Etikett: Träning

I onsdags hämtade jag min nya cykel. Tyvärr är inte livet bara en lek, man måste jobba lite också så monteringen drog ut lite på tiden. När jag skulle byta hjul i onsdags kväll ramlade kassetten av. Det har jag aldrig varit med om förut men den måste ha varit felmonterad från fabrik.

Nåja, det gjorde ingenting eftersom den ändå skulle flyttas till de nya Mavic-hjulen. Jag har inget verktyg för att montera kassetter så jag tog mitt fina hjul under armen och gick till min lokala favoritbutik Sportson för att få hjälp. Inom någon minut satt kassetten på plats på det nya hjulet och jag hade lärt mig lite nya saker på köpet :)

Igår hörsammade vännen Daniel mitt rop på hjälp och kom för att hjälpa mig att linda dom båda bockstyrena. Jag tror egentligen inte det är så svårt även om man inte ser, men jag kände inte att jag orkade gå och köpa nya lindningar om jag skulle misslyckas. Dessutom är det alltid bra att se någon göra först. Daniel gjorde det snabbt och flinkt och glädjande nog fick nya cykeln väl godkänt tror jag :) Kanske kan jag locka honom till ett test framöver :)

Idag var det så dags för den första cykelturen. MP kom och vi gav oss iväg på en 3-milsrunda runt Årsta havsbad. Allt fungerade bra och växlarna som Daniel passade på att justera igår funkade i det närmaste perfekt.

MP sprang midnattsloppet igår och jag känner mig ännu inte helt i form, men ändå gick det bra. Totala hastighetssnittet blev 30km/h trots trafik. Pulsen låg fortfarande lite högt men jag kan se att pulstopparna blir lägre och färre.

Jag har aldrig cyklat med högprofilhjul någon gång men alltid velat prova. Dessa Carbonhjul från Mavic väger säkert en tredjedel av mina gamla hjul. Jag tycker att jag känner stor skillnad i hur det rullar bättre alldeles bortsett från det alldeles förtjusande ljudet som uppstår i sådana hjul. Suset från fälgarna och det nästan kvittrande ljudet från ekrarna som är platta istället för runda.

Det saknas bromsgreppshandtag på mitt bakre bockstyre vilket gör att jag inte riktigt kan utnyttja alla positioner fullt ut. När vi kom tillbaka kände jag lite domningar i händerna, så det behövs nog lite justering av sittställning. Men på det hela taget var det en kanonbra upplevelse. MP som ändå är ganska lång upplevde avståndet till styret som lite långt. Nog för att sadeln var längst bak och gick att skjuta fram flera centimeter, men det är ändå lite oroande vad gäller ramstorleken. Det blir problem när cykeln i första hand ska passa mig som sitter bak och i andra hand så många piloter som möjligt. Det är försent nu, men en medium-ram hade nog inte gjort något. Nu får det bli kompensation med styrstammar och sadelposition istället och hoppas att det räcker för dom flesta jag cyklar med.

Nu är det en dryg vecka kvar till årets näst sista tävling och det är dags att lägga i en högre växel :)

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Svenska Cykelförbundet, SCF, Funktionshinder, Funktionsnedsättning, Synskadade, Träning, Tävling, Motion[/tags]

Idag fick jag hjälp av min kollega Dennis att åka till Köping för att hämta min nybeställda tandemcykel. Frakten från Italien slutade inte riktigt där den var tänkt, men det gick bra ändå.

Den gamla cykeln har tjänstgjort förtjänstfullt i snart tre år och det är nu dags att uppgradera. Förutom att den nya cykeln är betydligt lättare och utrustad med nya högprofilshjul, finns möjlighet att ytterligare byta till lättare och bättre komponenter vart efter för att få ned vikten och öka prestandan.

Eftersom jag har så bråttom med allt och inte orkade vänta på montering, hämtades den direkt på DHLs depå i byggsats. Nåja, inte så farligt. Styren, sadlar och pedaler ska monteras och originalhjulen ska bytas och sedan är det klart.

Nu rullar vi hemåt igen. Får se om jag orkar börja monteringen redan ikväll :)

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Svenska Cykelförbundet, SCF, Funktionshinder, Funktionsnedsättning, Synskadade, Träning, Tävling, Motion[/tags]

Den senaste veckan tycker jag värken i mitt brutna nyckelben ökat och det känns inte normalt. Jag har haft svårt att lyfta och sätta upp håret och liknande rörelser, men nu är det svårt att föra den armen framåt och uppåt och till och med att föra handen till munnen. Jag har inte belastat eller gjort mig illa så vid det här laget borde verkligen läkningen ha gott långt efter sjette veckan.

Jag frågade min husläkare vid ett besök för min andra skada med blindtarmen om vad hon trodde men jag märkte ganska direkt att det inte fanns någon kunskap om sådant. Jag fick tipset att gå till en sjukgymnast. Det kändes fel men visst, jag provar.

Idag besökte jag därför en hos Haninge Fysiocenter. Lite frågor och en undersökning och det ganska väntade svaret, att en läkare bör titta på det så det fortsätter läka rätt och inte behöver justeras. Frakturen och en spricka känns ganska tydligt och man ser även att nyckelbenet och axeln är snett.

Så nu blir det till att få en ny tid hos husläkare för att säkerligen bli remitterad till ortopeden på Huddinge Sjukhus för ny röntgen. Det känns som två långdragna historier med både nyckelben och blindtarmsoperation som jag ärligt talat börjar bli ganska trött på…

[tags]Sjuk, Sjukhus, Huddinge Sjukhus, Nyckelben, Röntgen, Vårdcentral, Vårdcentralen, Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Funktionshinder, Funktionsnedsättning, Synskadade, Träning, Motion, Tävling[/tags]

När jag cyklade i helgen senast strulade min framväxel redan från början och ungefär i mitten av mitt träningspass hoppade kedjan ner på minsta kransen fram och det gick inte längre att växla. Ett glapp i pedalerna kom och gick så nu efter ungefär 200 mil var det verkligen dags för service.

Cykeln är köpt på XXL i Kungens Kurva och där har jag också livstids service vad gäller växlar. Men utan bil går det inte att ta sig dit då man inte får ta cyklar på bussar. Så det var bara att rulla ner till favoritbutiken Sportson i Haninge som ligger inom gångavstånd. Jag lämnade in den igår och idag kom ett SMS som meddelade att cykeln var klar samt priset. Jag gillar verkligen Sportson, både för deras höga servicenivå och kunnande och för deras rimliga priser när det gäller just justering av växlar och helservice av cykeln i olika nivåer. Det var helt klart värt dom pengarna och det hade blivit dyrare att betala någon kompis bensinpengar för att köra över den till Huddinge för service. Eftersom cykeln bara körs inomhus blir slitaget inte speciellt mycket.

Nu har jag fått tillbaka den och allt fungerar så klart perfekt. Glappet i pedalerna berodde på att vevpartiet behövde dras åt vilket också gjorde att framväxeln inte längre fungerade. Så nu är det bara att trampa vidare :)

[tags]Cykel, Cykling, Träning, Tävling, Motion, Sportson[/tags]

Idag skulle jag och min pilot deltagit i ett första SM för paracyklister i Götene. Tävlingen anordnas av CK U6. Vi har deltagit i cykelklubben SMACKs tempotävlingar tidigare men för dessa behövs ingen tävlingslicens.

Men nu var det en riktig nationell tävling som ger internationella UCI-poäng och för det krävs en licens. Vi beställde våra för några veckor sedan och nu börjar det kännas på riktigt :)

Nu blev det inget SM för mig i år på grund av alla skador, framför allt min nyligen bortopererade blindtarm med efterföljande komplikationer, men plastkortet har kommit och, barnsligt kanske, men det känns ganska häftigt ;) Det ger ändå känslan av att det är på gång och att det om inte annat finns något att sträva efter. Klubbens egna tempotävlingar fortsätter under sommaren och början på hösten och dom ska vi försöka delta i innan det blir dags att gå in och träna över vintern.

[tags]Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Motion, Träning, Tävling, Tävlingslicens, SM [/tags]

I kväll var det så dags för en första provtur på cirka fem veckor. Cykeln har stått där i förrådet och känt sig ledsen och ensam, ungefär som jag…

Det var både dags att prova om det gick att cykla lite försiktigt trots mitt öppna operationssår som håller på att läka, och för att prova att cykla med en ny pilot. En kollega från en annan enhet som bor nära och nyligen börjat brinna för cykelsporten var väldigt sugen på att prova cykla tandem vilket jag givetvis inte tackar nej till. Ju fler engagerade piloter, desto mer träningsmöjligheter för mig.

Jag tycker det är intressant att höra hur nya cyklister upplever tandemcyklingen. Än så länge säger alla i stort sett samma sak, att det inte är någon direkt skillnad mot att cykla själv, förutom att man måste tänka mer i förväg och också kommunikationsbiten. Jag trodde själv i början att det skulle kännas tyngre att styra men hittills har alla sagt att så inte är fallet.

Vi tog en runda på drygt 2,6 mil med start i Handen och runt Årsta havsbad. Tempot blev direkt ganska högt och jag kände ganska direkt att formen inte är den bästa vilket ju inte är så konstigt.

Jag gjorde som jag brukar när jag cyklar med nya piloter, drar inte för mycket information på en gång. Bara det allra viktigaste om att pedalerna är sammankopplade så att man helst ska kommunicera när man vill sluta trampa för att det inte ska kännas obehagligt eller att trampa på och nyttja bromsarna istället. Det är också viktigt att säga till om man behöver lätta på rumpan eller dricka så att båda är med på vad som händer.

Det får inte bli för mycket på en gång för då kan det både bli för mycket att ta in och kännas mer komplicerat än vad det i själva verket är. Den nya piloten Dennis hade en väldig naturlig fallenhet för just kommunikationsbiten. Utan att jag bad om det, beskrev sträckan framför i flera etapper, ungefär nu kommer en raksträcka, sedan ett långsamt utför och därefter en lång backe med högerkurva. En del människor har bara det där och andra behöver träna lite mer och behöver påminnas.

Mer om tandemcykel kan man läsa i min artikel fakta och fördomar om tandemcykling där jag försökt lite mer i detalj beskriva hur det är på lite olika nivåer. Allt från enkel motionscykling till tävlingscykling.

Dagens lilla tur slutade som sagt på 26,2km och med en medelhastighet på 32,65km/h som jag faktiskt är lite imponerad av. Pulsen låg som väntat ganska mycket högre än i våras och benen var rätt slut efter ett så kort pass. Så det finns lite att ta igen. Av mina skador kände jag inte mycket. Axeln värker lite fortfarande när jag stödjer på armen och gör vissa rörelser. Men operationssåret kändes inte av alls och har inte heller blodat något. Karta och info hittar man här.

[tags]Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Motion, Träning, Tävling [/tags]

På torsdag skulle jag ha deltagit i Cykel-SM, det första för paracyklister. SM anordnas i år av CK U6 Cykel i Götene.

Men idag avanmäldes jag, och det gjorde ondare än alla nålar i armväck och allt annat jag fått utstå de senaste 5 veckorna… :( Jag hade planerat så mycket för den här våren och sommaren, anmält mig till samtliga stora lopp i Stockholm och båda loppen vid Vättern, börjat tävla för att få poäng i disciplinen tempo och min stora önskan var en plats i landslaget. Vårens träningspass utomhus kändes så bra! Jag kände mig stark och uthållig och det var bara början på säsongen. Runt 200 mil inomhus på cykeltrainer och det skulle bli många hundra mil till ute på landsvägarna.

När jag och min pilot Patrick körde omkull under SMACK-rundan 2014 och jag bröt nyckelbenet var det förvisso trist. Jag tvingades avanmäla mig från den första upplagan av Gran Fondo Stockholm men det var väl ingen enorm katastrof. Ett nyckelben läker och vurpar händer de bästa.

När jag tvingades åka in akut för magvärk och det ledde till en blindtarmsoperation var säsongen förstörd. Det blev inte bättre av att det nu också lett till följdkomplikationer med en inflammation i operationssåret som förlänger återhämtningen ytterligare några veckor.

Hela tiden har jag varit inställd på att cykla SM trots allt om än med sämre resultat. Enda tills idag har jag tänkt att det borde funka, trots ett öppet operationssår på magen och en ganska nyligen ihopsydd buk. Dessutom över 5 veckor utan att ha kunnat träna det minsta. En viktnedgång på över 4kg varav merparten helt säkert muskler och inte fett. Ja, ni hör ju själva! :) Men jag ville verkligen det här så himla gärna! Att få stå där på startlinjen med de andra cyklisterna. Känslan i kroppen är svår att beskriva, rädd, taggad, nervös, ryckig, vill iväg, vill vinna… Allt det där i en plågsam kompott av känslor som är så outhärdligt härlig :) Dessutom ett historiskt SM för paracyklister, god chans till en medalj. Vid det här laget skulle jag ha varit i väldigt bra form och jag skulle ha gjort mitt bästa.

Ändå är det en rätt skön känsla i allt det ledsamma när förnuftet springer ikapp än. Sjukskrivning, läkning, återhämtning och för att sakta börja om igen, inte för fort för att förstöra och förlänga någon läkningsprocess. Det finns fler tävlingar i höst, om än inte så många och sen finns en lång, lång vinter och sedan kommer nya motionslopp, träningar och tävlingar. Och tänker jag efter riktigt noga, vill jag nog att min första placering i ett SM ska vara så bra som möjligt och inte bara för att delta och med stor sannolikhet bli utklassad.

Det kommer bli tungt att börja om från början igen, det vet jag sedan förr. Det kräver mer psykisk kraft än fysisk och hopplösheten och meningslösheten känner jag redan av. Det gäller att ta sig ur det där och bestämma sig. Vägen fram till nästa tävlingssäsong är väldigt lång vilket gör att den i första hand inte går att ha som morot. Jag får försöka börja se fram emot att kunna träna över huvud taget och sedan de 2 återstående motionsloppen i början av september och de 2–3 tempotävlingar jag kommer hinna delta i innan säsongen är helt slut. Därtill kan man hoppas på en lång och bra höst med möjlighet till mycket utomhusträning innan träningen inomhus med spinning, löpning och cykel på trainer tar vid.

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Svenska Cykelförbundet, SCF, Funktionshinder, Funktionsnedsättning, Synskadade, Träning, Motion, Motionslopp, Tävling, SM[/tags]

Idag släpade jag mig med min värkande kropp upp till Märsta och cykelklubben SMACKs klubblokaler för att hämta ut lite kläder till mig och min pilot Thomas. Om ganska precis två veckor, torsdagen den 26/6 kör vi vår första riktiga nationella tävling, vårt första Svenska Mästerskap för bland annat tandemcykel i grenen tempo. Sträckan vi ska cykla på kortast möjliga tid denna gång blir 28km.

Det har varit en del förberedelser, vi har beställt tävlingslicenser och för att få ställa upp måste vi cykla i klubbens kläder. Så idag möttes jag av en barnledig klädansvarig i klubben som hjälpte mig få ihop våra uppsättningar och det känns som ett steg närmare tävlingen :)

För min del blir målet med tävlingen mest att delta denna gången. Jag har hittills inte kunnat träna speciellt mycket på fyra veckor och det är ganska lång tid. Dessutom dröjer det nog lite innan jag kan börja lite försiktigt igen efter min blindtarmsoperation. Så jag är mest glad om jag kan starta och komma i mål denna gång.

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Svenska Cykelförbundet, SCF, Funktionshinder, Funktionsnedsättning, Synskadade, Träning, Motion, Motionslopp[/tags]

Så klart blir det ingen Vätternrundan för mig i år. Mina två team-kamrater är nu på väg ner till Motala för att köra och min pilot som aldrig kört så långt på egen hand får nu göra det för första gången. Det grejar han helt säkert galant.

Självklart är jag besviken, det var mycket jag sett fram emot som inte längre går att genomföra på grund av mitt brutna nyckelben och bortopererade blindtarm. Allt på en gång :) Men det är inte mycket att gräma sig över utan bara ladda om för det som återstår i år och för nästa säsong 2015.

Jag hoppas det ändå blir mycket landsvägscykling i sommar innan hösten och vintern kommer och tvingar in oss cyklister på andra träningsredskap. Jag ska försöka köra ett hårdare upplägg med spinning nästa innesäsong, men än är det långt kvar dit.

[tags]Vätternrundan, Vättern, Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Svenska Cykelförbundet, SCF, Funktionshinder, Funktionsnedsättning, Synskadade, Träning, Motion, Motionslopp[/tags]

Svenska Cykelförbundet – SCFs gren för paracyklister driver sedan något år tillbaka ett projekt med medel från Allmäna Arvsfonden, i samarbete med några andra aktörer ett projekt för att få fler människor med fysisk funktionsnedsättning att prova på och börja cykla. Det handlar om handcykel, liggcykel, trike, tandemcykel eller till exempel någon annan form av anpassad racercykel, Om man av någon anledning inte kan använda en vanlig cykel för att man har nedsatt balans eller rörlighet i kroppen.

Cykling och rörelse över huvud taget leder som alla vet till bättre hälsa och också för många funderar det som smärtlindring att träna och röra på sig. Cykel är en väldigt skonsam form av aktivitet för kroppen som inte ger samma belastning som andra sporter.

Jag har själv cyklat för trivsel sedan 2004 och aktivt sedan 2012 med målet att nå det svenska paracykellandslaget för tandemcyklister. Jag har nu engagerats i projektet för att hjälpa till med att bättre nå gruppen med synnedsättning som behöver cykla tandemcykel. Det här gruppen har lite ytterligare tuffa utmaningar som jag själv råkat ut för, att hitta piloter att cykla med. Har man en synnedsättning kan man inte ge sig iväg själv när vädret och andan faller på. Det måste planeras med en tillgänglig pilot/ledsagare vilket är ytterligare ett steg att passera. Därtill ska en cykel inköpas och en bra tandemcykel av instegsmodell för landsvägsbruk börjar på ca 25000kr vilket är 4–5 gånger mer pengar än vad en seende cyklist behöver lägga ut på sin första cykel. Att arbetslösheten bland människor med funktionsnedsättning är hög är ingen nyhet och med det följer också inkomstsvårigheter.

Min uppgift i projektet blir att försöka stimulera och få fler synskadade att intressera sig för cykelsporten. Jag ska försöka se på vilka sätt man kan engagera fler piloter, kanske ute lokalt i cykelklubbarna vilket hittills för mig personligen har visat sig näst intill omöjligt. Jag kommer också börja med att försöka få till en standard vid tävlingar och motionslopp, så att piloter och ledsagare eller så kallade medcyklister får fria startplatser för att en paracyklist inte ska behöva drabbas av dubbla kostnader.

Sedan får vi se vad fortsättningen blir. Projektet är treårigt och det är således knappt två år kvar. Det ska bli kul att se om och vad vi lyckas prestera tills dess och hur det sedan kan fortsätta. Min största oro inför detta är att det blir ytterligt svårt med finansieringen efter att stödet från Arvsfonden försvinner. Men det blir nästa utmaning. :)

[tags]Cykel, Cykling, Paracykel, tandemcykel[/tags]

Jag blir så besviken när saker inte blir som planerat och när det dessutom bara är roliga saker som skiter sig… Jag hade sett fram emot Halvvättern så sjukt mycket! Som en liten uppvärmning inför riktiga Vätternrundan nästa helg.

Det var så mycket som var roligt med det här loppet. Patrick ställde upp som pilot för andra gången på ett långt motionslopp och det verkar som om han också tycker det är kul. Dessutom skulle en grupp paracyklister, två tandempar och ett gäng handcyklar starta tillsammans kl08:02 i en egen startgrupp imorgon. Dessutom älskar jag som kanske bekant, äventyr, även dom lite mindre och att packa, lasta cykel och fara till en annan stad, hotell, stämningen i Motala, att stå där på startlinjen, cykla ett antal timmar, gå i mål och känna sig trött men bra och hänga på sig medaljen…

När vi körde omkull under SMACK-rundan 2014 och jag bröt nyckelbenet förstod jag att jag inte skulle kunna köra Gran Fondo Stockholm 2014 och jag befarade att de båda Vätternloppen låg i farozonen när ortopeden sa 4–6 veckors avhållsamhet från träning. Även om jag skulle kunna köra Vättern så skulle det bli svårt att hinna träna till dem.

Men dagen före det första loppet nere vid Vättern, Halvvättern 2014 vaknar jag, nyckelbenet känns rätt OK. Det är bara vissa rörelser jag gärna undviker. Däremot väcks jag vid 4-tiden av en mage som smärtar något vansinnigt och det är allt för välbekanta smärtor…

Trots att jag vet, försöker jag ändå med allt, mild och lättsmält mat, värktabletter, hårdbröd och vatten men inte mycket blir bättre. Hela nedre delen under naveln skär som knivar, det är svårt att gå upprätt och svårt att sträcka ut benen.

Ända fram till någon timme innan vår planerade avfärd vägrar jag acceptera att det är kört. Rör mig så mycket det går, men det vill inte ge med sig. Jag packar cykelväskan, laddar kamera och GPS, plockar ner kläderna från tvättställningen…

Till slut hinner ändå förnuftet ikapp på något vis. Jag kan knappt gå, vet att det inte går över som i ett trollslag, det är inte så troligt att jag ska klara att cykla 15 mil om lite drygt ett halvt dygn. Nu kan vi avboka hotellet och jag kan få tillbaka startavgiften på min försäkring, men försöker jag starta imorgon så skulle det bara bli en kostnad. Magen är tyvärr ganska central när man cyklar.

Det var ett nederlag faktiskt. Nu är det bara att försöka bli hel igen, både nyckelben, magvärk och den förkylning som ligger och stör i bakgrunden.

[tags]Halvvättern, Vättern, Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Svenska Cykelförbundet, SCF, Funktionshinder, Funktionsnedsättning, Synskadade, Träning, Motion, Motionslopp[/tags]

Ikväll genomförde jag mitt första träningspass på cykeltrainern efter min nyckelbensfraktur för två veckor sedan. Det skulle ha blivit utomhuspremiär ca 8 mil idag på förmiddagen, men jag vågade faktiskt inte riktigt köra ”på riktigt” ännu. Mitt nyckelben värker fortfarande och vissa rörelser går trögt att genomföra och när jag rört mig mycket finns en liten spänning i nyckelbenet som inte är behaglig. Men direkt ont gör det sällan längre.

Men ikväll var det alltså dags att prova köra på trainer. Det blir statiskt och inga påfrestningar som det kan bli vid kurvor eller inbromsningar och jag får öva lite bålmuskulatur genom att träna på att inte stödja för mycket på händerna på styret.

Och det gick riktigt bra. Givetvis känner jag av min skada och får vara försiktig när jag för höger arm fram till styret och inte heller för stora rörelser i sidled. Jag har fått lära mig att kroppen avger ämnen vid hård träning som motsvarar en viss kemisk dos smärtstillande medel och vid slutet av träningspasset kändes det också helt OK.

Nu börjar jag känna mig lite hoppfull inför Halvvättern nu på söndag följt av Vätternrundan en vecka senare. Jag kanske inte kommer vara i absoluta toppform och att jag inte ska känna av axeln över huvud taget vågar jag inte riktigt tro på. Men att inte kunna genomföra loppen alls vore ganska knäckande faktiskt.

Så nu ska jag göra kväll med en nöjd känsla i kroppen :)

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Träningscykel, Motionscykel, Trainer, Spinning, Spinningcykel, Träning[/tags]