Mot Alla Odds-gänget klara för Nordic Classic Weekend 2016

Bild: Mot Alla Odds 2013 deltagare gruppbild

Gänget från 2013 års upplaga av SVTs realityserie Mot Alla Odds har åter bjudits in till Nordic Classic Weekend på gotland. Det är arrangören Nordic Sport & Event som åter bjuder in oss att delta i Nordic Classic Running och Nordic Classic Biking.

I år ser det ut att bli fem deltagare som har möjlighet att närvara. Gotlands egen son Niclas Rodhborn och Sonia Elvstål kommer köra 10km i rullstol, Nina Lundberg ska köra Race Runner i år igen och Per ”Pax” Axensköld och Angelica ”Titti” Österberg kommer delta i löpning 5 eller 10km. Själv cyklar jag den långa distansen på 18 mil och pilot i år blir Thomas.

Träningen har varit i full gång enda sedan jul och jag hoppas att alla dessa tusentals kilometer på inomhuscykeln ska visa resultat. Någon eller några turer utomhus hoppas jag också på om vägarna blir torra och rena och om det går att få till något med min pilot.

Datumet är spikat till lördagen den 16:e april.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Föreläsning SRF Östergötlands Medlemsforum 2015

20151114_1

20151114_2

Idag var jag inbjuden som föreläsare till Synskadades Riksförbund distrikt ost till deras medlemsforum 2015. Temat var att tänja sina gränser och vi var 4 personer som föreläste.

Jag och Joche som själv jobbar som journalist på SRF och skulle banda en del av föreläsarna åkte till Linköping redan igår. Det blev lite kompistid med god mat och hotellbar vilket inte händer allt för ofta nu för tiden. Trots att kvällen inte blev allt för sen var det ändå lite motlut att kliva upp och det var svårt att njuta av hotellfrukost.

Inför mina föreläsningar fylls jag ofta av tvivel. Det känns som om jag inte har så mycket att förmedla annat än en tuff reseskildring och att mina upplevelser börjar bli lite efter sitt bäst föredatum. Det var tre år sedan jag kom hem från mitt livs mest fantastiska äventyr och två och ett halvt år sedan det sändes i TV. Ändå finns det folk som vill höra lite då och då även om förfrågningarna glesnar.

Men hur det än blir återkommer glöden och minnena från upplevelserna där i djungeln kommer tillbaka till mig väldigt starkt och efter mina föreläsningar känner jag mig ganska tömd och nöjd med en bra känsla i kroppen.

Nu blir det tåg hem igen efter många trevliga möten med bekanta och obekanta människor. Jag gillar Linköping och gänget här nere.

Nu har jag bara en inbokad föreläsning i april nästa år hos en lokal pensionärsförening.

Andra bloggar om: , , , ,

Posted from Linköping, Östergötland County, Sweden.

Cykla med Världens Barn

Ikväll var det dags för den årliga galan för Världens Barn på SVT. I söndags fick ett antal programledare uppdrag att utföra under veckan som de skulle lösa i par. Bland annat fick Lasse Cronér och Doreen Månsson uppdraget att cykla från Sorsele till Stockholm på 5 dagar, en sträcka på 85 mil. Detta skulle göras på en tandemcykel som drog en så kallad riksha efter sig, en form av cykeltaxi. Uppdraget skulle symbolisera och synliggöra hur många fattiga barn i världen försörjer sig.

För mig började det i augusti när äventyraren Oskar KihlborgW kontaktade mig med anledning av att SVT funderade på ett sådant uppdrag och om jag som då var aktiv inom Svenska Cykelförbundets paracykelgren kunde låna ut en tandemcykel.

När uppdraget väl börjat skulle vem som helst få cykla med programledarna hela sträckan om så önskades, men mer rimligt blev delar av sträckan.

Jag och min pilot Thomas bestämde oss för att ta semester den här fredagen för att cykla med Lasse Kronér och Doreen Månsson sista delsträckan från Uppsala till Stockholm. Vi och några andra paracyklister skulle få cykla med enda in i studion i SVT under direktsändning vilket kändes väldigt roligt.

Vädret denna dag var perfekt. Vi skulle säga flera gånger idag att det nog blir årets sista sköna sensommardag i början av oktober.

Så vi tog ledigt hela dagen och möttes i Älvsjö för att cykla upp tilll Uppsala där vi skulle möta upp. Lite olika bud om vilken tid som gällde gjorde att vi hamnade lite i tidsnöd. I Norrviken i Sollentuna hoppade vi därför på pendeltåget mot Märsta och tjänade på så vis in en timmes cykling. Från Märsta trampade vi norrut i motvinden och nådde Uppsala en knapp timme före kl13. Där hann vi fylla på energireserverna med kokt korv, kaffe och bulle.

När Världens Barn-gänget rullade in på torget i Uppsala blev det en dryg timmes uppehåll. Lasse och Doreen behövde vila, det togs gruppfoton och några privatpersoner kom fram och pratade och tog bilder tillsammans med dom båda programledarna. Gulligast var en liten Maja typ 5 år som beundrade Lasse och Doreen på avstånd. Lasse ropade till sig barnet och sedan var hon dagens lyckligaste. :)

Straxt efter kl14 rullade vi sakta genom Uppsalas gator söderut mot Stockholm. Förutom jag och min pilot fick vi med ytterligare en privatcyklist som anslutit från Stockholm för att cykla med tillbaka.

Vädret var som sagt verkligen kanon och jag och min pilot tog täten en stund ut ur Uppsala som vägvisare. Det blev regelbundna pauser för vila och energipåfyllning. Stämningen var otroligt god. Allt filmades av dom två medföljande kameramännen som givetvis också cyklade och sändes live på SVT Play.

Trafiken tätnade när vi närmade oss Stockholm i fredagsrusningen. Trots att vi hade Världens Barns tydligt uppmärkta lastbil bakom oss som skydd mot trafiken, skedde en del tutningar och oförsiktiga omkörningar.

Vid 18-tiden kom vi fram till Järva Krog där det var ett längre uppehåll för att synka ankomsten till TV-huset med direktsändningen och för att ge andra cyklister möjlighet att ansluta inför den sista milen till målet. Vi passade på att äta lite mer rejält och jag som inte ätit något ordentligt på hela dagen kände mig helt klart väldigt hungrig.

Kl19 samlades ett 30-tal cyklister utanför macken i Järva Krog och poliseskorten vi skulle få sista biten in samlades och hade genomgång. När vi rullade iväg var vi omgivna av polismotorcyklar och vi fick köra motorvägen sista biten in. Det var en klart mäktig känsla och något som nog bara händer en gång i livet. I gänget fanns ett stort antal paracyklister som körde både handcykel och trehjuling och flera tandem. Vid Norrtull anslöt en lastcykel utrustad med ett fantastiskt ljudsystem som ökade feststämningen.

på väg in mot TV-huset gjorde vi två ytterligare pauser för att invänta rätt tid för ankomst i sändningen. Det kändes pirrigt och ganska häftigt att få vara med om något sådant.

Ca en kvart före kl22 rullade vi så in i TV-huset och in i gången bakom studion. Lasse och Doreen intervjuades medan vi andra stod i bakgrunden, men tydligen syntes jag i TV ett par sekunder i alla fall. :)

Sedan försvann Lasse och Doreen in i studion och dörrarna stängdes och vi blev kvar ute i gången. Vi väntade den sista kvarten tills programmet var slut och publiken lämnade studion. Vi sa farväl till Lasse och Doreen och cyklade sakta genom Stockholmsnatten tillbaka till Älvsjö där jag tog pendeltåget hem.

En händelserik och lång dag var slut. Men en fantastisk upplevelse.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Med i SVT Rapport om appen Be My Eyes

I onsdags fick jag besök av en reporter och kameraman från SVT Rapport som ville göra ett inslag om appen Be My Eyes som jag skrev om och var med i en taltidning om i januari i år.

Det var faktiskt kul att få göra lite TV igen och idag sändes inslaget och kommer rulla hela dagen och kvällen. Man kan se det ca 2:40 in i morgonens program. Det är ett ganska kort inslag men bra gjort på så kort tid.

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Föreläsning för SPF Seniorerna i Hägersten

I eftermiddag har jag haft årets första föreläsning om mitt äventyr i Mot Alla Odds. Jag marknadsför mig inte och det blir som en liten överraskning när någon fortfarande visar intresse även om det händer sällan. Äventyret i sig börjar bli avlägset men det kan berättas ur så många vinklar.

Idag hade ett 30-tal samlats i Medborgarhuset i Hägersten. Det var en varm och trevlig stämning och trots att jag inte hållit min föreläsning på länge, kändes det som igår. Och att berätta och visa bilder och dra paralleller med själva livet ger mig själv fortfarande en sådan värme och energikick och jag hoppas att det smittar av sig.

Andra bloggar om: , , ,

Posted from .

mot Alla Odds gänget klara för Nordic Classic Weekend 2015

Bild: Mot Alla Odds 2013 deltagare gruppbild

I höstas bjöds hela gänget från SVTs realityserie Mot Alla Odds in till Nordic Extreme Weekend som arrangeras av Nordic Sport & Event. Vi deltog i deras grenar Extreme ATV och Extreme Running och det var otroligt roligt och givande.

Nu är det klart att vi även i år deltar i ”Nordic Classic Weekend 2015” som består av grenarna Classic Running och Classic Biking som äger rum helgen den 18/4/2015. Just nu verkar det som om vi blir 7 deltagare som närvarar och 6 ska delta i löpningen, men det är ännu inte riktigt klart vilken gren jag ska delta i. Planen var att cykla den långa distansen på 18 mil, men jag verkar inte få tag i någon pilot till detta evenemang och då blir det löpning istället.

Nu är det inte så många veckor kvar och jag ser fram emot detta otroligt mycket.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Syntolkning via appen ”Tillgänglig bio”

Syntolkning av TV och bio är något som många med synnedsättning önskar sig. Givetvis kan man titta på film även om man inte ser. Men då handlar det mer om att lyssna och man förstår ofta väldigt mycket av bara ljudupplevelsen. Men vissa actionscener eller väldigt tysta scener kan kräva lite hjälp och ibland har dom scenerna central roll för själva handlingen.

För många år sedan provade man syntolkad TV via radio. En person berättade filmens handling på Sveriges Radio P1 samtidigt som filmen sändes på TV. Vidare har man testat samma sak sänt på en annan TV-kanal vilket krävt dubbla mottagare och TV4 använder nätet för syntolkning via deras websida. En del filmer på DVD kan också köpas med ett extra ljudspår för syntolkning av filmen.

Nu testar man appar via smarta telefoner. Den första lösningen provade jag i höstas. Den hette MovieReading och den testade jag när jag såg filmen Jag Ser Dig. Nu har det kommit en ny som heter Tillgänglig Bio och är en app för iPhone.

Båda apparna bygger på ungefär samma tanke. Man laddar ner appen i sin telefon och i appen laddar man ner något av de tillgängliga filmernas ljudspår för syntolkning. Ibland finns ett ljudspår för bioversionen och ett för TV/DVD-versionen. När syntolkningen startas lyssnar telefonen på ljudet i bilsalongen eller i TV-rummet hemma och synkroniserar ljudet från filmen så att rätt syntolkning spelas upp vid rätt tidpunkt. Man kan således ha en öronsnäcka från telefonen i örat för att lyssna på syntolkningen samtidigt som man hör den vanliga filmens ljud och helt utan att störa andra. Det gäller bara att komma ihåg att sätta telefonen på ljudlös eller stör ej-funktionen.

Appen som var aktuell i höstas fungerade på samma sätt, men krävde att den syntolkade filmen hade ett speciellt anpassat ljudspår med en ohörbar pilotton som hjälpte appen att synkronisera ljudet. Alla sådana speciallösningar kommer att hämma utvecklingen. Det gäller att få en lösning som är så nära det alla andra får med så liten anpassning som möjligt. Den nuvarande nya appen använder filmens vanliga ljudspår och det enda som krävs är en inspelad syntolkning.

Det enda jag hade att testa på både i höstas och nu, var filmen ”Jag Ser Dig”. I höstas såg jag den på bio och nu hemma på SVT Play. Generellt sett tycker jag det fungerar mycket bra. Jag laddade ner syntolkningen för TV/DVD-versionen som är lite kortare än bioversionen. Ändå tyckte jag att syntolkningen innehöll saker som inte fanns med på TV-versionen men som jag vet fanns på bioversionen. I dessa scener halkade syntolkningen efter en smula men kom ikapp igen så snart versionerna åter verkade stämma överens.

Appen är föredömligt enkel att använda och upplägget är nog så nära man kan komma något som kanske kan bli väl använt framöver. I nuläget finns bara ett tiotal filmer tillgängliga i appen men man kan hoppas att utbudet ökar betydligt så att det blir användbart.

Att använda iPhone som synskadad är inget problem. Idag finns i princip inga andra tillgängliga telefoner på samma nivå och under mina år i branschen har jag utbildat hundratals användare med synnedsättning på att använda iPhone och iPad sedan den första tillgängliga modellen iPhone 3GS lanserade sommaren 2009. Det är årtiondets absolut största revolution vad gäller tillgänglighet.

Appen Tillgänglig Bio är en sådan inovation som jag faktiskt tror kan fungera och utvecklas. Bara någon anser det vara värt kostnaden att skapa ljudspåret för syntolkning vilket ändå är några timmars arbete per produktion och att det inte bara är en liten del mainstream-produktioner som syntolkas. Att man nu tagit fram en ny liknande app som inte kräver att filmen i sig är speciell på något vis tror jag är utmärkt och helt avgörande. Och att Svenska Filminstitutet är med i utvecklingen talar för att det kan bli en varaktig och utvecklande lösning.

Nu väntar jag bara på fler produktioner som jag vill se och kan testa detta på.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Nordic Extreme Weekend 2014

Nu är Nordic Extreme Weekend på Gotland avklarad och det känns precis hur bra som helst! Den där lyckokänslan i kroppen som en fysisk prestation genererar är oslagbar!

Dagen började tidigt för 4 av oss som skulle köra Nordic Extreme ATV. Samling 06:30 och starten gick kl08:00. Banan var 7,5km och det i svår och lerig terräng. Tävlingen gick ut på att klara av så många varv som möjligt på tre timmar. Bara det att köra ATV i terräng i tre timmar är jobbigare än dom flesta tror.

Vårt Mot Alla Odds-gäng startade efter dom vanliga startande. Tanken var att låta den stora klungan komma iväg och ge lite utrymme och lugn och ro för våra nybörjare på ATV. Niclas Rodhborn, Rickard Forshäll, Sonia Elvstål och Arkan Palani var de 4 som startade. Jag och Angelica ”Titti” Österberg och Per ”Pax” Axensköld fanns bland åskådarna.

Alla 4 i vårt gäng höll ut i tre timmar trots att flera sa innan att ”jag kör nog ett varv sen får det räcka”. Men i det här gänget växer hornen så det knakar och vi andra förstod att ingen skulle ge upp så lätt vilket dom inte heller gjorde :)

När tre timmar gått och det var målgång visade det sig bland annat att Rickard Forshäll tog sig i mål på plats 16 av 92 startande och blev bäst i team CF Moto som vi körde för. Plats 16 bland eliten är sannerligen ingen dålig placering och jag känner sådan glädje och stolthet över alla 4 som verkligen visade att allt är möjligt. Och jag är så oerhört glad att arrangören Nordic Sport & Event trodde på oss och vågade satsa och visa att allt är möjligt. Även om vi själva tror och vet vad som går så stoppar det annars vid att andra inte tror på än.

När ATV-tävlingen var slut blev det bara en dryg timmes vila innan det var dags för nästa gren, Nordic Extreme Running. Ett terränglopp på 10km som kan liknas vid Tjurruset i Stockholm. Här skulle vårt gäng starta i en egen klass och på grund av den rådande terrängen var distansen 5km för oss.

Vi delade in oss i två lag, lag Niclas med mig, Titti, Nina och Pax samt lag Arkan med Rickard, Sonia och Maria. Någon halvtimme före starten började jag bli så uppskruvad så jag slutade frysa vilket var skönt när det var dags att börja skala av sig alla varma kläder.

Första kilometrarna gick bra men var jobbigt, så klart :) Mycket upp och ner, spår, gropar och givetvis lera. Efter ca 2,5km kom den beryktade ”hästskon” som man hört talas om och hunnit börja oroa sig för, men väl där var det helt klart det roligaste avsnittet :) Mycket publik runt om som ville se löparna bli lerinpackade. Jag var ganska trött innan men kände hur värmen började nå ut i musklerna. Någon riktig uppvärmning genomförde vi inte innan loppet och för mig tar det ungefär 20 minuter att bli genomvarm.

I hästskon som var några hundra meter lång var det knädjupt med vatten och lera. Allt publikstöd gav oss hur mycket energi som helst och det kändes som om vi skyfflade oss igenom och tröttheten var som bortblåst :) JJag kände där att det gör jag gärna om nästa år trots att vi hade halva vägen kvar ungefär.

Sista biten in mot mål kändes lättare och snabbare. Lag Niclas tog täten den sista kilometern och vi kom in straxt före lag Arkan. Det viktigaste är naturligtvis att vinna även om terrängloppet mer var en uppvisningsgren från vår sida och jag kände visst ansvar för att Niclas som är öbo från Gotland borde segra :)

Ja och nu ligger jag här i hotellsängen igen, hemkommen, sköljt av all lera från kläder och skor och värmt upp mig i duschen och tvättat håret och den där fantastiska känslan i kroppen :) Nu blir det någon timmes vila innan det är dags för middag och chil med gänget under kvällen. Alla är helt slut och för vissa av oss går båten hem tidigt imorgon bitti så någon Visby by night är det ingen som kommer klara den här gången :)

Det här gav riktiga flashbacks från vår resa i Nicaragua. Leran, kämpandet och utmaningarna, samarbetet och inte minst glädjen att vara tillsammans igen. Det där i oktober/november 2012 när Mot Alla Odds 2013 spelades in börjar kännas så avlägset. Det här är det första som händer som känns som något jag önskade skulle bli ett resultat av vår medverkan i serien.

Så ett stort tack igen till Nordic Sport och Event och Niclas Rodhborn som fixade ihop allt!

Andra bloggar om: , , , , , ,

mot Alla Odds gänget klara för Nordic Extreme Weekend

Bild: Mot Alla Odds 2013 deltagare gruppbild

Lördagen den 1/11/2014 går Nordic Extreme Weeekend av stapeln. Den föregås av världens största Enduro-tävling, Gotland Grand National. Under Nordic Extreme Weekend ska 9 av 10 från SVT’s reality-serie Mot Alla Odds delta i tävlingarna Extreme ATV och Extreme Running. Där kör man först ATV i det uppkörda spåret efter GGN och därefter startar Extreme Running i samma uppkörda terräng. Vi kommer att bilda tre lag som ska ta oss ett varv, 5km.

Nu är det en knapp månad kvar. Man kan inte med bästa vilja säga att jag är i god form efter sommarens skador med efterföljande inspirationssvacka.Rent konkret syns det runt midjan ;) Dessutom känner jag fortfarande av min skadade axel som jag inte kommer kunna träna upp tills dess.

Som det ser ut nu kommer mitt lag bestå av mig, Niclas Rodhborn och Sonia Elvstål, vi som jobbade i team under stora delar av vår resa till Nicaragua. Vi har lånat in samma terrängrullstolar som sedan hemkomsten, enligt utsago blivit lite rostiga i brist på underhåll :)

Nu ska jag försöka jaga förkylningen ur kroppen och lägga på ett riktigt kol de sista veckorna. Energinivåerna i kroppen har varit låga ett tag nu och jag har inte känt mig speciellt glad till sinnet. Men detta ser jag fram emot!

Läs pressmeddelandet om vår medverkan här

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Föreläsning i kulturhuset Pigalle i Nässjö

Bild: Joakim Nömell med kvinnlig åhörare Bild: Joakim Nömell med manlig åhörare

Tåget rullar norrut igen tillbaka mot Stockholm efter kvällens föreläsning på kulturhuset Pigalle i Nässjö. Jag mår inte så bra med en förkylning som river i mig med feber och halsont, men känner mig ändå nöjd med kvällen. Ett 15-tal åhörare kom för att lyssna och det var kanske lite mindre än jag förväntat mig men blev bra ändå. Det kan vara pirrigt att stå inför en stor församling, men svårare inför en liten församling av någon anledning.

Det blir sen hemkomst ikväll, runt 00:30 och säkert en halvtimme till innan huvudet vilar på kudden. Imorgon får vi se hur kroppen känns när jag vaknar.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Posted from .

Föreläsning hos SRF Östergötland

Bild: Joakim Nömell föreläser på Almåsa Konferens

Ikväll har jag haft veckans andra föreläsning. Denna gång ute på Almåsa Konferens för en grupp funktionärer från Synskadades Riksförbund – SRF Östergötland. Om jag kände mig lite ringrostig vid gårdagens föreläsning hos KFUM så kändes det helt OK idag.

Det jag tycker är så fascinerande med att föreläsa om resan i Mot Alla Odds, är att den går att hålla ur så många perspektiv. Jag har föreläst för företag, idrottsutbildare, i kyrkliga sammanhang och inför olika grupper av människor med funktionsnedsättningar. Det finns alltid en vinkling som passar. Man kan prata om dom fysiska utmaningarna, svårigheterna att ge sig iväg sådär som helt blind, mod och rädsr eller grupp och samarbete.Ikväll blev det dessutom en vinkling med media och människosyn med anledning av att det inte blivit något mediautrymme egentligen för någon av oss och inget deltagande i nya produktioner. Mycket intressant att diskutera med andra som kan känna samma utanförskap.

För varje föreläsning lär jag mig något nytt och ikväll kändes det extra starkt som om mitt budskap förmedlades och togs emot.

Nästa vecka beger jag mig till Nässjö och håller en föreläsning inför privatpersoner. Det blir min första föreläsning där människor köper biljetter för att komma och lyssna. Det kan komma allt från 20 till väldigt många och det känns lite pirrigt.

Nu ska jag åka hem och göra fredag med den där trötta och tömda känslan i kroppen. En mental urladdning och tröttheten kommer krypande.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Föreläsning hos KFUM

Nu har det varit lugnt en tid vad gäller föreläsningar om mitt äventyr i Mot Alla Odds. Men nu inom loppet av några veckor har jag 4 inbokade föreläsningar. Nu idag senast hos KFUMs seniorer i Stockholm.

Det var 16 åhörare och kanske aningen nervöst då det var ganska länge sedan jag senast höll en föreläsning. Men jag kände så fort jag kopplade in projektorn till datorn och förberedde bildspelet, att detta inte är något problem. Ämnet ligger mig otroligt varmt om hjärtat och bygger på upplevelser som påverkat mig för livet. Kräver inga minnesregler att framkalla dom känslorna och minnena.

Att denna händelse på livets tidslinje berört mig djupt märks också när jag pratar om det. Vissa episoder får mig själv att rysa och behöva ta ett extra andetag för att hålla känslorna under kontroll. I början kändes det lite löjligt att det svider bakom ögonlocken när jag berättar om vissa händelser och personer. Nu blev jag bara glad över att det fortfarande finns så starkt inom mig.

Glad blev jag också över tacktalet jag fick från föreningens ordförande då det märktes tydligt att även andra var djupt rörda av min historia.

Imorgon kväll är det dags för nästa föreläsning. Det är spännande på ett annat sätt då det är inför synskadade SRF-medlemmar.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Posted from .

Oskar Kihlborg sommarvärd

IDAG VAR OSKAR KIHLBORGW] SOMMARPRATARE I P1. DET VAR ETT MYCKET BRA PROGRAM OCH JAG LYSSNADE PÅ HELA ORIGINALSÄNDNINGEN MED MUSIK, JAG SOM BRUKAR TYCKA DET BLIR LÅNGTRÅKIGT OCH OFTAST VÄNTA TILLS PROGRAMMEN MED MUSIKEN BORTKLIPPT LÄGGS UT PÅ NÄTET.

ETT MYCKET BRA PROGRAM SOM HANDLAR OM MÅNGA AV DE ÄVENTYR OCH UTMANINGAR OSKAR VARIT MED OM SOM JAG TYCKER I GRUNDEN FÖRMEDLAR ETT BRA SÄTT ATT SE PÅ LIVET. MÅNGA ÄR VI SOM GJORT EXTREMA SAKER BÅDE FYSISKT OCH MENTALT. ÄNDÅ TYCKER JAG DET VIKTIGASTE ÄR ATT MAN INTE BEHÖVER BESTIGA VÄRLDENS HÖGSTA BERG, VANDRA GENOM DJUNGLER ELLER BESTIGA VULKANER FÖR ATT VARA MED OM ETT ÄVENTYR.

SÄRSKILT TÄNKVÄRT TYCKER JAG OSKARS VISDOM OM LIVET ÄR. ATT MAN SKA FÖRSÖKA SE TILL ATT INTE HAMNA PÅ SIN DÖDSBÄDD OCH KÄNNA ATT MAN ÅNGRAR EN MASSA SAKER MAN INTE GJORT I LIVET. JAG FÖRSÖKER SJÄLV LEVA PÅ DET VISET ÄVEN OM DET INTE ÄR SÅ LÄTT.

JAG KAN VARMT REKOMMENDERA PROGRAMMET SOM GÅR ATT LYSSNA PÅ I EFTERHAND PÅ Sveriges Radio P1 Sommar och vinters hemsida.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Träffat Rickard

Bild: Joakim Nömell i en cab Bild: Joakim Nömell & Rickard Forshäll vid en cab på ett torg

Det är alltid roligt att träffa hela eller delar av gänget igen. Tyvärr händer det alldeles för sällan.

Men idag träffades jag och Rickard äntligen. Vi tog en biltur i hans cab i det växlande vädret. Drack en kaffe på söder och for på omvägar hem igen.

Jag har känt mig lite nere ett tag till följd av mina skador med brutet nyckelben och blindtarmsoperation som gjort att jag haft ont länge och inte kunnat träna och gått miste om större delen av den här säsongen. Strul med en tonåring och tankarna på hur man är en bra förälder har inte gjort det bättre. Det känns verkligen som en styrkekick att träffa någon av deltagarna då. Jag satt och tänkte på oss 10 som for iväg till Nicaragua, 10 stycken med olika livsöden och där alla vänt olika negativa saker till något bra. Ibland med nästan omänskliga krafter. Det finns så mycket styrka att hämta hos allihopa och det är bara synd att vi ses så sällan. Men när det sker är det riktigt bra!

Rickards livshistoria är precis som många andras, oerhört stark. Att vända ett långt liv med kriminalitet och missbruk till ett rent och hederligt liv visar på en inre styrka som man bara inte kan låta bli att fascineras av. Dessutom en varm och väldigt humoristisk och godhjärtad människa. I Nicaragua brukade han säga att han jobbade med sitt ego, men av det märker man över huvud taget ingenting.

Men så är det för alla oss 10 deltagare och alla ni andra där ute med någon funktionsnedsättning, oavsett om den är fysisk, psykisk, intellektuell, medfödd eller tillkommen senare i livet. Jag, Pax, Nina, Petra, Maria och Arkan som så många andra kämpat med våra medfödda funktionsnedsättningar och allt vad det innebär i form av fördomar och förändrade livsvilkor och förutsättningar. Rickard, Sonia, Niclas och Titti som fått sina funktionsnedsättningar senare i livet som måste kämpa med den stora omställningen och de nya förutsättningarna. Alla går igenom en enorm resa, både inre och yttre. Gemensamt för alla oss och många, många andra är att det är OK att tappa sugen, orken, gråta, skrika och känna den totala hopplösheten. Men ändå sedan igen, resa sig upp och ta nya tag och försöka igen och på ett annat sätt.

Det är i det här jag finner min egen styrka när jag faller och blir svag.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Träff på stan

Bild: Nina Lundberg, Joakim Nömell, Sonia Elvstål från Mot Alla Odds 2013

Idag var Sonia Elvstål med familj i stan för att turista och shoppa och då passade vi på att ses.

Det blev bara tre stycken från gänget som sågs på en fika i Gallerian på Hamngatan i Stockholm. Nina Lundberg var också i stan i ungefär samma ärenden.

Får se när vi ses nästa gång och vilka det blir :)

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Posted from .

Föreläsning på Hagabergs Folkhögskola

Idag var jag inbjuden till Hagabergs Folkhögskola söder om Stockholm för att föreläsa på en vägledningskurs för arbetssökande människor med synnedsättning.

Att söka jobb idag är verkligen ingen lek för många och har man dessutom en funktionsnedsättning så underlättar det inte. Man ska själv hitta en utbildning och sysselsättning man kan utföra och trivas med och i nästa steg hitta en arbetsgivare och övertyga denne om att man duger.

Valmöjligheterna minskar när man har någon funktionsnedsättning. Man kan inte ta vilket jobb som helst för att lösa försörjningen för dagen. Städjobb, stå i kassan på ICA eller MCDonalds eller liknande arbeten som kanske är lite lättare att få. Det har nästan känts som en lag, att om man inte ser ska man antingen jobba som sjukgymnast, massör, borstbinderi, korgfläteri, ljudtekniker, växeltelefonist eller med datorer. Flera av dessa yrken har minskat eller helt upphört elller förändrats så pass att det inte fungerar lika bra som förr. Hantverksarbeten dör till förmån för massproduktion och ljudtekniken är i många fall för komplicerat så att tillgängliga hjälpmedel inte hänger med i utvecklingen.

Det borde finnas en massa lämpliga arbetsuppgifter. Ändå är så många med funktionsnedsättningar av olika slag utan arbete. Jag tror att mycket beror på bristande flexibilitet. Ofta kan man sköta delar av ett arbete och plocka andra delar för att komplettera med. Men istället är det allt eller ingenting.

Min föreläsning handlade mycket om att som vanligt tänja på ramarna och begränsningarna för vad som anses och vad man själv tror är möjligt. Att vända det som traditionellt sett är ett underläge till något positivt. Istället för att säga att man är dålig på svenska kan man istället hävda att man är bra på ett annat språk och fundera över till vilken nytta det kan komma. Har man en synnedsättning, är bra på datorer men ”dålig” på svenska, kan man istället utbilda andra i samma situation.

Men det räcker inte med att man själv ser det på det viset. En arbetsgivare måste tycka det är en kvalitet och anse sig ha nytta och tjäna på det. Här kan man väl förstå känslan av vanmakt.

Arbetslivet är svårt. Många med funktionsnedsättningar verkar sakna högre utbildning eller ens höga grundskolebetyg. Jag vet inte om det vetenskapligt verkligen är så, det är bara min erfarenhet och där är jag själv även inkluderad. Man kan fundera över vad det beror på och det finns säkert en mängd förklaringar. Och utan bra utbildning blir det bara svårare att ha möjligheten att kunna välja arbete vilket jag tror man behöver i större utsträckning om man har en funktionsnedsättning.

För mig har hela mitt arbetsliv byggt på kontakter. Jag har aldrig fått något jobb via Arbetsförmedling eller sådana som jag sökt på egen hand och på traditionellt sätt. Allt har varit via kontakter och vänner. Jag har blivit hjälpt till nya jobb och jag har hjälpt andra in på arbetsplatser. För att det ska fungera krävs ett stort socialt nätverk och tyvärr tror jag även det är ett problem för många med funktionsnedsättningar. Här finns säkert lika många förklaringar till varför som vad gäller utbildning. Men det ena ger det andra och onda cirklar bildas lätt men bryts inte lika enkelt. Bristen på tillgängliga utbildningar och fritidsaktiviteter ger ett snävare socialt liv vilket jag tror gör det svårare på flera plan att få arbete. Många söker tryggheten i de egna leden vilket inte behöver vara negativt och vilket absolut är ytterst begripligt.

Så jag tror det handlar om att bryta mönster och onda cirklar. Ändå är det så mycket i samhället som är fel och är långt bortom ens egen kontroll. Även jag känner mig ofta maktlös och fast i samma nät, sprattlande som en fisk utan att komma dit jag vill. Om jag ens själv vet vartåt det är?

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Möten som berör del II

Bild: Robert Bäckman, Edit Kjell och Joakim Nömell Bild: Robert Bäckman, Emma Lantz och Joakim Nömell

Idag vid frukosten på Vara Folkhögskola där jag deltar i en workshop i orientering och förflyttning kom det fram en tjej och presenterade sig som kusin till en av deltagarna i Mot Alla Odds . Hon och hennes kompis hade sett oss på TV, tyckte det var fantastiskt bra och hade en massa frågor. Jag kände just då att jag inte riktigt hade tid men sa att jag var tillgänglig ikväll och vi bestämde träff.

Vi sågs en kort stund före middag och sedan igen senare på kvällen. Då gick vi och hennes pojkvän och kompis på långpromenad i Vara city och satt sedan på rummet och pratade och självklart fotograferade en massa. Jag kände mig så varm och glad igår när jag la mig.

Idag vid frukost kom de fram igen och ville säga hejdå och försäkra att vi hörs och ses igen. Jag kände att jag blev generad, varm i kroppen och rodnade helt säkert. Lika säkert märkte jag hur mina kollegor totalt missuppfattade varför. Två unga tjejer i 20-årsåldern, må vara även med en lika ung kille, ”springer efter mig” flera gånger, och ogenerat kommer fram och pratar och avskedskramas vid vårt frukostbord.

Men min rodnad hade inte alls något med unga tjejer att göra. De tre var bara så rättfram och uppriktigt glada att se mig och så gärna ville ha några minuter av mitt liv. Jag är inte så van vid sådan uppmärksamhet och har nog svårt att förstå att det finns många människor jag påverkat där ute. Vi pratade en massa djupa saker igår om utanförskap och mobbing, erfarenheter många av oss delar och styrkan en av dem fick av vårt äventyr, att kunna och att bevisa att det går!

Därför blev jag generad, otroligt lycklig av mötet. Att lilla jag verkar kunna ge andra positiv energi och styrka. Det, vid sidan av den fysiska utmaningen, var hela min förhoppning och anledning att delta i Mot Alla Odds. Jag kan tänka mig att ”riktiga” kändisar blir vana med tiden. Själv har jag ju trots allt bara fått frågan om fotografering några få gånger och faktiskt bara skrivit en enda autograf :) Och uppmärksamheten började dala ganska fort efter att serien var slut.

Sådana här möten gör mig så glad och får mig att känna mig så stark och verkligen växa. Det var som i början av april när en tjej kom fram och bara sa att jag var en fin människa. Om jag förändrat något för människor där ute, så förändrar varje möte, varje sådan respons livet för mig. Jag kan ibland tänka att själva äventyret i sig kanske inte påverkat mig så mycket. Kanske mycket i smått men inget väldigt stort som ändrat mitt liv som om man slagit om en strömbrytare. Men detta som ändå sker allt för sällan påverkar mig mycket.

Det förekommer en ojämn kamp om energi. Den energi som går åt att bevisa och försöka vara åtminstone lika bra som andra. Det kan gälla jobb framför allt men också privatliv. Att ändå aldrig lyckas, att ständigt kämpa denna ojämna kamp mot fördomar och en del människor som verkligen inte vill att man ska tro att man är någon. Och sedan det som fyller på energiförrådet, det är inte lika mycket.

Därför är jag så otroligt tacksam för sådana här korta stunder i livet som jag lever länge på.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Posted from .

Intervjuad av Radio Syn

20140429-215942.jpg 20140429-215955.jpg 20140429-220009.jpg

På väg ner till Vara där jag deltar i en workshop i orientering och förflyttning arrangerad av Forum Vision blev jag kontaktad av Anita på Radio Syn som ville träffa mig och göra en intervju om kursen jag deltar i och mitt äventyr och deltagande i SVTs realityserie Mot Alla Odds som sändes våren 2013.

Idag träffades vi på Vara Folkhögskola efter dagens program avslutades och pratade.

Det var trevligt och roligt att äventyret fortfarande uppmärksammas och uppskattas fortfarande.

Gå gärna in på Radio Syns hemsida och lyssna när det läggs ut. Där finns även annat mycket intressant.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Posted from .

Möten som berör

Vi är på väg till en cykelaktivitet i Älvsjö. Jag kände mig rätt ledsen och misslyckad efter gårdagens bakslag. När vi kliver av tåget i Älvsjö kommer en ung tjej fram, frågar om det är jag som är från Mot Alla Odds och när jag säger ja, ville hon bara säga att jag är en så fin människa.

Det händer mig inte så ofta att folk spontant kommer fram och i synnerhet inte säger så fina saker. Jag kände mig verkligen fåraktig, vad svarar man på sådant? Tack naturligtvis, men det kändes så fånigt och otillräckligt och motsvarade inte alls den glädje och värme jag kände inuti.

Efteråt när vi gick genom Älvsjös gator, tänkte jag att hon borde få veta att det förändrade hela min dag. Jag tänker också att jag nog inte förstår hur och att jag och de andra påverkade många människor. Jag tänkte också att jag åtminstone kunnat fråga om hon tittat på alla avsnitt, vad hon gillade bäst, om hon kände någon med funktionsnedsättning, om jag fick vara på bild med henne? Efteråt hade jag massor i huvudet, men just då blev jag helt tom kändes det som.

Så här och på min Facebook-sida skickar jag mitt tack och min värme tillbaka och hoppas att hon läser och andra som känner att man vill gå fram och säga något vänligt, till en vän eller främmande. Jag önskar själv jag var bättre på det och vågade oftare.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Intervjuad av Timglaset Podd

Idag blev jag intervjuad av Yasmin Jungestedt och bisittaren/redigeraren Max Arehn. De har startat en podcast vid namn Timglaset Pod där man var annan vecka intervjuar en människa med funktionsnedsättning och idag var det min tur att spelas in.

Jag kommer bli nummer fem att iNTErvjuas och det är roligt att få vara med. Intervjun var lång och med många bra frågor. Det kändes som om vi skulle kunna sitta där och prata flera timmar :)

Avsnittet med min intervju kommer ut 23:e maj och jag kommer självklart skriva här då och lägga ut länken.

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted from .