Författare: Joakim

Pappans förlossningsberättelse

Det är alltid lika unikt, fascinerande och jävligt skrämmande!

Och trots att jag nu är fyrabarns-far kan jag lätt konstatera att man aldrig vänjer sig =) Det är väl heller inte meningen. Vi glömmer bort det man helst vill komma ihåg, hur dom lät, hur dom kändes i famnen, första riktiga ljuden, orden, stegen.. Istället växer dom med oss i tiden och varje sekund är självklar som om det aldrig har varit på något annat sätt. Var period har sina bekymmer och glädjeämnen.. Fan, jag tror jag börjar bli gammal! På grund av högt blodtryck och läckande äggviteämnen i urinet fick Maria under några veckor springa på allt tätare kontroller och till slut hamnade vi på specialmödravården på Huddinge. I måndags blev hon inlagd för ett dygns kontroll och där blev hon kvar till onsdag då de bestämde att hon fick permis en tid. Lättade åkte vi hem. Det var en smula rörig period eftersom de stora barnen skulle åka bort med mormor och morfar idag (fredag) och Jesper fyllde år samma dag. Vi hade således både packning och att försöka fixa något sorts kalas på
dagordningen, förutom att maten var slut hemma =) Vi spenderade denna dag i affärerna, släpade hundmat, frysvaror och födelsedagspresenter. Igår torsdag skulle vi vara tillbaka på Huddinge för att få svar på proverna och vi kände väl båda på oss att det skulle bli en ny inläggning. Desto mer viktigt att hinna vixa allt så att mamma fick säga hejdå till barnen på riktigt. Mycket riktigt, det tog sådan tid inne hos läkaren att jag förstod att vi inte skulle få åka hem. En stunds förvirring inträffade. Läkaren meddelade att man inte ville vänta längre och låta Maria bli sjukare. Barnet var ändå färdigt, bara 10 dagar kvar. Man ville sätta igång förlossningen nästkommande dag. En stund senare ombads vi gå och ta prover eftersom man ämnade sätta igång det redan på torsdagskvällen. Förvirrade och med stigande nervositet uppsökte vi provtagningscentralen och återvände till avdelningen. Maria fick ett tillfälligt rum i väntan på att något på förlossningen skulle bli ledigt. Det skulle ta
några timmar, så vi bestämde att jag skulle åka hem och hämta grejer. Stressad och nervös åkte jag hem och bryggde kaffe medans jag packade den klassiska väskan. Grannen Ulrika rastade hunden vilket var oerhört snällt då jag nog inte skulle fått ihop det annars =) Två timmar senare var jag på väg tillbaka. Halv sju fick vi ett rum på förlossningen. Det var ett stort rum, väl vädrat och pop-musik strömmade emot oss när vi klev in. Det kändes märkligt nog hemtrevligt och musiken fick — säkert som avsett — tankarna att skingras en smula. De startade ett CTG för att se så bebisen mådde bra. Jag har aldrig tyckt om hjärtljud, särskilt inte via CTG. Jag är nog rädd att det ska stanna och varje gång det ändrar tempo eller helt försvinner för att barnet rör sig blir jag hispig.. Musiken hjälpte oerhört och jag tänkte att varför skulle hjärtat stanna nu efter nio månader när det bara återstod några timmar =) Straxt efter åtta kom en förlossningsläkare in som tillkallats. Man ville
utreda om det skulle sättas in en ”balong” för att hjälpa till vid vidgningen av livmodertappen. Den kvinliga läkaren klev in, hälsade inte ens, tog Marias framsträkta hand men sa inget. Var precis så där dryg som jag numera efter alla år på täta sjukhusbesök lärt mig att många är. Barnmorskan sa något roligt om att det nog bara var doktorerna som ville ha kvar dedär runda stålpallarna med hål i som vi pappor väl känner till. Kanske överensstämmer dessa stolar väl med läkarnas stil. Det är en stil som borde ändras som bara gör att man känner sig obekväm. Enda stället vi inte stött på denna attityd är på Astrid Lindgrens barnsjukhus där vi haft klippkort de senaste 2 åren. 20 minuter i nio sattes ”ballongen” in och 2 timmar senare hade den fullföljt sin uppgift. Vid midnatt satte man dropp för att stimulera värkarna att sätta igång och då startade man även ett nytt CTG för att se om det gav resultat. Därefter ökades takten på droppet var 20:e minut för att succesivt få fart på
värkarbetet. Straxt innan lilla tösen valde att komma ut (eller om det var mamman som fått nog) sänktes droppet igen för att hålla igen lite på värkarna. Slutet gick som ofta oerhört fort. När väl krystandet satte fart tog det bara någon halvtimme tills allt var över. Mitt i allt frågade barnmorskan om jag ville vara med och ta emot henne när hon kom! Roligt, för vi hade pratat om det på en middag med våra grannar för några veckor sedan, att jag gärna ville men aldrig skulle våga utan en halvpanna sprit eller lustgasmasken till hjälp =) Men nu frågade hon och jag ville självklart gärna. Det här kanske är sista gången man har möjligheten. Så jag fick vara med och ta emot henne, en enorm upplevelse om än aningens kladdig =) När lilla Miranda kom till världen, 03.31 inatt släppte allt som vart jobbigt och nervöst. Hon andades, skrek och ville snutta, knep om fingret. Det var som alla de andra tre gångerna en enorm lättnad när allt var över. Allt det självklara gick fort och
smidigt, navelsträngen klipptes som vanligt av pappan, moderkakan togs ur och Maria tittade på den för första gången =) Sedan lämnades vi ensamma en god stund med vårt nyfödda barn och den klassiska brickan med mackor, kaffe och flagga. Ca 2 timmar senar ekom de tillbaka för att väga och mäta, 3240g och 48cm. Barnmorskan tog kort åt oss. Från 7-tiden och frammåt vilade vi, ryckigt och i korta stunder ihopträngda på en 90-säng. Vid 12-tiden fick vi komma till BB och Maria fick dela rum med en annan tjej. Jag drog mig hemmåt för att ta hand om Emilia som var ensam kvar och lekte hos grannen efter att syskonen åkt med mormor och morfar. Jag fikade, rastade hunden och duschade och slappnade av efter allt. Vid 4-tiden åkte jag med Emilia tillbaka till BB och mötte min mamma där som givetvis ville titta på sitt 14:e barnbarn. Dagen innan födde min syster nummer 13 =) Det togs lite kort och lilla Miranda fick en present och sedan fick vi skjuts hem. Emilia var väldigt skeptisk, arg och
tittade inte på bebisen alls. Chocken för henne var nog större än för oss. Först en stor mage och en massa prat om något där inne i flera månader. Sedan låg hon där och skrek. Det var nog väldigt konstigt. Vi åkte hem igen och sov gott den natten. På lördagsförmiddagen åkte vi tillbaka till sjukhuset och Emilia var på betydligt bättre humör. Vi kom lagom till läkarundersökningen som jag tog hand om medans Maria åt sin lunch. Jag blev tyvärr inte så förvånad när barnläkaren hade samma gamla vanliga attityd. Den här läkaren hälsade men verkade inte så imponnerad av sitt jobb och det var barnmorskan som fick stå bredvid och berätta vad han tittade efter för Emilia som fascinerat tittade på. Sedan sa han som i förbifarten att allt såg OK ut och lämnade oss. Vi fick alla åka hem den dagen eftersom allt fungerade och såg bra ut. Idag är Miranda 5 dygn gammal, äter och sover regelbundet. Vi tycks alltid ha tur med våra barn, hoppas det består.

[tags]Barn, Förlossning, Förlossningsberättelse, Gravid, Graviditet[/tags]

Barnen ska resa bort

Här klagar man över att man får barnvakt allt för sällan..

Och inte har det blivit så många barnfria nätter eller helger genom åren. Men alla föräldrar vet, att när det händer är det väldigt skönt. Helgen före midsommar var vi barnfria och åkte med våra grannar till Rånö och käkade. Det var så skönt att komma hem utan att behöva lägga barn, att få vakna när man vill utan barn som tjatar om frukost. Fast alla föräldrar vet också att man inte önskar bort barnen på det viset. Man behöver bara andas lite då och då. Men mormor brukar avlasta oss då och då och det är vi henne evigt tacksam för =) Nu kom hon dessutom och ville ta med de 2 stora barnen till norrland på fredag. De ska vara borta i 19 dagar! 19 dagar, herre gud! Det mesta vi varit barnfria är från fredag till söndag men allra vanligast bara en natt. Och då har man alltid känt stressen över att dom måste hämtas. Men nu, 19 dagar! Det är lång tid. Fast vi ska ju få nytillskott snart och Emilia kommer ju vara hemma med oss så helt solo blir vi inte. Men när vår bebis kommer kan det vara skönt att ha mindre att tänka på. Och de stora barnen får vara med mormor och morfar, fiska, bada och ha det kul. Det kommer bli kanon. Men nån riktig glädje känner nog varken jag eller Maria =) Mest konstigt. Visst är man lite underlig ?

Sval tur till sjöss

Jag börjar bli ledsen för att jag inte får fira midsommar till sjöss nu för tiden. Packa båten och gå mot en fin vik med bra klippor och stränder för barnen, lunch me dsaltvattenkokt färskpotatis, sill och nubben, middag, grillning och sedan sitta i båten när barnen somnat, spela kort och ta en och annan pilsner och vakna upp myggbiten och ont i ryggen.. Det är livet det! Nu blev det inget dåligt firande förutom att det var hemma på en balkong i ett hyreshusområde. Men maten var god och sällskapet kanon och sprit och öl i rätt mängd. Idag åkte vi dock till sjöss med Ulrika och Mattias båt och barnen i Micron på släp. Vi puttrade upp i Yxlö kanal och letade badvik men det vi hittade var antingen ankring förbjuden eller lerig sörja på bottnen som ungarna vägrade sätta fötterna i. Jag och Mattias tog minstingarna i Micron och susade uppåt för att reka om det fanns något bättre. Mitt mål var Frinsholmen där det lär finnas en fin strand men vi vände halvvägs för att klockan började bli mycket och det skulle ta sin tid att puttra uppåt med stora båten. Vi åkte tillbaka och la till vid Kaffeholmen som åtminstone har vättiga stränder. Men det blåste och var svalt och solen nådde inte riktigt över klipporna till nordsidan där vi låg Barnen badade såklart men jag hade nog av att gå till knäna. Ska man bada ska det vara skönt både i vattnen och uppe i luften.

El och kaffe

Även idag en solig och fin dag. Jag och Matte åkte ut till våra flyttyg. Det var fullt ös på marinan av fejande och fixande båtägare. Jag testade min nya AIS-mottagare i båten. Fungerade ju fint hemma med antenn på balkongen. I båten dök hela flottan i Nynäshamn med omnejd upp. Men den bärbara datorn jag har är under all kritik. Jag lovade Joche här om dagen, att den dag jag får en ny ska jag sänka den här i havet utanför Yxlö, där det är äckligt djupt… Vi började riva elen i mattes båt. Klippte ner alla gamla sunkiga, skarvade kablar så att man kan dra om nytt och klamra upp dem fint istället för att låta dem ligga i kölsvinet. Fint med en kortslutning där. Sedan tog vi hans båt med Micron på släp ut till kaffeholmen och fikade. Gustav (min hund) fick också följa med istället för att ligga kvar på akterdäck alldeles ensam på vår båt. Kaffeholmen var besatt av fler denna dag liksom uddarna på Herrö. Lite mindre måln så hade vi badat. Men när solen försvann kändes det att vinden var nordlig.

Premiär på Rånö Källan

Idag åkte vi med våra vänner Ulrika och Mattias till Rånökällan. Vi var barnfria och det var väldigt lugnt och skönt. Vi tuffade iväg vid 14-tiden och gjorde oss ingen brådska och fikade på vägen. Kan verkligen rekommendera det stället. Förra året byggde de ut sin hamn med en betongbrygga så nu är det gott om plats. Menyn var den samma som tidigare år, så det blev favorit i repris, fläskfillé med deras underbara potatisgrattäng, glass till efterrätt och kaffe och cognac. Riktigt trevligt. Vi gled hemmåt vid halv nio-tiden efter en långprommenad på Rånö så hunden fick bada och springa av sig. Hemfärden var lugn och stillsam och inte alls någon kuling som utlovades. Tvärt om var Mysingen mellan Nåttarö och Nynäshamn i stort sett helt stilla med en knappt märkbar fläkt. Jag har alltid tyckt att havet om kvällarna är något speciellt, speciellt när det är så stilla när solen går ner. Det är samma sak med nattnavigering de gånger man gjort det. Helt suveränt.

[tags]Rånö, Rånö Källan[/tags]

Ny AIS-mottagare

Idag hämtade jag min nya AIS-mottagare hos True Heading. Jag langade iväg min gamla Nasa Marine-mottagare som jag köpte av Marinkedjan i mars. Man kan väl inte säga att dom ljög, men av okunskap eller motvilja undanhöll vässentliga delar av sanningen.. Den var säkert 2-kanalig som man själv påstod men — visade det sig försent — inte full duplex-mottagning på båda kanalerna samtdigit och då försvinner en stor del av vitsen med AIS. Så jag bytte till den från True Heading istället där man arbetat med AIS väldigt länge och kan klart mer. Men jag har inte hunnit testa den. Igår kväll bar det av ut till marinan för att sälja vår ”gamla” trokänare till gummibåt. Vår Akilles LT2 har nu flyttat till Uppsala och här har den flyttat in under Gamla båtar. Det är lite trist. Den är både praktisk och väldigt bra. Men nu när vi har Micron har vi ingen användning av den längre.

Gummibåten såld

Idag fick vi äntligen vår gummibåt såld efter en tids annonserande. Inget vidare att sälja nya grejer när man konkurrerar med stöldgods och begagnade saker. Tanken är att den ska ersättas av vår nyinköpta Micro Fun som nog kan passa oss lite bättre då vi ofta är ganska många och med tiden kan den bli en kul leksak för barnen.

Vrak, naturhamnar och skärgårdskrogar

Jag har under en tid samlat informationer om vrak, naturhamnar och skärgårdskrogar, både från egna erfarenheter och från nätet. Nu håller jag på att bygga en ny del av den här båtlivs-sajten där det kommer finnas tillgängligt inom kort hoppas jag. Det här är egentligen sådant man bör ägna sig åt vintertid men då är inspirationen inte på topp som bekant =) När allt är klart ska man kunna få detaljerad information, namn och position och annat om vrak, naturhamnar och skärgårdskrogar och annat. Man ska även kunna ladda ner vald inforamtion i en färdig fil kompatible med sjökortsprogrammet SeaClear. Det arbetet kommer väl ta en stund men är du intresserad innan, går det bra att maila så skickar jag filen i SRW-format.

[tags]Vrak, Naturhamnar[/tags]

Slangholmarna

[Bild på 4 barn bakifrån] [Bild på 4 barn framifrån]

Det skulle ju bli regn men dom hade som vanligt fel =) Vi lastade in oss i Galadriel tillsammans emd Ulrika och Mattias med barn och styrde mot Slangholmarna. Det blåste en del och Mysingen gick ganska grovt men annars var det skönt väder. Vi ankrade på svaj och åt lunch. Sedan lastade jag och matte ungarna i micron och gasade in till en av holmarna och vallade barnen. Här var jag mycket som ung, grillade, drack öl och seglade Trissjolle ner från landstället på sydöstra Muskö. Lite nosalgi att återvända till samma lilla sandstrand som det var många år sedan jag besökte.

Barnen samlade snäckor och badade fötterna i 14°:igt vatten. Till slut var vi tvungna att vända hem igen, motvilligt åter mot allvaret.

Mattläggning

Mycket bryggfix och lite åka dessa dagar. Men vädret är väl lagom kul ännu och semestern har ju ännu inte börjat. En utmärkt tid för att fixa och pula och sådant har vi gott om. Jag ville ta en paus i elfixandet och åkte till mattaffären och köpte grå pluppmatta för att byta alla mattor inombords. 8M2 matta köpte jag och styrde ut mot båten. Den ena mattan gick som en dans att skära ut eftersom jag hade den gamla som mall. Enda tråkiga var att jag glömde ta reda på var den var dåligt skuren sedan tidigare och dom små skönhetsfelen ärvde även min nyskurna matta. Men som min far brukar säga, det är ingen skönhetstävling. Värre blev det i försallongen och förpiken. Där fanns inga formskurna mattor sedan tidigare. Durken måste förvisso slipas och lackas men matta håller värmen och håller ljudet borta vilket det ju är gott om i en resonanslåda som en stålbåt med dieselknota är. Jag blev inte klar idag innan det var dags att åka hem till grillad kyckling och nötkött.

Kort tur

Idag sken solen hemma i Haninge och vi hoppades på vackert väder även ute vid marinan. Vi tog pendeln och bussen ut till båten hela familjen denna lediga dag. Ute vid marinan var det dåligt med folk som vanligt. Barnen täljde, rodde och roade sig ganska bra. Jag pysslade en aning tafatt med mitt elarbete. Efter en stund kom våra vänner Mattias och Ulrika ut med sina barn vilket var en liten överraskning. Vi tog en kort tur med deras båt till Kaffeholmen, inte mer än 10–15 minuters långsam färd. Vi tog vår Micro på släp och satte ungarna i den vilket dom tyckte var kul. Vi drack kaffe och kissade barn på löpande band. Antagligen för att vi var på den båten utan toalett =) Sämre sätt att fira Sveriges nationaldag kan jag tänka mig. Men den enda nationaldagskänsla vi fick var genom att sätta upp flaggan :)

Rökförbud på krogar

Idag införs det av många efterlängtade rökförbudet på krogar och restauranger och ingen är idag gladare än jag! Jag har följt debatten och har haft väldigt svårt för att hålla mig för skratt. Alla motargument har varit så komiska. Man har tyckt att det väl är bättre att folk röker som galningar och att det stinker av det än att man känner ”doften” av armhålor, fotsvett och annat. Av alla rökningens dåliga ursäkter är nog just det där det bästa tror jag.

Visst, ibland när man är ute och äter lunch, speciellt vintertid och höstar så kan det ligga en vag stank av våta strumpor och det är väl inte så jädra kul kanske. Man undrar ju rent allmänt ibland när man går på stan och passerar människor när dom senast passerade duschen. Men att kompensera det med giftig cigarettrök är en udda lösning på problemet.

Nästan lika roligt är alla röster som Aftonbladet fört fram. Så tycker läsarna om rökförbudet. Här framförs förståss många positiva kommentarer men såklart också även en och annan säger att när rökförbudet inträder så slutar jag och mina vänner att gå ut! Jag antar att tanken då är att vi ska tänka ”å nej, snälla, vi ändrar på detta för att just DU ska få fortsätta förstöra våra liv!” =) Men jag känner bara — stanna hemma då. Men likväl kommer ju ändå just DU att gå ut på krogen om några veckor när den här hysterin lagt sig och jag sätter då en pilsner på att Du kommer tycka att det ändå är rätt skönt.

Ett av mina favorithak på Södermalm i Stockholm är Soldaten Svejk, en trevlig pub med god mat och god pilsner. Men när man suttit där som icke rökare en hel kväll och vaknar upp dagen efter känns halsen som om man varit storrökare hela sitt liv och hela badrummet stinker av inrökta kläder. Och om kreti och pleti stinker svett på krogen slipper jag åtminstone få med mig stanken hem.

Sist och absolut inte minst har det ju varit personalens hälsa som vart i fokus. Att dag efter dag leva i detta är inte hälsosamt även om man själv är storrökare. Att det sedan kommer innebära en del minskade intäkter i form av rökverk tror jag lätt kompenseras med att fler kan gå ut och vill sitta längre. Kanske kan vi se fler barnfamiljer ute på de svenska krogarna? Det vore väl trevligt! Jag skulle hittills inte drömma om att ta med mina barn ut i den miljö som varit hittills. Vi är väl ändå rätt många 70-talsfödda barn som minns rökande föräldrar i bilen, som öppnade fönstret för att vädra men som bara fick till följd att allt blåste in i baksätet.

Nä, att rökare ska få förgifta andra är lika absurt som att narkomaner skulle dela med sig av sitt missbruk och biverkningar. Var och en måste få välja själv och nu kan även rökare välja att antingen sitta kvar eller gå ut!

[tags]Krog, Krogen, Restaurang, Restauranger, Röka, Rökning, Rökförbud, Rökfri, Rökfritt, Cigarett, Cigaretter, Kropp, Hälsa[/tags]

Skitjobb

Många klagar när det regnar småspik och blåser nordligt. Och det är klart, inte så roligt att vara ute till sjöss då.. Då vill man helst ha sol, bad och god matsäck. Men dessa dagar lämpar sig utmärkt för att fixa med båten. Efter jobbet bar det av mot marinan. Huttrande och kurande småsprang jag över bryggan och låste upp båten och drog igen om mig. Snart hade värmaren tickat igång och det enda som saknades var kaffetermosen. Mysigt med regn mot båttak när det är varmt och gott och man går runt i strumplesten och man kan hänga av sig jackan. Dagordningen innehöll — just det — skitjobb. Vår trasiga toa måste åtgärdas innan den planerade utflykten i helgen. Blir det ingenutflykt till föräldrarnas landställe ute på Muskö, blir det bryggsegling med grill och sällskapsspel om vädret är hyfsat. Vi köpte ny toa av märket PAR förra året och redan efter några veckor hade ett barn sönder pumpen. En ny toa kostar 1500kr och en ny pump 1100kr. Det är så man tycker det är lite småjobbigt. Men jag hade tänkt försöka få det på garantin eftersom jag inte tycker en så dyr grej ska gå sönder så lätt. Men innan jag monterade ner den upptäckte jag att delen där pumpen läckte gick att skruva loss och således borde innehålla en packning. Packningen var mycket riktigt lite skadad på grund av att barnet förmodligen pumpat när vipp-armen för spolvatten stod mellan två lägen. Jag hade förståss ingen ny packning med mig — kostar säkert flera hundra bara den.. Så jag försökte räta ut den och tvinga den på plats igen. Det var pyssligt att få den att stanna där medans locket trycktes på igen. Men till slut gick det och jag hade just besparat oss en stor och onödig utgift. Återstår dock en tanktömningspump eftersom även den gick sönder förra året. Men den, går inte att laga. Vi köpte en handjagad dito som man kan använda både för läns och toatankstömning men den var för tjock och gick inte ner på det enda ställe den kan sitta. Nu måste jag köpa en elpump för 1500kr vilket stör mig.. Nästa vinter har den väl frusit sönder trots glycol. Resten av kvällen innan hemfärd ägnade jag åt att krypa i motorrummet för att lokalisera de kablar för oljetryck och temp och en del annat oidentifierat. Men till slut bar det av hem för att provsmaka nybakta bullar, dricka varmt té och slutligen sträcka ut sig och sova.

Mer elarbete

Denna dag var vi ett barn kort och packade väskan med kaffe och mackor och begav oss ut mot båten. Barnen behövde annat än gården hemma och pappan behövde fortsätta sitt fixande med elsystemet tills den planerade turen till mina föräldrar kommande helg. Jag fortsatte där jag slutade i förrgår med att flytta instrument från att vara konstant igång från dess att huvudströmbrytaren slogs till över till startnyckeln. Svårt att komma åt under instrumentpanelen och ett virr-varr av trådar om vart annat. Den som kopplat in detta skulle man vilja…. hårt. Men jag lyckades flytta amperemätaren samt ansluta en summer till oljetryckslampan. Men mycket längre än så kom jag inte. Egentligen skulle jag vilja montera ner styrningen och göra om hela instrumentpanelen men jag vill ogärna riva det som nästan fungerar. Det finns ingen dokumentation på någonting och gud vet vilka speciallösningar som döljer sig där inne. Det får bli myrstegsmetoden tills det någon gång i framtiden ser mer ordentligt ut där under. Vid 17-tiden stängde och låste vi, kontrollerade förtöjningar och åkte hem.

Elarbete

Inspirerad av söndagens erfarenheter gav jag mig ut till min egen skuta efter arbetsdagens slut. Enda sedan hon besiktades 2003 har elskåpet hängt över mig som en skugga. Men det går ju alltid att sätta för luckan så ser man inte eländet =). Men igår tog jag mig äntligeni kragen och inhandlade relän och tändningslås för att förverkliga planerna. Den förre ägaren hade som hobby att klaga på mina ”tattarkopplingar” som förvisso inte alltid var utan substans. Det blir lätt så, dit med plus och minuskablar och få det att funka. Men tittar man in i elcentralen på vår båt ser man att även den som sitter i glashus kastar sten ibland. Men nu var det alltså dags att ta tag i det. När jag plockat fram kabelskor, ny kabel, tänger, multimeter och skruvmejslar och satte igång kände jag samma motstånd som hindrat mig de senaste två åren. Så jädra mycket kablar, kors och tvärs, en del avklippta, dragna runt och bakom styrkedjor som ger än rysningar av blotta tanken på vad som kan hända om en pluskabel sliter sig och landar på något olämpligt ställe. Mitt första mål var att avlägsna uppenbart oanvänt kablage. Därefter började jag koppla in ett nytt tändningslås. Hittills har hela instrumenteringen slagits på så fort huvudströmbrytaren slagits till vilket dragit onödig ström. Nu skulle alla instrument gå via startnyckeln. Oljelampan har tidigare slagits till med två lösa tåtar som stuckit upp ur instrumentbrädan så att man ska kunna koppla isär dem när motorn inte går. Helt vansinnigt. Min uppgift var också att koppla ett relä på startläget på tändningsnyckeln som drar igång startmotorn. För att göra det extra komplicerat har man både 12 och 24 volt i båten. Till slut fungerade start, och oljelampa och bränslemätare var flyttade till startnyckeln. När klockan slog 21 och ryggen värkte packade jag ihop och åkte hem. Tre instrument återstår att flytta till startnyckeln. I det arbetet blir det att dra om kablar och på så vis skapa mer ordning. När detta är klart får vi se hur råttboet ser ut och vad jag ska ta tag i härnäst.

Elfel

Jag och Mattias tog kaffetermosen med oss ut till marinan för att byta olja i hans båt. Oljebytet gick smärtfritt och vi ville ta en tur för att se så oljetryck och annat bestod. Precis utanför vår vik tvärdog båten, jättekul :-)! Efter lite undersökningar visade det sig att all el var borta, ingenting fungerade. Vi vinkade åt en förbipasserande på väg in mot marinan men de avvisade vårt behov av hjälp. Deras egen motor lät inte helt frisk, hackade och gcik dåligt och dom ropade något om för mycket olja. Men lätt iriterade över deras osjömannamässiga beteende fick vi börja rota bland kablarna för att försöka lokalisera felet. Vi svor en smula över att vi just för denna korta tur bestämt att lämna Micron hemma. Annars hade vi kommit hem för egen maskin. Det visade sig att båten var i lika stort behov av en genomgng av elsystemet som min båt. Gamla slitna, mångfaldigt skarvade kablar, liggande huller om buller i vattnet i kölsvinet. Snart hittade vi ett glappande kabelnystan som det blixtrade oroväckande om.
När det var kontakt, startade maskin igen och vi kunde tuffa hemmåt. På väg in mötte vi anders från marinan som fått besked om vårt problem ute på fjärden men han kunde vända hem igen.

[tags]Oljebyte, Motor[/tags]

Med familjen på marinan

Igår var vi på fest så det var lite segt upp. Och vädrets makter gjorde inte sitt allra bästa. Men vi kom iväg till den lokala ICA-butiken och införskaffade kött och hamburgare för kvällens grillning. Köttet lades i marrinad och en härlig sallad skas och sedan bar adet av, vi och våra bästa kompisar och alla barnen. Självklart lekte vi med Micron, både pappor och barn ville få sitt lystmäte i fart och fläkt tillfredställt =) När vi ätit lunch skulle alla iväg i deras båt på jungfrufärd med alla fruar och barn — totalt 4 vuxna och 5 barn. Jag och Mattias flyttade båten till nocken på bryggan där vi lättare kunde lasta i barn, min höggravida fru och annat innan det bar av. På väg ut visar det sig att styrningen inte längre fungerar. Vi glider runt i cirklar ute på viken och konstaterar att wirern hoppat av sitt hjul. Jag fick agera styrman på knä på durken dragandes i rätt wire för att svänga. När vi lagt till hade vi några minuters pyssel att få den på plats igen men till slut fungerade styrningen som den skulle. Vi la med förnyat hopp åter ut och satte kurs på Kaffeholmen någon distans bort. Det blåste lite och var inte jättevarmt när vi ankrade och fikade. 4 vilda barn som hade myror i baken var lite mycket för den lilla båten och jag undraded vart jag gjort för fel i min barnuppfostran eftersom jag växt upp många syskon på en så liten båt i veckor i streck. Jag antar att det var efter lång träning som det fungerade. Väl i land satte fruarna igång med grillen medans vi tog micron ut och fotograferade våra båtar från sjön. Vi behöver båda lite bra bilder på. Grillningen gick bra och vi käkade inne i värmen i vår båt och då kom även regnet i riklig mängd. Som vanligt började barnen leka perfekt sista halvtimmen före hemfärd efter en hel dags uttråkat klagande. Väl hemma igen somnade barnen helt ovaggade.

Med familjen på marinan

Idag åkte både vi och våra grannar ut till båtarna med grillkorv och kaffetermos. Målsättningen var att göra lite nytta och byta oljefilter i kompisens båt. Under hemtransporten den 6:e maj låg oljetrycksmätaren oroande lågt och min egen gyllene regel, börja med det enklaste. Och när oljefiltret väl var bytt hoppade mätaren upp på grönt som en möbelfjäder =) Det gamla filtret var tungt som bly så det var nog inte bara olja i det och det var heller inte bytt i förrgår. Trist när folk slarvar med sånt. Sådant gör att motorerna lever längre helt klart och i det här fallet kostade det inte mer än ca 150kr. Lite värre på min båt som har en annan sorts filter som inte går att byta. Det går att rengöra genom att snurra på en vev före och efter gång men jag skulle vilja byta ut det mot ett vanligt utbytvart filter. Får se om det går att få tag på och om jag vågar skruva i dom där gamla grejerna. Risken är väl att man aldrig får ihop det igen.

Micro Fun montering

Idag efter jobbet bokade jag tid med personalen på marinan för att få vara med att snickra ihop vår nya leksak. Jag köpte den förvisso inklussive montering och är fortfarande glad i efterhand att jag överlät ansvaret till dem. Men det var ändå kul att vara med och titta och skruva lite. En del pill blev det när Tohatsu inte skickat med rätt adapter för styrningen så personalen fick gå och fixa en hemmagjord bricka. Men till slut rullade vi den på kära, handdragen av fyra starka karlar mot vatten och sjösättningsramp och till slut låg den där och guppade. Anders på Marinan körde in den och justerade motorläge och styrning tills allt gick perfekt. Sedan brände vi 10 liter bensin tills mörkret och klockan satte stopp för verksamheten.