i april 2006 bytte vi från fast telefoni till IP-telefoni. Det fanns väl flera bra skäl till det, där det att demonstrera mot Telias mångaåriga monopol på telefoni faktsikt var det minst tungt vägande skälet =).

Jag hade börjat leka med den fria växellösningen Asterisk som körs i Linux-miljö. Det var en oerhört kompetent lösning och eftersom vi körde samma system på jobbet, kunde jag svara i både hemtelefonen eller tjänstetelefonen var jag än befann mig och koppla samtal precis vart och hur jag ville. Allt hade jag makt över eftersom det var på min Linux-server det kördes. Visst fanns priset med på listan över argument, IP-telefoni kräver ju ingen nätavgift och abonnemangskostnaderna är avsevärt mycket lägre än Telias gamla hederliga kopparanslutna telefoni.

Och visst har det fungerat bra även om IP-telefoni också blir så mycket känsligare för störningar. Telefonerna i sig är mer avancerade än en vanlig telefon, kräver el och nätanslutning vilket medför dubbelt så mycket kablar. Visst fanns det trådlösa telefoner som anslöts via WLAN, men där var batteritiderna så dåliga. DECT-telefoner där basstationen kunde köra över IP-fanns också och fungerade väl snäppet bättre.

Sedan finns alltid riskmomentet över internet. Allt från mitt eget bredband till hela vägen till teleoperatören måste fungera för att det ska gå att ringa och även om vi är vana vid ganska bra upptider på våra bredbandsanslutningar så haar det hänt mer än en gång att det varit nere och det är frustrerande.

Sedan har vi problemen med trafiken som måste gå genom router och så kallad NAT vilket har gjort att telfonerna efter en stund slutat ta emot trafik trots keep alive-inställningar.

Men jag började fundera på riktigt när jag uppgraderade Linuxprogramvaran Asterisk och en hel del saker slutade fungera. Jag orkade aldrig nedgradera och få igång det igen utan levde med problemen i något år. Tankarna på gamla Telia kom till mig allt oftare =).

Och nu när vi flyttat aktualiserades tankarna, mest på grund av den omfattande tillgången på telefonjack =) Dessutom har vi bara en hel IP-telefon kvar och de kostar mellan 1500–2000kr styck att köpa nya vilket man också måste ta in i kostnadskalkylen. Så nu har Telia anslutit oss igen och det känns faktiskt bra med tut i luren igen!

Jag vet vad de flesta av oss tror och tycker, och jag tror själv at fast telefoni inte kommer leva så länge till. Hur många år tänker jag inte gissa, men jag tror inte det är så kortlivat som många förutspår. Den främsta anledningen är väl just tillförlitligheten och det omfattande nät som redan ligger nedgrävt och installerat i hus. Om något kommer hända inom överskådlig tid, är det möjligen att mobiltelefoni och IP-lösningar konkurrerar så hårt med Telia att man tvingas sänka priserna. Men skrota nätet lär nog inte hända än på ett tag. Och sjunker priserna är det väl ingen som blir ledsen.

Jag är inte så rädd för mobiltelefoni och tror nog vi borde ha sett tecken på om det var skadligt för oss efter 20 år med tät mobiltelefonanvändning i vårt land. Däremot stör jag mig på den varierande ljudkvalliteten, batterier som ska laddas etc. Det är faktiskt skönt att ha en vanlig telefon vid örat som inte blir varm när man sitter i en tidsödande telefonkö hos myndigheter och företag eller pratar länge med någon polare. Och nu när även mitt jobb använder en mboil växellösning, kan en del av dessa aspekter vara riktigt frusterande.

Så nu kör vi vanlig telefoni igen tills nästa gång man ändrar sig!

Andra bloggar om: Telefon, Telefoni, Fast Telefon, Fast Telefoni, Ip-telefon, Ip-telefoni, Phonzo, Telia, Rix Telecom, Rix, AllTele, Cellip, Bredbandstelefon, Bredbandstelefoni, Telefonväxel, Digium, Asterisk, Linux, Mobiltelefon, Mobiltelefoni, Mobila Växeln

Nu är förvisso kampen om gymmet över och även vi som jobbar på företag i huset där jag har kontoret, får numera utnyttja gymmet utan restriktioner. Det är en seger efter flera års diskutioner. Men jag har ändå känt att ett eget löpband skulle varit trevligt och att vi är flera här som skulle utnyttja det.

Jag har försökt läsa på lite och utbudet verkar vara enormt. Men till slut bestämde vi oss och valde butik och märke. Det står numera under trappan i matrummet och nästan alla har invigt bandet. Själv sprang jag mina första 3km på det idag och det kändes kanonbra!

Jag tror att det är en god investering. Själv kan jag ju inte bara ge mig ut och springa i skog och mark och kan heller inte springa på vanliga gym utan hjälp hur som helst. Att ha ett gym nära jobbet i stan hjälper inte så mycket om man sitter på helgen och känner hur det kliar i benen. Nu ska jag jobba hårt på mina två mål — att springa 30km före den 25/3 och att springa 5 lopp med en kilometertid under 5 minuter. Det är ett tag kvar tack och lov!

Sedan har jag kompletterat med en ny våg från Withings.com. Förutom att det såklart är en vanlig våg, skickar den trådlöst upp information om vikt, kön, längd etc till mitt konto där det skapas en viktkurva. Förutom att mina Nike-skor loggar min träningsdata på löpbandet, sparar jag dessutom all data om aktiviteter så som långa promenader, simning och löpning i programmet RunKeeper. RunKeeper får tillgång till min viktinformation och beräknar därigenom min kaloriförbränning vid löpning, gång och simning och så småning om även cykelturer.

All den här tekniken kan förefalla nördig och visst är den det! Jag älskar när saker pratar med varandra och kan utbyta information. Att väga mig och få upp vikten i min iPhone och se tränder är underbart. Men tekniken är dessutom nyttig för mig. Nike-skorna loggar min distans och tid, perfekt eftersom jag inte själv kan läsa av displayen på löpbandet och detsamma med vägning.

I år till skilnad från förra året, har jag seriösa mål inför sommaren 2010. Att kunna springa en mil på runt 50 minuter blir nästa mål och det ska vara klart till midsommar. Ett annat mål är att plocka bort minst 5kg, helst 8–10kg, även det före midsommar. Vi får se om det lyckas. Och tekniken får vara hur nördig den vill, bara den hjälper mig hela vägen dit =)

Följ mina strävanden på My.Nike.com/jnomell och Runkeeper.com/user/jnomell!

Andra bloggar om: Träna, Träning, Fitness, Springa, Löpning, Löpträna, Löpträning, Löpband, RunKeeper, Löparskor, Skor, Nike, NikePlus, Nike Plus, Apple, Apple iPhone, Apple iPhone 3GS, iPhone 3GS, iPhone

Idag har jag skaffat programmet RunKeeper | GPS Fitness Tracking Using 3G iPhone for Running, Cycling, Hiking, Walking för iPhone 3G.

Det är ett program man installerar i sin iPhone som antingen med hjälp av GPS eller manuell inmatning av data håller reda på ens träning. Man knappar in om man ska springa, cykla eller gå, och sedan trycker man på start och börjar. När man är klar har RunKeeper med hjälp av GPSen i telefonen koll på hur långt du rört dig och i vilken hastighet och kan med hjälp av din vikt beräkna antalet förbrända kalorier.

Om du ser något intressant längs din promenad, löprunda eller cykeltur, kan du ta ett foto så sparas det och visas på kartan på rätt position som man själv eller andra sedan kan titta på. Vill man kan andra följa ens färd i realtid på kartan.

Utför man en aktivitet inomhus där GPS inte fungerar, så som löpning på löpband, simning, cykling på motionscykel eller kör ett pass i crosstrainer, matar man bara in starttid, total tid, avklarad distans och i vilket redskap så beräknas kalorier och ditt träningspass lagras bland dina övriga aktiviteter.

Har man en internetkopplad våg från WiThings så kan Runkeeper hämta aktuell viktdata från ditt viktkonto och direkt beräkna rätt kaloriförbrukning baserad på din exakta vikt.

Tillsammans med mina Nike+ skor blir detta ett mycket kompetent och smidigt redskap att hålla koll på min träning, se förbättringar.

Följ mina strävanden på My.Nike.com/jnomell och Runkeeper.com/user/jnomell!

Andra bloggar om: Träna, Träning, Fitness, Springa, Löpning, Löpträna, Löpträning, Löpband, RunKeeper, Löparskor, Skor, Nike, NikePlus, Nike Plus, Apple, Apple iPhone, Apple iPhone 3GS, iPhone 3GS, iPhone

Nu har tekniken bokstavligen flyttat in i mina skor!

För någon vecka sedan hade vi inbrott på jobbet. En hel del värdesaker stals och några personliga tillhörigheter. Bland annat stals min kompletta träningsväska med skor, kläder och hygienartiklar. Så plötsligt kunde jag inte träna längre.

När det var dags att köpa nya löparskor blev det ett par Nike Zoom Aqualon + 3. Dels var mitt mål att ersätta mina skor från ÖB för 299kr som gav mig skoskav och ont i benen med ett par riktiga skor nu när jag bestämt mig för att komma igång med löpträningen ordentligt inför sommaren. Dels hade det såklart sina tekniska skäl =)

Ytligt sett ser skorna ut som vilka Nike löparskor som helst. Det enda som skiljer dem åt är att det finns ett litet fack under sulan i vänstra skon, ca 1x2cm stort. I detta hål lägger man en liten sensor som registrerar steg och sänder via en radiosignal iväg pulser. I iPhone finns en inställning för Nike Plus. När man aktiverar denna inställning dyker en app upp på någon av dina hemskärmar. Appen tar emot radiosignalen från sensorn i skon och omsätter den till fart och distans. När man kalibrerat sin steglängd kan den lätt räkna ut hur långt du sprungit och på vilken tid. Man kan sätta tids- distans- eller kalorimål och spara sina träningsresultat.

Och med ett armband kan man trådlöst styra iPhone att byta låt, få röstbaserad information om hur långt man sprungit, på vilken tid och hur lång tid per kilometer. Dessutom kan man starta och stoppa sitt träningspass utan att behöva ta upp telefonen.

Jag har just sprungit för första gången och det verkar fungera riktigt bra. Just nu innan jag kalibrerat min steglängd skiljer det ca 200 meter på 3km mellan löpbandets och telefonens distansangivelser. Det ska bli spännande att se om felmarginalen sjunker vart efter.

Otroligt nördigt men faktiskt väldigt nyttigt och inspirerande. Ett väldigt smart sätt att logga sina träningspass och se hur man förhoppningsvis förbättras.

Följ mina strävanden på My.Nike.com/jnomell och Runkeeper.com/user/jnomell!

Andra bloggar om: Träna, Träning, Fitness, Springa, Löpning, Löpträna, Löpträning, Löpband, RunKeeper, Löparskor, Skor, Nike, NikePlus, Nike Plus, Apple, Apple iPhone, Apple iPhone 3GS, iPhone 3GS, iPhone

Sådana här dagar med ledighet är som gjorda för att utforska nya leksaker. Man har mycket gratis vid installation av en ny Mac om man redan har en. Synkning av kalendrar, kontakter, E-postkonton och Dock-objekt sköter sig liksom automatiskt. Till och med alla inställningarna för den inbyggda skärmläsaren VoiceOver kopieras lätt via en USB-penna eller exporteras till iDisk varifrån man sen lätt importerar den till sina andra Mac:ar.

När allt det där är klart är det bara sina program man behöver installera vilket ofta är klart enklare och snabbare än i Windows-miljö.

Idag tog jag mig tid att konfigurera upp chat-klienten Adium. Programmet är tillgängligt för oss som kör VoiceOver och det som gladde mig mest, var att den hanterar multipla chat-konton. Jag skänktes därför en stunds nostalgi när jag konfigurerade upp mitt gamla ICQ-konto som jag nog inte rört på snart 10 år. Det tog lite tid att hitta det men nu ligger där och är inloggat samtidigt som jag kör min vanliga MSN och trots att kontaktlistan är tom, känns det lite roligt =).

Och nu när detta väl är löst är det bara en stor sak som håller mig kvar i PC-världen. Tyvärr en ganska viktig sak och det är terminalen och möjligheten att köra SSH. Använder det dagligen för att läsa min mail, blogga och en del textbaserad surf. Så det går helt enkelt inte att avstå. Talet i VoiceOver fungerar inget vidare och punktskriftsstödet är för dåligt och följer inte ordentligt i Linux-miljön.

Andra bloggar om: Datorer, Apple, Macintosh, Mac, Mac Mini, MacBook, Macbook Air, MacOs, Os X, OSX, Leopard, Snow Leopard, Safari, iTunes, Adium, Assistiveware, iVox, VoiceOver, iPhone, iPhone 3GS, ICQ, MSN, MobileMe, Skärmläsare, Tillgänglighet, Synskada, Synskadad, Synskadade, Blinda

Jultomten, dvs jag själv, har varit god mot mig i år och idag hämtade jag ut min MacBook Air. Först råkade jag röra vid en MacBook pro och tänkte att en sån ska jag ge mig själv när jag blir rik och får lust =). Sedan, av en ren tillfällighet när jag skulle köpa ett extra batteri till min iPhone råkade jag röra vid en MacBook Air och då fick jag plötsligt svårt att sova! Titta bara på specifikationerna så förstår man hur jag menar =).

Och det blev den lite dyrare modellen med 128GB SSD-disk Som vanligt i Apples produkter är känslan grym och denna är inget undantag. 4–19mm tjock och i aluminium. Helt tyst och grymt snabb. Efter att jag synkat upp den med MobileMe har jag alla epost-konton, kontakter och kalendrar och med en USB-penna har jag flyttat alla VoiceOver-inställningar från den andra Mac:en.

Nu ska jag leka vidare och lär säkert skriva mer inom kort.

Andra bloggar om: Datorer, Apple, Macintosh, Mac, Mac Mini, MacBook, Macbook Air, MacOs, OSX, OSX Leopard, Leopard, Snow Leopard, Safari, iTunes, Assistiveware, iVox, VoiceOver, iPhone, iPhone 3GS, Synskada, Synskadad, Synskadade, Blinda, Skärmläsare, Tillgänglighet

Nu har vi äntligen fått en fungerande medialösning, och det blev en Mac Mini! Och det är verkligen en lösning som ser ut att fungera till fullo! Jag har än så länge inte hittat en enda brist. Det enda som saknas just nu är en TV-mottagare så att vi kan spela in från TV och gamla videoband, men det ska jag skaffa när man slickat såren efter julens kostnader.

Den har verkligen allt! Både storlek och funktioner uppfyller alla önskemål. All vår CD-musik är nu rippad och inlagd och åtkomlig från alla datorer via iTunes liksom den film vi hittills rippat. Kompletterat med Spotify och numera även filmtjänsten Voddler så är det en grym lösning! Det enda vi nu saknar är en TV-mottagare vilket får bli något senare. Det och ett mer kompatiblet ljudsystem än det vi har. Men det är sådant som finns och ”bara” handlar om att spara pengar.

Det som gör lösningen extra underbar för mig är den inbyggd tillgängligheten med skärmläsaren VoiceOver vilket gör att jag bara med en knapptryckning får talstöd och bara med en knapptryckning får min dotter hjälp med förstoring. Inga extra installationer krävs.

Andra bloggar om: Datorer, HTPC, Windows Vista, Vista, MediaCenter, Media Center, Apple, Macintosh, Mac, Mac Mini, MacBook, MacOs, OSX, OSX Leopard, Leopard, Snow Leopard, Safari, iTunes, Assistiveware, iVox, VoiceOver, iPhone, iPhone 3GS, Synskada, Synskadad, Synskadade, Blinda, Skärmläsare, Tillgänglighet

Jag minns mycket väl hur jag önskade mig detta när jag först stiftade bekantskap med Spotify i oktober förra året. Och när tjänsten Storytel.se dök upp var det ju bara en tidsfråga innan en liknande tjänst skulle börja söka sin in i hemmen.

Och nu är den hemma hos oss! Voddler.com för streamad film via internet! Jag fick en invite via en vän till en vän (JÄTTETACK!) och nu är programmet installerad på vår slutgiltiga medialösning. Ikväll har vi hunnit prova att se en film och på det hela taget fungerade det bra.

Den finns ett antal fria filmer och ett antal som kostar pengar, runt 40kr. Filmen föregås av reklam och trots att jag inte gillar reklam på bio, kändes det märkligt nog lite ”lyxigt” =). Under reklamen laggade det väldigt mycket, men när filmen väl drog igång hackade det bara en gång. Det är väl det man är mest orolig för, att den enorma mängd data en streamad film kräver, ska göra tittandet hackigt på grund av egen brist på bandbredd eller brist på bandbredd längs vägen. Det kan ju bli ett problem om tjänsten blir den succé man hoppas på.

Nu ska vi prova tjänsten ett tag och se vad vi tycker. Det fanns mängder av film jag vill se där så det kommer inte bli svårt att fylla mellandagarna =)!

Andra bloggar om: Datorer, Film, Streamad Film, Streaming, Voddler, Voddler Invite, Voddler Invites

Efter en dryg vecka med Mac Mini i huset är det svårt att känna annat än en växande förälskelse och fascination! Och det är en sån där skön fascination på flera plan.

Först är det såklart deras design och format som jag skrivit om tidigare. En Mac Mini är som ett CD-fodral i bredd och djup och som 2 dubbel-CD på varandra i tjocklek. När man ser vilken bordsyta en sådan enhet tar upp, undrar man varför PC-världen är så vansinnigt långt efter! Trots sin storlek har den ändå 5 USB-portar, nätverk, displayport och Firewire och dessutom slot-in-CD. Därtill är den helt tyst!

Snabbheten och kvalliteten är också en sån grej man inte kan låta bli att reflektera över. Vi har haft DVD-spelare sedan 1996 eller 1997 och hunnit samla på oss ett antal 100 DVD-filmer. I alla DVD-spelare vi haft har filmer — både gamla och nya — hackat mer eller mindre. Men hittills har det inte hackat en enda gång i Mac:ens DVD-spelare. Snabbheten är också påtaglig, att starta program och surfa på internet. För mig är det egentligen inget speciellt eftersom jag redan tidigare hellre väljer Linux för att surfa textbaserat och läsa mejl hellre än från min Windows-dator.

Vi är en ganska datortät familj och trots att de stora barnen har egna datorer, hamnar dom ändå alltid i vardagsrummet vid Mac:en och slåss om vem som ska få sitta där. Det måste vara ett ganska gott betyg =) Och inte tror jag det bara är TV-skärmens storlek som drar!

Det som nog fascinerar mig mest är nog tillgängligheten. Med stöd för både syntetiskt tal, utmatning i punktskrift och förstoring för synsvaga blir det en väldigt komplett lösning. Inte heller det är något nytt i datorvärlden. Det som är unikt är att allt är integrerat i operativsystemet, klart att användas direkt, utan någon som helst installation! Både tal och förstoring aktiveras och avaktiveras lätt via kortkommandon på tangentbordet vilket också gör det väldigt smidigt att växla mellan seende och icke seende användare.

Jag har bara kört skärmläsaren VoiceOver en dryg vecka och jag behöver mer tid på mig såklart för att tycka något på riktigt. Jag behöver både lära mig Macs operativsystem och skärmläsarens funktioner vilket gör det lite mer besvärligt än om man bara ska lära sig en skärmläsare i Windows.

Windows i sig kan jag ju redan utan och innan. Och jag har jobbat steg för steg med epost, internet, musik och film och filhantering och börjar få kläm på det nu. Skärmläsaren VoiceOver jobbar på ett lite annat sätt än vad jag är van vid. Dels kan man nog säga att även om man har en punktdisplay inkopplad, behövs nog talet ändå mestadels. Skärmläsaren är objektorienterad. Man flyttar sig mellan verktygsfält, tabeller, textområden, HTML-områden. Och vill man komma åt något i exempelvis ett verktygsfält måste man aktivt gå in i det för att komma åt knapparna i det. Det gör å ena sidan att det blir en väldans massa tangentbordstryckningar, men å andra sidan hoppar man väldigt snabbt förbi saker man inte behöver komma åt vilket kanske gör navigeringen snabbare jämfört med hur man jobbar i Windows.

Det jag just nu känner som en nackdel med sättet att navigera med tangentbord och tal, är väl främst att jag upplever en begränsad överblick om var jag är och var saker finns på skärmen. Dock tror jag det mer handlar om att jag jobbat aktivt 10 år i windows och med skärmläsaren Jaws från Freedom Scientific och endast en vecka med VoiceOver och ett operativsystem som för mig är helt nytt. Så med det i åtanke, går det riktigt bra och fungerar riktigt bra!

Andra bloggar om: Datorer, Apple, Macintosh, Mac, Mac Mini, MacBook, MacOs, OSX, OSX Leopard, Leopard, Snow Leopard, Safari, iTunes, Assistiveware, iVox, VoiceOver, iPhone, iPhone 3GS, Synskada, Synskadad, Synskadade, Blinda, Skärmläsare, Tillgänglighet

I november förra året skrev jag om min första riktiga Mac-upplevelse. Det var på en MacBook som mina kollegor i Göteborg skaffat för ett projekt och jag ville testa de inbyggda hjälpmedlen för tal med skärmläsaren VoiceOver. Det var bara någon timme och sa inte så mycket. Men redan att sitta framför en Mac och dessutom ha det på bild hade varit mycket att smälta för några år sedan. Som inbiten DOS- och Linux-användare har man förvisso fått bita i det sura äpplet och erkänna att jag trivs i Windows XP, så då borde ju inte detta vara så svårt =).

Och i augusti i år beställde jag min iPhone 3GS som nyligen släppt en tillgänglig version med tal och förstoring. Det var väldigt lätt att bli förälskad redan i form och design och sedan i det välgenomtänkta gränssnittet där bara allt fungerar!

Och nu idag har en Mac Mini flyttat hem! Förvisso på prov/långlån för att se hur det fungerar, men vad ska jag nu försvara mig med? Att det åtminstone är ett litet steg ”tillbaka” till Linux-kärnornas värld igen? Det känns som ett bra försvar =)!

Denna Mac ska få sköta det som vårt försök att bygga mediadator inte lyckades med. Jag är övertygad om att denna kommer göra det tusen gånger bättre. Frågan är bara om det kommer fungera för mig med den inbyggda tillgängligheten. Den ska få sköta vår musikhantering både ur vår lokalt rippade musiksamling och via Spotify och den ska fungera som filmdator. Om den sköter sig ska den också få bli TV-dator vilket kräver lite tillbehör som jag väntar med att skaffa.

Om allt detta går bra, kanske den byter ägare på heltid eller ersätts med en ny egen.

Första steget efter att jag kopplat in den, blir att lära mig VoiceOver ordentligt. Sedan ska musik- och podcast-hanteringen flytta från min windows-maskin och det är då eldprovet börjar! Den som läser här lär få veta hur det går =)

Andra bloggar om: Datorer, Apple, Macintosh, Mac, Mac Mini, MacBook, MacOs, OSX, OSX Leopard, Leopard, Snow Leopard, Safari, iTunes, Assistiveware, iVox, VoiceOver, iPhone, iPhone 3GS, Synskada, Synskadad, Synskadade, Blinda, Skärmläsare, Tillgänglighet