blev det roligt att ut och gå. Jag och Farris utforskade snabbt nya platser och han var expert på att minnas platser om vi så besökte dem en gång för flera år sedan så minns han ungefär hur vi gick.

Vi var dessutom mycket i farten då, besökte krogar, caféer och restauranger, bio, hotell och allt möjligt. Det var sällan problem att ta med sig hunden. Och de få gånger det blev tjafs gick det nästan alltid att lösa och diskutera, visa intyg från Hälsovårdsmyndigheten så att restaurangägarna förstod att de inte hade något surt att vänta av myndigheter efterråt. Ibland var det till och med så att vakter och garderobspersonal ”slogs” om vem som skulle ta hand om hunden på de få ställen där hunden inte kunde följa med in i matsalen eller på disco och liknande. Mitt dåvarande stammishak var Tre Remmare på vasagatan. Då var problemet snarare att dom inte skulle mata eller skämma bort hunden, som på Mammas i Åkersberga där dom hade ovanan att locka upp hunden på disken med framtassarna och mata med korv :) Det var inte bra såklart :).

Men betydligt bättre än det som är nu! Senaste tiden har det bara blivit sämre och sämre med möjligheten att ta med sig sin ledarhund ut på stan. Problemen började redan i mitten på 90-talet och jag var en kort tid aktiv i ledarhundsföreningen SLHF och satt med i styrelsen. Där försökte jag dels få ledarhundsförarna mer aktiva och hitta på aktiviteter och dels reagerade jag på att det faktiskt sakta blev svårare och svårare, knappt märkbart men ändå. Jag minns TV-reklam i som jag har för mig Anslagstavlan där det informerades om ledarhundens uppgift och allmänheten visste och avgudade ledarhundar.

Och nu under 2000-talet har det blivit märkbart värre. Det känns som det är mer regel än undantag nu att inte komma in på en restaurang och det hjälper inte heller längre att vifta med lagtexter. Och detta har diskuterats vilt på epostforum för ledarhundsintresserade på Smartlist.Nu.

Och här om dagen hörde en journalist av sig som arbetar på en kassettidning och frågade om jag inte ville gå en prommenad på söder och testa tillgängligheten på caféer. Upprinnelsen var en fika som jag och min kompis Sussie skulle ta. Vi gick hela Västerlånggata ner från Riksdagshuset ner till Skeppsbron och det ligger MÅNGA ställen längs den vägen. Och vi blev slutligen insläppta i rökavdelningen på ett fruktansvärt trångt källarcafé och äntligen fick ta vår fika.

Så jag och Teo gjorde samma prommenad idag med henne fast i light-version och såklart med samma resultat. Hur artikeln kommer låta vet jag inte men hon är jättebra. Och det är alltid bra att problemet blir belyst åtminstone.

Sedan får vi väl se om Synskadades Riksförbund och ledarhundsförarna nöjer sig med att gå mellan hemmet och ICA (där man inte heller får ta in hunden även om man använder det som postombud) och inte vill ha stor glädje av sitt strålande hjälpmedel om 10 år. För det är det jag ser som en stor fara. Om 10 år kommer ledarhunden som hjälpmedel vara så svårt att använda i samhället att det kommer vara mer belastning än till glädje. Och det är så sorgligt att det är ”vi själva” som förstört det och bland annat låtit allergikerna föra sin propaganda helt emotsagd.

Se ledarhunden Teo träna med husse i hinderbana på Almåsa Konferens i Väster Haninge:

Se ledarhunden Teo träna på dressyrplanen:

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Posted from .