Sweden Bike Expo 2013

Bild: Joakim Nömell och Alexandra Engen på Sweden Bike Expo 2013

Idag har jag varit en sväng på Sweden Bike Expo 2013 på Kistamässan. Jag var där både som besökare och som attraktion :) Tanken var att jag skulle berätta om hur viktig cykling är som sport för mig som funktionsnedsatt och antagligen lite också om vikten av och svårigheterna med att hitta piloter att cykla med.

Men till föreläsningssalen dök det inte upp några besökare. Så vi återvände till montern och pratade med besökare där istället. Jag provade handbike och fick äran att prata och fotograferas med världsmästarinnan i mountainbike sprint, Alexandra EngenW. Ett trevligt och roligt möte :)

På mässan träffade jag även en bekant från barndomens glada dagar. Denna lilla värld, som ibland kan låta det passera 20-tals år och så möts man plötsligt i något gemensamt sammanhang. Jag försökte locka bekanten som var aktiv triatlet att även bli tandempilot, men jag tror det togs emot ganska svalt :) Men det var värt ett försök.

Efter ett avslutande varv på mässan är det nu dags att åka hem. Inget direkt sensationellt. Jag och min pilot och vän gick förbi Garmins monter för att klämma på deras nya action-kamera, Garmin Virb Elite. Den skapade ha-begär helt klart. Med den kan man filma sina aktiviteter och ansluten exempelvis till en cykeldator, kan man få med sådan data i bild så som puls, kadens, fart och naturligtvis position.

Kameran kändes kompakt och bra kvalitet som väntat. Jag blev dock lite besviken på att kameran är helt fri från ljud och vibrationer så den blir svår för mig att styra utan seendes hjälp. Inspelningsreglaget var ett fysiskt skjutreglage men av- och på-knappen var en vanlig tryckknapp och utan ljud eller vibration som bekräftelse kan jag inte veta om kameran är påslagen.

Det skulle även vara bra för seende. För kameran är tänkt att kunna monteras ovanpå hjälm exempelvis och då är det svårt att veta om kameran börjar spela in eller om den stängts av eller om batteriet är slut.

Så det blir ett klart minus och gör det svårt att motivera ens för mig själv att skaffa en. Så jag får väl prata tillräckligt varmt om den så att min pilot köper en istället :)

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Handbike, Handcykel, Mässa, Kistamässan, Cykelmässa, Sweden Bike Expo, Alexandra Engen, Garmin[/tags]

Prova på Spinning

Några kollegor på jobbet har en friskvårdsgrupp som är nystartad i höst. Syftet är att låta våra synskadade klienter att prova på olika fritidsaktiviteter med tema friskvård.

Jag tyckte det lät som bland det roligaste på länge. Det finns ganska gott om lämpliga aktiviteter man kan ta del av som synskadad, men man kanske inte vet om vad som är möjligt eller vågar eller kan inte prova på egen hand. Behovet av friskvård är minst lika stort bland oss funktionsnedsatta och kanske lite extra stort i gruppen synskadade just för att det kan vara svårt att få till en naturlig rörlighet på tillräcklig nivå.

Så under hösten har man kört lite olika sporter. Jag ingår inte i det teamet som har hand om gruppen eftersom jag jobbar med datorer, men har snappat upp på fikaraster.

Man har provat stavgång, att gå på gym, spela GoalballW, spelat ShowdownW och tränat judo bland annat.

Idag var det dags för ett besök på Farsta Sim- och idrottshall för att prova på spinning samt titta på bassänganläggningen. Jag som älskar cykling men har lagt av mig betänkligt under hösten, just på grund av brist på träningsmöjligheter, släppte datorernas värld för en liten stund och följde med mina kollegor och friskvårdsgruppen för att prova på själv.

Jag behöver själv en sysselsättning under vintern och trots att jag cyklat mycket, har jag aldrig provat spinning. Jag är rädd att jag nog, i och för sig mycket på skämt uttryckt mig lite föraktfullt om att cykla på låtsas med okända svettiga pojkar och flickor, gubbar och kärringar i en gymlokal istället för att hoja på riktigt med fartvind och däckens sus. Men den är en bättre människa som själv först provar och sedan, om det finns anledning ändrar sig :)

Och nu har jag provat och ändrat mig. Det var väldigt roligt och fruktansvärt jobbigt. Så om du läser detta, väninna Ulrika P, jag upprepar, roligt! :)

Farsta idrottshall har en väldigt utvecklad inställning när det gäller människor med funktionsnedsättning och service.

[tags]Cykla, Spinning, Träna, Träning, Synskadade[/tags]

Anmälda till Vätternrundan 2014

Nu är vi anmälda till Vätternrundan 2014! I år var det möjligen ännu större huggsexa om platserna jämfört med förra året. Vi får väl se hur lång tid det tog innan alla platserna tog slut :)

I år var det ett nytt sätt att anmäla sig på på grund av det stora intresset för motionsloppet. I år fick man gå in och göra en intresseanmälan i början av oktober och nu idag öppnade den riktiga anmälan. Hade man inte registrerat sitt intresse innan gick det inte att få en plats.

I år blir vi bara tre som cyklar ihop och Egge skötte om våra anmälningar. Vi har inte löst boendefrågan ännu och det ser körigt ut med hotell och boende runt startområdet. Vi får leta efter någonstans att inneboende hos eller sova i tält eller bil, det går också bra.

Starttiden blir kl02:06 lördagen den 14:e juli 2014. Man fick önska några olika starttider och att starta mitt i natten låg långt ner på önskelistan för min del i alla fall. Men under de 3 minuter Egge behövde på sig för att ta sig in i det överlastade anmälningssystemet, så försvann alla atraktiva tider.

Så det blir drygt 10 minuter senare start än i år.

Nackdelen jag tyckte det var med att starta mitt i natten, var framför allt sömnen, eller snarare bristen på sömn innan. Det var svårt att sova och kändes inte som någon stor idé. Det gör också att en stor del av loppet sker när folk ligger och sover. Men det blir en hel del dagcykling också.

Så nu är det dags att börja med träningen. Jag oroar mig som vanligt lite för möjligheten att cykla på riktigt framåt våren. Men det är en stund kvar tills dess och under vintern får det bli löpning, styrketräning, spinning och simning. Det bör räcka ganska långt.

Så här ser banan ut


Visa Vätternrundan på en större karta

[tags]träning, Träna, Fitness, Hälsa, Löpning, Cykling, Puls, Cykel, tandemcykel, Löpband, Pulsband, RunKeeper, Nike, NikePlus, Vättern, Vätternrundan[/tags]

Paracykling med SCF


Den här helgen var det tänkt att vara ett läger för paracyklister. Tyvärr blev det för få anmälda så det gick inte att genomföra. Istället blev det en liten tur idag på förmiddagen.

Paracyklister omfattar alla som har någon sorts funktionsnedsättning och använder en speciell cykel av något slag, tandemcykel, handbike och liggcykel.

Idag var vi tre tandemekipage, en liggcykel och ett gäng handbike-cyklister som utgick från Rehab Station Stockholm i Frösundavik. Eftersom det inte blev så många tandemcyklister idag bestämde jag att lämna min egen och låna en av Cykelförbundets nyinköpta racers så slapp jag och piloten Johan en del logistik.

Vädret var helt OK, 14° som varmast och inget regn och lagom vind. Det blev ingen lång eller hård, men trevlig runda genom Stora Skuggan, förbi prinsessan Victoria och prins Daniels hem, via Bergshamra och tillbaka om jag uppfattade slingan rätt. Ute längs cykelbanorna hittade vi ett till tandemekipage som var ute och cyklade men som inte tillhörde oss. Det är alltid roligt och jag tror även de uppskattade ett gäng paracyklister.

Tillbaka vid Rehab Station Stockholm åt de som hade medhavd matsäck. Jag stannade inte så länge eftersom jag tiggde skjuts av några som skulle åt samma håll.

En klart trevlig dag och mycket nya trevliga människor. Träffar säkert några av dem igen om en dryg vecka när Svenska Cykelförbundets paracykelavdelning startar spinning. Säsongen är nog slut vilken dag som helst. Tyvärr har jag 40 mil kvar på mitt mål att ha cyklat 3000km innan årsskiftet, men det målet kommer jag tyvärr inte klara av att nå på grund av pilotbristen.

Stort tack för idag till Svenska Cykelförbundet och piloten Johan!

Dagens cykeltur med karta kan man se här.

[tags]Cykel, Cykling, SCF, Svenska Cykelförbundet, Tandemcykel, Liggcykel, Handcykel, Handbike, Funktionsnedsättning, Synskadade, Rörelsehindrade [/tags]

Fredagslöpning

Det är inte bra att göra uppehåll i 9 dagar, i alla fall inte om man hoppas på att fortsätta där man var och tro att det ska fungera :) Riktigt så naiv är jag inte efter alla år men besviken och frustrerad blir jag.

Det är en sak att orsaken är att man är lat och bekväm som gör att man inte tränar. Då är det bara att bita i det sura äpplet och ta igen det. Men Nu har jag haft en vecka av magont och då lockas man inte till stordåd.

Men idag var det dags. Jag mår alltid bra av att tänka att somliga går ut och dricker alkohol i mängder och vaknar upp som vrak imorgon medan jag vid arbetsdagens slut byter till löparkläder.

Samma runda som tidigare i Älvsjö där jag jobbar med fint väder men ganska blåsigt. Det kändes redan efter 100 meter att det skulle bli tungt både i benhinnor och puls. Mycket riktigt larmade också min klocka för pulsnivån redan efter en dryg kilometer jämfört med tidigare då den brukar larma en gång i någon av de sista uppförsbackarna.

Problemet med benhinnor är lite jobbigt. Får jag ont börjar jag springa mindre mjukt och mer klumpigt vilket leder till mer smärta i benhinnorna. Men på 5:e kilometern började smärta släppa och det blev lättare att ha ett mjukare löpsteg.

Trots att det var skit och tungt idag känner jag mig ändå riktigt nöjd. Nöjd för att jag ändå började efter ett litet uppehåll med vetskapen att det snabbt blir bättre redan nästa gång. Jag är också nöjd med kännedomen om hur min kropp mår och fungerar. Jag visste redan innan klockan pep för pulsen att det var på väg.

Jag vet inte hur länge det är möjligt att springa ute. Det blir väl tills snön kommer och beroende på i vilka mängder. Kylan spelar så klart in också, så det är bäst att passa på så länge det går att springa ute. Tror det blir roligare att köra löpband igen sen.

Löpning efter ett litet uppehåll betyder träningsvärk och imorgon och kanske söndag väntar årets förmodligen sista cykelturer. Kanske inte så smart om det ska presteras imorgon, men det är bara att bita ihop :)

Dagens lilla löptur kan man se här

[tags]Träna, Träning, Löpning, Springa, Löpband, Puls, Pulsklocka, Garmin, GPS, Synskadade, Funktionsnedsättning, Ledsagning, Cykel, Cykling, Tandemcykel[/tags]

Höstens träning är nog räddad

Det verkar som om höstens och vinterns möjligheter till träning är räddade och ser ut att kunna bli ganska varierande :) Så länge det går att springa utomhus utan att halka eller frysa ihjäl kör vi på det jag och min kollega. Sedan finns simningen och jag hade tänkt hänga med en friskvårdsgrupp några kollegor håller i på jobbet med våra klienter och prova på spinning. Det var tänkt någon gång i november och ganska långt dit, men nu fick jag information om att Svenska Cykelförbundets paracykelprojekt även de kör igång med spinning en gång i veckan med start redan om två veckor. Efter jul drar även den lokala cykelklubben igång med sin vinterträning inomhus.

Spinning har jag aldrig provat någon gång. Det är en sport som jag halvt på skämt sågat, men nu tänkte jag leva som jag lär och prova först innan jag dömer ut sporten :)

Sedan finns ju alltid lilla minigymmet, löpbandet och motionscykeln hemma om man någon gång skulle känna sig lite rastlös :) Nu har jag åtminstone möjlighet att vara i bättre form till våren utan att vara helt beroende av andras tid och möjligheter. Frågan är snarare när man ska hinna jobba och träffa familjen ;)

[tags]Träning, Motion, Motionscykel, Cykel, Cykling, Tandemcykel, Spinning, Spinningcykel, Löpning, Simning, Gym[/tags]

Garmin SDM4 Foot Pod

Garmin Foot Pod är ett tillbehör till enheter i bland annat Garmins serie Forerunner. Enheten är en liten sensor man lägger i skon under sulan eller fäster i snörningen ovanpå skon och som mäter antalet steg och sänder frekvensen via Garmins ANT+-protokoll till träningsenheten, i mitt fall en Garmin Forerunner 910XT.

Eftersom träningsenheten har inbyggd GPS-mottagare och på så vis vet hur långt man sprungit, kan den genom att samla information om antalet steg under sträckan, bestämma steglängden. Utomhus blir det här ännu ett mätvärde för att se om man förbättrar sin löpteknik på samma sätt som när man simmar och vill ha så hög effektivitet i sin simning som möjligt med så få simtag per längd som möjligt. När det gäller löpning har jag läst mig till att det verkar vara lite tvärt om jämfört med simning. Vid löpning finns ett tal på 180 steg per minut. Det visade sig tvärt emot vad jag trodde att fler korta steg är bättre än långa.

Forskningen säger att det är bättre att sätta ner foten innanför kroppens gravitationsområde för att minska belastning på bland annat knän. Låter logiskt när man hör det.

På ena bilden ovan kan man se att jag tydligen har ett stegsnitt på 82 steg per minut och 86 max vid dagens löprunda. Det värdet är antalet steg med ena foten, så man multiplicerar med 2 för att få antalet steg med båda fötterna. För mig blir det då 164 steg i medel och 172 max. Jag har en liten bit kvar till 180 steg och vad jag lyckats läsa mig till är de där sista 15–20 stegen mer per minut betydligt svårare än vad det låter.

Nu ska jag dock inte börja med att ändra på min stegteknik utan se om den utvecklas av sig själv på något vis. Jag tror det är ganska svårt att ändra sättet på vilket man springer, men ett tips jag fick var att röra armarna fortare så ökar stegen per automatik.

När man sprungit utomhus med GPS och Foot Pod sparar klockan information om steg per kilometer. När man sedan går inomhus och ställer sig på ett löpband där GPS inte fungerar, kan träningsenheten ändå hålla reda på hur långt man sprungit genom att räkna antalet steg. Enligt Garmin är precisionen upp till 95% om fotenheten kalibrerats utomhus med GPS.

Inomhus skiljer sig inte den här tekniken från det jag använt sedan 2010 då jag började använda Nike+ system. I Nike+ skoserie finns ett fack under sulan i vänster sko där man placerar en liknande enhet som sänder information om antalet steg man tar till en iPod eller iPhone och kan på så vis ge information om tid, distans och tempo. När jag skaffade det systemet fick man kalibrera det mot löpbandets avståndsmätare och efter 5 löpturer på bandet där man matade in distansen i telefonen, blev det väldigt exakt och nu efter drygt 3,5 år på samma löpband finns inte längre någon differens mellan distansen som min iPod Nano anger och det som visas i löpbandets display. Mycket imponerande i all sin enkelhet!

Inomhus kommer jag antagligen fortsätta använda Nike+-systemet eftersom min iPod Nano ger röstfeedback med tid, distans, tempo och puls vilket jag sätter stort värde på. Däremot ska jag naturligtvis prova Garmins foot pod inomhus och jämföra de båda systemen.

Utomhus vad gäller löpning och cykling samt simning i bassäng har jag gått över till Garmins enheter för att det fungerar bättre och ger fler möjligheter, men där får jag nöja mig med pipsignaler som bekräftelse per kilometer vid löpning, per mil vid cykling och per 50 meter vid simning.

[tags]Träna, Träning, Löpning, Springa, Löpband, Puls, Pulsklocka, Garmin, GPS, Synskadade, Funktionsnedsättning, Ledsagning, Cykel, Cykling, Tandemcykel, Simning[/tags]

Springa på riktigt! Del II

Idag var det dags för löpning utomhus igen. Det var för en vecka sedan som jag och en kollega sprang för första gången och det var en riktig kick att få springa på riktigt efter alla milen på löpband.

Idag kändes det lika bra men inte alls nervöst i början. Det märktes också på min genomsnittliga puls som var lägre och mer normal nu.

Så nu hoppas jag vi får upp lite kontinuitet i det här så länge det nu går att springa ute.

Sedan blev det en snabb dusch i personalutrymmet på jobbet och fort iväg för kvällens aktivitet. En föreläsning om Mot Alla Odds för Reumatikerföreningen hemma i Haninge. Det ska bli kul!

Eftermiddagens löprunda kan man se här. Märkligt nog lika snabbt som förra veckan sånär som på 10–15 sekunder. Mest tydlig var förbättringen på pulsen som sagt.

[tags]Träna, Träning, Löpning, Springa, Löpband, Puls, Pulsklocka, Garmin, GPS, Synskadade, Funktionsnedsättning, Ledsagning, Cykel, Cykling, Tandemcykel[/tags]

SCF anordnar prova-på tandemcykling del III

Det tredje tillfället för nyfikna att prova på att cykla tandem bjöd på regn och rusk och 13°. Endast en deltagare, en kille i 12-årsåldern och hans pappa trotsade vädret, väldigt tufft måste jag säga :) För egen del störde inte regnet. Tvärt om kan jag tycka det är lite mysigt att fräsa fram på våta vägbanor med en konstant dusch av vatten och smuts över ryggen :) Det här med stänkskärmar är fegt :)

Det blev en tur på ca 1,7 mil i Spånga norr om Stockholm i ganska lugnt tempo. När vi återvände och lastade cykeln på bilen igen var jag våt inpå bara kroppen, men det är först när man slutar röra på sig som ruggigheten och kölden kommer krypande. Men eftersom jag älskar att cykla stör det mig verkligen inte alls.

Det som är ett problem sådana här tillfällen är att mina fingrar kan domna av kylan. Då tappar jag känseln i fingertopparna och det kan ta någon timme innan känseln återvänder. Varför det är så vet jag inte riktigt. Det har alltid varit så och möjligen är det sviter från åren med dykning året runt och det slarvades ganska ordentligt med handskar ibland. Men får man bara komma hem och klä av sig våta kläder och sluta händerna kring en varm kopp te så är snart allt glömt och förlåtet :)

Imorgon står löpning utomhus på schemat oavsett väder. Jobba på dagen och en föreläsning på kvällen så jag får se om schemat håller :)

Dagens lilla cykeltur kan du se här.

[tags]Cykel, Cykling, SCF, Svenska Cykelförbundet, Tandemcykel, Synskadade, Funktionsnedsättning[/tags]

Roslagshösten 2013

Så var det dags för Roslagshösten 2013, ett motionslopp i Norra Stockholm med start och mål i Upplands Väsby. Jag och min pilot Thomas ”Egge” Egrelius och Patrick ”Teknikpappan” Arkley cyklar Roslagsloppen för tredje gången. Första gången var Roslagshösten 2012 då vi cyklade på min gamla tandemcykel och andra gången var Roslagsvåren 2013 i maj i år. Då hade vi min nuvarande racer till förfogande och en hel del mer träning i benen.

I år hade vi också med oss ytterligare en från vårt team som cyklade Vätternrundan 2013 med oss och vi har cyklat ihop några motionslopp nu och det är riktigt roligt!

Idag ställde även ytterligare 4 tandempar upp på initiativ av Svenska Cykelförbundets paracykel-gren. Vännen och expeditionsledaren från Mot Alla Odds, Oskar Kihlborg cyklade som pilot i ett av tandemekipagen. Tyvärr var vi de enda som cyklade långa banan på 135km. De andra 4 tandemekipagen som ställde upp för första gången körde den korta banan på 72km.

Vi paracyklister, samt de i mitt och Egges lilla team fick starta i egen grupp och det uppmärksammades lite extra vilket var roligt. Vi startade i hastighetsgruppen 30+ eftersom vår ambition var att köra hårt och slå resultatet från i våras.

Till en början kändes det helt OK: De första 7 milen kände jag mig stark, men sedan började det gå tungt. Och de sista 5 milen splittrades vårt lilla team på 3 cyklister. Patrick fick punktering och bad oss andra köra vidare och efter någon knapp mil sa vi till Jonas att han kunde släppa och dra om han ville. Det gick så tungt och långsamt för oss vid det laget så vi ville inte sinka honom.

Merparten av de sista 3,5 milen låg vi ensamma vilket gör det ännu tyngre för motivationen och på målrakan orkade vi knappt spurta :)

Ändå slog vi vårens totala tid med några minuter men lyckades inte hålla genomsnittshastigheten över 30km/h.

Att det gick så dåligt idag beror till stor del på mig. Jag var helt enkelt för otränad efter sommaruppehållet och hade alldeles för lite mil i benen. Det är baksidan med att vara i behov av andra för att kunna träna på ett bra sätt. Trots att jag har 3–4 piloter som ställer upp när de kan och det passar räcker det ändå inte för att få en bra kontinuitet i träningen jämfört med mina teamkamrater som kan pendla till och från jobbet varje dag, impulsivt sticka iväg en förmiddag på helgen när andan faller på. Mina träningsmöjligheter hänger på betydligt fler faktorer som ska stämma för att det ska fungera.

Just nu känner jag mig lite smått nere över detta välkända faktum. Men som jag är en person som försöker att inte fastna för länge i ynkedom och grubblerier, kommer jag snart på en lösning. Flera piloter som bor nära där jag bor eller jobbar nära där jag jobbar är givetvis en lösning men det svåraste. Trots efterlysningar i cykelforum och liknande är det inte så lätt. Trots att cykelsporten vuxit explosionsartat de senaste åren tror jag det mycket handlar om lite fördomar och okunskap om tandemcykling. Och just idag känns det som om jag spett på fördomarna med att det gick så jädra tungt trots att det handlade om fysiska begränsningar mer än cykelformen.

Men det går ju att åtminstone delvis kompensera för detta. Jag får löpträna mer på löpband inomhus och utomhus med ledsagare när det går, försöka hitta någon fungerande spinning över vintern, simma, crosstraina och gymma mer. Helt klart är att nästa år ska det inte börja ta emot efter 7 mil i alla fall :) Särskilt inte som jag vet hur det kan kännas i och med mina båda varv runt Vättern i år.

Nu har jag duschat, ätit och vilat lite. Kommer somna ganska ovaggad ikväll och vakna antagligen med betydande träningsvärk. På tisdag är det cykling igen och på onsdag ett andra pass med löpning utomhus och på torsdag är det åter dags för simning. Full fart! Ger upp gör jag först när jag är död :)

Här kan du se statistik för de olika Roslagsloppen:

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Roslagshösten, Roslagsvåren, Träning, Löpning, Synskadade, Funktionsnedsättning, Mot Alla Odds[/tags]

Garmin Forerunner 910XT

Som jag skrev om igår, har jag nu för första gången löptränat utomhus för första gången på säkert 20 år. Det var en grym upplevelse på många sätt även om det var lång process att motivera mig att våga försöka igen.

Det kanske kan verka som en ursäkt och det är väl just vad det är också, men en stor del av motivationen var de tekniska förutsättningarna, en bra löparklocka. Att logga och analysera all träning jag gör har blivit en drog. Det är nästan så att situps känns meningslöst för att det inte går att logga automatiskt :)

Så när jag här om dagen gick och köpte mig en Garmin Forerunner 910XT triathlon-klocka var det en bra bidragande orsak till att ta steget. Sen får man kalla det vad man vill :)

Garmin Forerunner 910XT är en triathlon-klocka, en multisportklocka för löpning, cykling, simning och ”övrigt”. Jag har nu hunnit prova igenom de olika delarna lite i klockan.

Löpning

Löpningen var en av huvudfunktionerna jag ville åt i klockan och det finns väl egentligen inte så mycket att säga. Den mäter tid, distans, hastighet och sparar information om vart man sprungit. Vidare kan man ansluta en pulsmätare och en skosensor. Den senare står på inköpslistan och mäter hur många steg man tar. När man har bra GPS-täckning mäts bara antalet steg och kan bland annat användas för att analysera löpteknik i och med sin steglängd.

I händelse av att man förlorar GPS-mottagningen, används steg-sensorn till att fortsätta beräkna distans och hastighet tills GPS-mottagningen är tillbaka. Skosensorn kan man också använda för att träna med klockan inomhus på exempelvis ett löpband där man inte har tillgång till GPS-signaler. Den fungerar således både för löpning utomhus och inomhus. Det senare har jag inte kunnat testa ännu.

Min första löprunda med Forerunner 910XT kan man se här.

Cykling

Garmin Forerunner 910XT är också en utmärkt cykeldator. Förutom givare för temperatur, erbjuder Forerunner 910XT samma funktioner som exempelvis Garmin Edge 500 som enbart är en cykeldator. Här får man tillgång till samma sorts data som vid löpning, men man kan också ansluta klockan till en ANT+-givare för fart och kadens som används för att mäta hjulhastighet och pedaltakt när man cyklar.

Cykelfunktionerna har jag inte testat och kommer inte heller ha behov av dem då jag använder Garmin Edge 810 för just cykling. De två enheternas basfunktioner är identiska och Forerunner 910XT skulle duga som cykeldator för den vanliga cyklisten. Den går att ha både på armen och montera på styret för bättre överblick.

Simning

Forerunner 910XT är också lämplig vid simning. Till skillnad från dess föregångare, Forerunner 310XT kan klockan både användas för utomhussimning och simning i bassäng. Idag har jag provat bassängsimning med klockan och tycker den är likvärdig Garmin Swim som jag skaffade för några veckor sedan för att lösa mitt behov av loggning vid inomhussimning. Nu behövs inte den klockan längre.

När man växlat sport till simning, får man välja utomhus eller inomhus. Väljer man inomhus får man sedan välja bassängstorlek och därefter är det bara att starta och börja simma.

Klockan identifierar antalet längder vid vändningar och typen av simsätt mellan de 4 vanliga simsätten, bröstsim, ryggsim, fjärilssim och frisim. För att klockan ska kunna räkna längder måste man skjuta ifrån ordentligt och glida en stund innan man tar det första simtaget. Jag får detta att fungera fint så länge jag är hyfsat pigg. Men så fort jag börjar bli trött och antagligen slarvigare, fungerar detta sämre. Men det hänger mer på mig än på klockan.

Detsamma gäller identifiering av simsätt. Jag behöver förfina min simteknik så kommer även den delen fungera bra.

Min första simning med Forerunner 910XT kan man se här.

Övrigt

Sportläget ”övrigt” kan man göra lite vad man vill med. Jag har valt att använda det för vanliga promenader. Men i övrigt är funktionerna de samma som övriga sportlägena vad det verkar. När man överfört aktiviteten till Garmin Connect kan man själv välja vilken typ av aktivitet det rörde sig om och där finns en del att välja på. Jag har sett andra använda det för exempelvis skidåkning.

Här finns ett exempel på en vanlig promenad med hunden.

Dataöverföring

När man tränat klart och kommer i närheten av sin dator, inom ett par meter, kan man få alla nya aktiviteter överförda automatiskt via ANT+. Detta kräver en USB-ansluten mottagare i datorn och ett program som känner av när klockan är inom räckvidd, överför aktiviteterna till datorn och därefter till ens konto på Garmin Connect. Ingen USB-överföring och krångliga webinterface.

Sammanfattning

Så med dessa 4 sportlägen, möjlighet till löpträning och simning både inomhus och utomhus så blir det här ett kraftfullt träningsverktyg. För mig fungerar klockan ungefär som förväntat. Den är utrustad med 7 knappar vilket gör den ganska lättnavigerad. Klockan startar i det senast valda sportläget och så länge jag minns vilket det var kan jag på egen hand byta till ett annat. Men både vid cykling och löpning utomhus har jag ändå alltid tillgång till ledsagare eller pilot som kan hjälpa till.

Pipsignalerna som klockan ger ifrån sig är identiska med min gamla cykeldator, Garmin Edge 500. Jag kan således höra skillnad på paus och start, puls-, tids- och distansvarningar. Jag har invanda värden som gör att jag kan räkna kilometrar när jag springer eller mil när jag cyklar och hålla koll på när pulsen passerar den nivå jag vill hålla mig under. Det är mycket bra.

Så småning om ska jag köpa en fotsensor för att även prova löpning inomhus. Idag använder jag Nike+ som även det bygger på en stegsensor i löparskorna och en mottagare i iPod Nano som kan ge röstfeedback för tid, distans, tempo och puls. Det ska bli mycket spännande att jämföra de två systemen och fördelen med det nya blir att antalet steg totalt och per kilometer loggas och kan visas vilket inte är fallet med det gamla systemet. Dock kan Garmin inte ge mig röstfeedback under löpningens gång, men väl pipljuden för distans och pulsvarningar. Garmins pulsband som använder ANT+ för att sända data till träningsenheten är inte kompatibelt med mitt löpband vilket är en klar nackdel då jag inte kan låta löpbandet styra farten baserat på min aktuella puls. Så något systembyte sådär direkt för just inomhuslöpningen lär det nog inte bli i nuläget.

[tags]Träning, Löpning, Garmin, GPS, Löpband, Cykel, Cykling, Simning, Triathlon[/tags]

Springa på riktigt!

Idag har jag gjort något som jag inte gjort på många år! Jag kan inte ens riktigt minnas när det hände senast, någon gång i tonåren eller straxt därefter var det säkert! Jag har sprungit på riktigt, utomhus och med ledsagning :) Det låter helt galet men så är det. Under alla år har jag bara kunnat springa på löpband och en av förklaringarna är att det har varit och är svårt att hitta någon att springa med.

En annan förklaring, inser jag nu, är att jag varit lite feg. En kollega på jobbet har tjatat på mig ganska länge om att vi borde försöka och jag har nog velat men inte riktigt vågat. Efter alla år på löpband har jag nog varit lite orolig för balansen utan stöd av löpbandet. Nog för att jag försöker vara noga med att inte hålla i mig annat än mycket lätt med något finger för att inte springa och snubbla på löpbandets kanter. Men när jag provat springa på bandet utan stöd, har det känts vingligt och fel och jag har trott att det skulle bli ännu värre ute.

men jag ville verkligen. Jag tycker i och för sig inte det är så tråkigt att springa på löpband. Jag har musiken och fantasin som stimulerar när jag springer i en annars monoton miljö och till ett monotont ljud. Men liksom cyklingen, har jag längtat efter att springa på riktiga vägar, med riktig variation med backar upp och ner och svängar och skiftande underlag. Allt det där jag fått tänka mig till på löpbandet.

Men lagom till säsongen snart är slut bestämde jag mig för att det fick vara färdigmesat. Jag behöver träningen och när någon väl erbjuder sin hjälp borde jag tacksamt ta emot den när det är så svårt att få hjälp.

Som extra krydda och motivation gick jag och köpte mig en Garmin Forerunner 910XT sportklocka för löpning, cykling och simning. Jag har skrivit tidigare att tekniken är viktig för min träning, eller mer sant — helt avgörande. Jag måste ha något som pushar mig och att kunna lagra och analysera mina prestationer är den bästa belöningen jag kan få. Jag skriver mer om själva klockan i ett annat inlägg.

Så när klockan väl var inköpt var det bara att sätta igång. När jag väl bestämde mig för att ”Mot Alla Odds Jocke” inte borde backa ur för sådana trivialiteter, kändes det riktigt skönt att packa träningsväskan. Ta ur Nike-skorna som jag använder för inomhusträning och plocka fram mina skor som varit med mig i Nicaragua under just Mot Alla Odds.

Jag har glömt hur vi gjorde när vi ledsagade vid löpning förr om åren. Jag tror jag och min bror höll någon sorts fingerkrok eller om vi bara sprang bredvid varandra med en lätt beröring av armbågar för att hålla kursen och kunna styra lite vid behov. Jag plockade fram ett hopprep och gjorde till en kort parlina med öglor i ändarna som man antingen kan ha runt handleden eller hålla i. På så vis blev avståndet några decimeter och tillåter ändå viss rörlighet.

sedan bar det av. Första kilometern var grymt jobbig. Andningen och pulsen skenade som den ofta gör på mig direkt vid start. Säkert också en del stress över hur det skulle fungera. Men efter någon kilometer kände jag att det fungerade riktigt bra. Balansen var inga problem och tempot som jag annars hittar så lätt på löpbandet, kom också så småningom. Till slut lugnade också andningen ner sig och pulsen blev mer som jag kände igen den. En långsam ökning för att stanna runt 165bpm vid lugnt tempo.

Efter 8km hade vi sprungit runt en sjö i området där jag jobbar och klockan stannade på dryga 54 minuter vilket gav ett snitt på ca 6:30 minuter. En minut långsammare per kilometer mot vad jag brukar kunna prestera men så var jag inte heller helt utpumpad.

Nu känner jag mig mest lyrisk! Jag gjorde det och det gick bra! Mer än så, det var kanon! Ungefär som fantasierna under timmarna på löpbandet, fast nu riktiga vägar, riktiga backar upp och ner, svängar, asfalt, grus och trottoarer. Riktiga bilar, fotgängare och cyklister passerade och riktig vind, frisk luft och riktiga dofter av att springa utomhus!

Känns nästan lite fånigt att vara så lyrisk men det var säkert 20 år sedan sist så jag tänker tillåta mig att vara lite fånig i så fall :) Och jag som bangat midnattsloppet åtminstone 2–3 gånger bara på grund av min fåniga oro och lite svårigheten att hitta ledsagare.

Nu hoppas jag på mer utomhuslöpning så kanske kilometrarna och milen på löpbandet också blir roligare :)

[tags]Träna, Träning, Löpning, Springa, Löpband, Puls, Pulsklocka, Garmin, GPS, Synskadade, Funktionsnedsättning, Ledsagning, Cykel, Cykling, Tandemcykel[/tags]

Garmin Edge 810

Jag har skaffat mig en ny cykeldator, en Garmin Edge 810. Det är ett riktigt monster till cykeldator med vilken Garmin verkligen sätter en hög nivå på vad en cykeldator kan erbjuda.

Egentligen är jag väldigt nöjd med min Garmin Edge 500 som jag skaffade i början på våren. Liten och smidig, lätt att sköta med en uppsättning varningstoner som gör att jag kan skilja varningar för puls, tid och distans åt. Till och med olika för låg och hög puls.

Men det fanns andra alternativ som både jag och min pilot Egge nog båda var sugna på och det var just Garmin Edge 510 och 810. Just då kändes inte den dyrare prislappen motiverad för de extrafunktionerna dessa två modeller erbjöd men behovet och önskemålen har ändrat sig.

Man kan säga att jag spårat ur lite när det gäller tillgängligheten som jag försöker vara så noga med som det bara går. Jag vill kunna sköta åtminstone de basala sakerna själv, som start och stopp och spara aktivitet. Ingen av dessa erbjuder möjlighet för mig att avläsa informationen under träningspassen, men väl efteråt när aktiviteten är överförd till dator.

En klar nackdel med Edge 510 och 810 för mig är att båda har väldigt få knappar, endast tre och styrs i huvudsak via pekskärm. Det ger en del osäkerhetsfaktorer även om jag läste mig till innan i manualerna att jag nog skulle klara det viktigaste ändå.

Det som till slut avgjorde var möjligheten att visa sina aktiviteter live, i realtid på internet. Garmin 510 & 810 är utrustade med bluetooth och anslutna till en smartphone kan all information om mig sändas till min profil på Garmin Connect och vänner och bekanta jag bjuder in kan se mig på en karta, tillsammans med information om fart, tid, pedalhastighet (kadens) och puls.

En annan fördel är att enheten själv överför aktiviteten direkt till Garmin Connect när den är ansluten med Bluetooth till telefonen och i motsatt riktning överförs väderdata i realtid för ens aktuella position och man kan lätt och direkt i telefonen överföra banor och träningspass från Garmin Connect till enheten.

Slutligen finns också möjligheten att ha cykelkartor direkt i enheten vilket så klart inte är så användbart för mig men väl min pilot.

Nu har jag haft den några dagar och är på det hela taget nöjd. Appen i telefonen är helt tillgänglig för att både läsa av all information om en avslutad aktivitet och att starta ”livetrack” för att låta andra följa mig i realtid. Jag kan precis som tidigare starta aktiviteten själv och även avsluta och spara även om det görs från pekskärmen. Där finns bara två knappar och de är så stora att det går att lära sig vart jag ska peka för att spara eller radera en aktivitet.

Den största nackdelen för mig som visade sig nu när jag började använda enheten, var ljudsignalerna. I manualen kunde jag läsa mig till att den som min gamla Garmin Edge 500, kunde ge ifrån sig pipsignaler för diverse varningar så som distans, puls, tid, kalorier etc. Min gamla Edge 500 gav ifrån sig olika ljud beroende på om pulsen sjönk under det angivna minimivärdet eller steg över mitt angivna maxvärde. Den gav också en sorts ton för tidsvarning och en annan för distans. Det blev således väldigt tillgängligt för mig och jag kunde med hjälp av dessa toner bespara min pilot en del frågor. Även om jag inte kan läsa av min puls i realtid kunde jag ändå få en varning när den steg för högt etc.

Jag utgick ifrån att Garmin Edge 810 hade samma sorts uppsättning toner. Jag bara konstaterade att den kunde pipa för samma sorts varningar. Nu visade det sig, när jag invigde enheten unde Sthlm Bike idag att enheten bara ger ifrån sig en enda ton oavsett vilken varning den avser och ett meddelande rullar i enhetens skärm som talar om vad den varnar för. Det blev en klar besvikelse och jag förstår ärligt talat inte varför man valt att göra så. Även om enheten har en större och tydligare skärm, är ju varningarna bra även för seende cyklister som inte behöver flytta blicken från vägbanan.

Men det här är ju sådana detaljer som inte går att ta reda på innan man köper en enhet. De finns ju inte att testa i butik där det oftast bara finns demoenheter utan innehåll, så kallade ”dummys”. Och mina specialfrågor finns få som kan svara på. Ens de som använder enheterna brukar lägga märke till pipljuden verkar det som.

Men bortsett från den i och för sig viktiga detaljen så är jag nöjd. Jag kan göra samma saker, lika mycket eller lika lite som tidigare men att växla mellan cykel- och aktivitetsprofiler har blivit enklare med tanke på att jag cyklar med flera olika piloter och det inte längre krävs en massa bläddrande i menyer för att ändra just detta. Och livetrack-funktionen sätter jag stort värde på liksom direktöverföringen av aktiviteter när man avslutat dem. Inget mer trassel med koppling till dator och överföring i webgränssnitt.

Nästa stora cykelevenemang är Roslagshösten 2013 söndagen den 15:e september då vi cyklar 13,5 mil i norra Stockholm. Då kommer man kunna följa vårt ekipage i realtid på en karta och jag kommer bjuda in via Twitter och Facebook till den som vill följa mig och min pilot.

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Sthlm Bike, Roslagshösten, Garmin, GPS, Cykeldator, Träning, Motion, Synskadade, Tillgänglighet, Funktionsnedsättning[/tags]

Sthlm Bike 2013

I dag var det dags för Sthlm Bike, en 4,2 mil lång cykeltur i Stockholm. Det gick av stapeln för andra året i rad och har tydligen dubbelt så många anmälda som förra året.

Starten gick kl07:00 och det är tidigt för att vara söndag. För mig och MP började morgonen straxt efter 04 då vi åkte gemensamt till Älvsjö där resten av teamet samlades för gemensam cykling in till starten.

Det var lite småsvalt och väldigt dimmigt men det blev soligt och skönt under morgonen.

Starten gick vid Sjöhistoriska museet och målgången i Kungsträdgården. Längs banan fanns tre depåstopp och vi stannade för kaffe och sötsak och fick sträcka lite på benen.

Annars gick det bra. Det var lite trafik så tidigt på morgonen men många cyklister och det var väldigt trevligt. Otroligt fascinerande för mig som aldrig cyklar i stan och att dessutom få cykla i en nästan trafiktom huvudstad i vackert väder. Jag har ju bara cyklat långa oändliga landsvägar och det blir ju lite andra farter än om man måste bromsa in för korsningar och trafikljus så klart. Men det är en helt annan känsla och roligt när det händer saker hela tiden.

Vi tog oss runt på ca 1,5 timmar och när vi kom till Kungsträdgården åt vi frukost och pratade lite innan vi satte upp igen och rullade söderut tillbaka mot Älvsjö.

Känslan när det var slut var lite tråkig. Det var lite för kort eller hur man ska säga. Hoppas verkligen jag kan göra om detta med gänget nästa år!

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Motion, Sthlm Bike, Stockholm, Kungsträdgården, Trafik[/tags]

Paracykel-cup tempo

Idag körde jag och min pilot Thomas ”Egge” Egrelius vårt första tempolopp i paracykel-cup. Det var Sigtuna, Märsta & Arlanda Cykelklubb som arrangerade säsongens sista tävling.

Starten gick i Lindholmen och sträckan var bara 11km vilket jag var tacksam för efteråt :)

Vi kom dit någon halvtimme före start. Tanken var att vi skulle låna en av Cykelförbundets nya tävlingscyklar eftersom växlarna på min egen fortfarande krånglar. Vi behövde bara byta pedaler eftersom de var av olika sort. Men det slutade med att vi inte fick bort pedalerna från min cykel, de satt på tok för hårt och vi hade inte tillräckligt med verktyg, så det slutade med att vi fick ta min cykel ändå.

Vi körde en kort uppvärmningsrunda i lugnt tempo, ca 5–6km. När vi sedan startade kom vi bara en halv kilometer innan pulsen var uppe i 170 och mjölksyran började göra sig påmind i låren :) Andningen var på tok för snabb och jag fick använda lite metodik för att få ordning på den någorlunda. Snacka om dåliga tävlingsnerver :) Ändå tävlade vi egentligen inte mot någon utan deltog mest för att se hur vi låg till.

Vid vändningen kändes det ändå rätt OK i kroppen. Givetvis hoppade kedjan men som man börjat få lite rutin på det var den på igen inom några sekunder och vi var åter på väg.

När vi gick i mål var det med blodsmak i munnen och halsbränna :) Vi gick i mål på runt 17 minuter och ett
hastighetssnitt på ungefär 35km/h.

Kvällen avslutades med att klubben bjöd på fika och hade prisutdelning för säsongens prestationer. Sedan lastade vi åter cykeln på bilen och körde hemåt igen.

En klart givande och rolig kväll. Det gör jag gärna om nästa säsong för att se om man presterar bättre och med en cykel som är hel.

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Träning, Tävling, Synskadade, Funktionsnedsättning[/tags]

SCF anordnar prova-på tandemcykling del II

Ikväll var det det andra tillfället att prova på tandemcykling som anordnas av Svenska Cykelförbundet och SMACK, Sigtuna, Märsta & Arlanda Cykelklubb samt Rehab Station Stockholm. Jag och min pilot Thomas ”Egge” Egrelius deltog med egen cykel för att träffa folk och förhoppningsvis fungera som inspiration.

Denna gång kom 2 nya deltagare samt en tjej från förra gången som uppenbarligen blivit mer sugen :)

Vi samlades vid Ängbybadet i Blackeberg och cyklade 3,7 mil i strålande vackert väder. En underbar kväll! Gång och cykelbanorna var fulla av cyklister, rullskidåkare och inlines-åkare vilket gör mig otroligt glad att så många människor är ute och rör på sig.

Jag som just hämtat min cykel från service upptäckte redan i helgen när vi provcyklade, att allt inte var 100% med den nya kassetten och kedjan. Eller rättare sagt så är det nog snarare de gamla klingorna fram som spökar istället. För vid minsta kraftpålägg på pedalerna hoppar kedjan vilket faktiskt gjorde att några av nybörjarna drog ifrån oss i uppförsbackarna där vi var tvungna att ta det lugnt och inte så sällan stanna för att lägga på kedjan igen. Så cykeln måste in på översyn snart igen.

Väl tillbaka blev det lite eftersnack innan vi nu lastar cykeln på bilen för att ta oss hemåt igen några mil rikare i benen, träffat nya människor och fått cykla vilket just nu vid sidan av löpning är det bästa jag vet! :)

[tags]Cykel, Cykling, SCF, Svenska Cykelförbundet, Tandemcykel, Roslagsvåren, Roslagshösten, Vätternrundan[/tags]

Provcykling med ny tandempilot

Idag har jag provcyklat med en ny kille som jag träffade när SCF anordnade prova på tandemcykling. Han var en som hade hört av sig när Cykelförbundet annonserade efter piloter i diverse forum och föreningar. Jag nämnde att jag i dagsläget cyklar med 2 piloter kontinuerligt men att det är för lite för att det ska fungera bra och regelbundet och då bestämde vi att ses och provcykla.

Och idag tog vi en tremilsrunda i mina hemtrakter i Haninge. Som jag upptäckte redan i helgen är det problem med de nyrenoverade växlarna så det gick sådär rent tekniskt, men piloten var duktig för att inte ha cyklat så mycket tandem.

Kul att folk visar intresse. Det här har och är mitt största problem just nu att hitta folk att cykla och springa med. Det ska fungera och passa rent geografiskt och tidsmässigt och folk ska tycka det är roligt. När jag annonserat i cykelforum efter piloter att träna med har det varit helt dött. Jag tycker det är lite märkligt eftersom cykelsporten växer så det knakar. Men fördomarna mot tandemcykling och tron att det ska vara så svårt gör att det är knepigt att hitta intresserade som dessutom bor eller jobbar inom rimligt avstånd och har tid och intresse av att cykla.

Så min jakt efter piloter är konstant. Man behöver inte vara proffs eller ens cyklat tandem förut, det är inte så svårt som man tror och det man behöver kunna tränar man snabbt ihop sig lätt på. Det handlar mest om kommunikation inför kurvor, backar framför allt uppför, inför växlingar etc. Lite mer träning krävs för att lära sig stå upp tillsammans i backarna och att cykla i klungor men just sådant behöver man kanske inte börja med.

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Träning, SCF, Svenska Cykelförbundet, Synskadade, Funktionsnedsättning[/tags]

Dags för cykelservice del II

Ikväll hämtade vi ut cykeln från service. Det är verkligen trevligt att hämta ut cykeln, känns som ny :)

Nästan allt åtgärdades. Genomgångna bromsar och allt smort ordentligt, ny kassett bak och ny kedja. Tyvärr visade det sig att växelföraren bak behövde bytas vilket fördyrade det hela en del. Det innebar att de nya smalare däcken får anstå till senare.

Den brustna växelvajern är fortfarande skarvad men på ett lite snyggare sätt med vajerlås istället för skruvar och muttrar.

Nu återstår bara en provrunda för att se om den nya högre utväxlingen ger någon effekt :) Vi får se om det blir någon provtur i helgen eller om det blir på måndag. Då inleder jag även samarbetet med en ny, tredje pilot för att öka mina möjligheter att träna regelbundet.

[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Sportson, Haninge[/tags]

Garmin Swim del III

Idag var det andra passet med nya simklockan. Med statistik kan man bevisa allt och statistiken i det här fallet har just bevisat att klockan gjorde skillnad redan andra gången. På de 2 bilderna ovan kan man se information från aktiviteten förra veckan och denna veckan. Mitt snitt per 100 meter sjönk från 3:31 minuter till 3:04. Ännu bättre är att mitt medelantal simtag per längd bara nu sjunkit från 18 simtag per längd till 17. Det är roligt!

Det som är lite mer förbryllande är väl bästa tiden på 100 meter. Den skulle ha varit 1:40 förra veckan och 0:55 denna veckan. Det är inte rimligt även om antalet längder borde stämma. Det räcker med att jag tappat räkningen på 2 längder så ändras snitttiden på ett felaktigt sätt men det är jämnt antal längder i alla fall.

På det hela taget är jag supernöjd och även om jag inte kan kontrollera klockan i bassängen utan får vänta tills jag kommer hem, är den det bästa hjälpmedel jag haft hittills.

Nästa steg blir att investera i en klocka för utomhuslöpning. En kollega tjatar på mig att börja och jag borde nappa när jag alltid klagar på svårigheten att hitta ledsagare. Men då måste jag ha en liknande klocka :)

Du hittar min profil på Garmin Connect

[tags]Garmin, GPS, Sport, Sportklocka, Träna, Träning, Fitness, Cykling, Tandemcykel, Löpning, Simning, Triathlon, Simhall, Badhus[/tags]

Garmin Swim del II

20130822-212345.jpg

Förra veckan köpte jag sportklockan Garmin Swim för att göra min simträning mer effektiv och roligare. Jag har hittils bara kört med tidtagarur och haft fullt upp med att räkna längder. Vet inte hur ni andra simmare som inte nyttjar den här typen av sportklockor gör för att hålla koll på längder. Simmar man 1,5–2km blir det 60–80 längder att räkna. Att därtill räkna simtag för att mäta sin effektivitet är bara att glömma :) Jag är väl medveten om att jag inte är någon bra simmare men riktigt hur dålig kanske jag inte ville veta ;)

Så idag var det dags för stora testet då det var föreningstid i simhallen. Det var säsongens första och inte en själ där förutom jag och mina tre döttrar. Inte ens ledarna behagade infinna sig och öppna, men det löste sig och en hel stor fin 25-metersbassäng för sig själv är inte dumt.

Garmin Swim kan så klart ta tiden. Det som är unikt med den här typen av klocka, är att den också känner av simtag man gör i och med armarnas rörelser, eller snarare den armen klockan sitter på. Den kan dessutom känna av vilken sorts simtag av de fyra simsätten man använder.

Genom att ställa in längden på bassängen man simmar i, räknar klockan dessutom distansen man simmat genom att räkna antalet längder. Jag trodde just den här finessen skulle visa sig krånglig, men av 60 simmade längder ikväll, missade klockan 1 längd. Genom att göra ett ordentligt frånspark och glida en stund innan man tar första simtaget efter varje vändning, hjälper man klockan att känna av när man påbörjar en ny längd. Just i mitt fall tror jag den felande längden berodde på mig som flaxade lite fel med armen någonstans bland de 7 sista längderna. I och med att jag är ganska säker på att felet låg hos mig är jag grymt imponerad över att det fungerar så bra som det gjorde.

Vidare får man hjälp att räkna ut sin simeffektivitet genom ett så kallat ”SWOLF”-värde. SWOLF är tiden för en simmad längd + antalet simtag. I mitt fall exempelvis 42 sekunder + 18 simtag = 60. Här kan jag tydligt se att jag har mycket att förbättra och det är precis det man vill komma åt med en sådan här klocka.

Det enda jag saknar är möjligheten att mäta pulsen. Alla tester jag läst runt om på nätet har visat att åtminstone Garmins ANT-system inte fungerar under vatten. Vatten dämpar radiovågor mycket mer effektivt än luft. Pulsen är ett mätinstrument på framsteg och dagsform som jag nästan blivit beroende av.

När simturen är klar trycker man på stopp och spara och åker hem. Det vackraste med den här tekniken är nog ändå, att så fort jag kommer in i mitt vardagsrum med klockan på armen, inom några meters räckvidd från vår Mac-dator, skickar klockan automatiskt de senaste träningspassen till datorn som automatiskt laddar upp dem på min profil på Garmin Connect! Bara den finessen skulle kunna få mig att byta min något äldre Garmin Edge 500 cykeldator som kräver anslutning via USB och förvisso några få klick på webben för att ladda upp alla nya aktiviteter. Automatik är fint helt enkelt :)

Jag vet, att framöver kommer det bli roligare att simma och jag kommer inte ha lika många undanflykter som tidigare. Jag känner mig märkligt motiverad att göra något åt mitt usla SWOLF-tal redan till nästa gång. Vi får se om motiveringsfaktorn håller även i praktiken :)

[tags]Garmin, GPS, Sport, Sportklocka, Träna, Träning, Fitness, Cykling, Tandemcykel, Löpning, Simning, Triathlon, Simhall, Badhus[/tags]