Etikett: Loggbok

Kompisens båt körs hem från Skärholmens båtklubb i Mälaren till hemmahamnen i trakten av Nynäshamn. En resa på dryga 50nm. Vi avgick 07.30, passerade Hammarbyslussen vid niotiden. Den långa streckan från Baggensfjärden ända ner till Nynäshamn har man gjort förr och den var inte rolig då heller. Särskilt inte i 5,9 knop, med en ny båt, aningens för lågt oljetryck och till en början ett ojusterat slirande backslag som fylldes med kopparflis innan vi slutligen fick det att driva utan att slira. Gamla Ablinmotorer är dock pålitliga och denna O411 var inget undantag. 18.15 landade vi i hemmahamnen straxt intill min egen båt. Fruar och barn väntade med tänd grill, kött, korv och pilsner. Det tog en stund att bli av med träsmaken efter ca 10 timmar till sjöss =). Vi fick dock genomföra hemfärden utan släpjolle backup eftersom vår Micro Fun inte levererats än. Men det gick ju bra ändå.

[tags]Nynäshamn, Muskö, Dalarö, Båtar, Båtköp[/tags]

Efter sjösättningen fick Mattias inte ligga kvar med sin nya båt på Sätra-varvet på grund av platsbrist. Vi fick flytta den till en närbelägen båtklubb som inte låg mer någon disans bort runt en udde. Jag, Mattias och en kompis som heter Kenn flyttade båten efter jobbet. Det var första lite längre turen vi gjorde och allt verkade fungera bra. Man vande sig vid just den här båtens ljud, kontrollerade kylning och liknande. På fredag ska ju båten köras över 50 distans till hemmahamnen. Det är ingen dålig strecka för en första jungfrufärd.

Kompisens nyinköpta Högsjöbåt sjösätts. Den nye skepparen är klart nervös men samlad. Själv har man varit med förr med träbåtar. Det kunde ha läckt mer och det fanns dom på varvet som fick pumpa längre. Hon svällde snabbt och bra och flöt på egen länspump efter någon timme.

Jag och Mia lämnar bort barnen till mormor och följer med Mattias och ulrika till Sätravarvet.

En lite sval men fin vårdag. De har redan kommit långt i sitt målande och slipande av nya träbåten och det blir riktigt fint. Jag och Mattias kikar på elen och konstaterar att den behöver fixas men att det kan tas senare när den är hemkörd till hemmahamnen. Vi intar vår matsäck lätt huttrande i vårsolen innan vi tar oss hemmåt. På väg hem tittar vi på mackarna efter lämpliga släp till vår Micro Fun som — om den levereras i tid — ska få följa med på jngfrufärden. Kan vara lite tryggt att ha med sig.

Nu har vi utökat vårt båtbestånd med en ny jolle. Tanken är att den ska ersätta vår gummibåt som börjar bli för liten. Det blev en Terhi Micro Fun. Mer fakta hittar du här.

På min födelsedag slog Mattias till!

Så nu är även han båtägare, riktigt roligt. Nu ska den vårrustad och sedan köras hem. Fast, han och jag börjar ju bli vana att köra den här streckan nu =)

Mattias har börjat dräggla båtannonser igen, precis som förra året..

Men den här gången känns det som om det verkligen kan bli av. Idag var vi på Sätravarvet och tittade på den Högsjöbåt han är intresserad av. Den verkar vara i fint skick och efter att ha stuckit i skrovet, petat och klämt tyckte jag Mattias skulle slå till. Lite pengar för mycket båt. Såklart en del att göra som alltid med båtar, i synnerhet träbåtar. Men på den nivån att det fortfarande är angenämt.

Midvinternattens köld är hård.. Fan att man alltid ska vara ute i sista stund! Men det har varit milt över jul och ingen is. Jag, brorsan och farsan tar oss ut till båten för att byta olja och köra igenom en extra skvätt glycol. Brorsan har en sån där injektorsug som passar bra för min maskin som rymmer över 20 liter olja i tråget. Den funkade fint även om vi kunde kört motorn varmare så hade oljan blivit lite mindre trög. Men det tar en stund att få upp en gammal D96:a i arbetstemperatur bara genom tomgångskörning. Mina norska kusiner Cecilia och jon kom förbi på väg till Arlanda, det var trevligt! Det kändes väldigt bra att ha bytt olja, det var inte igår. Den var kolsvart som sig bör =) Ska nog kosta på mig ett byte till innan hösten.

[tags]Oljebyte, Motor[/tags]

Under våren köpte jag en Webasto diesel-värmare på 3,5KW på Båtaccenten i Haninge.

Efter att ha läst på ganska mycket förstod jag att denna var bra. I vår förra båt installerade jag en Trumatic gasolpanna med luftburen värme på 2KW. Den var förvisso bra och snabb men gasol är alltid gasol. Dessutom fick man mer för pengarna när man köpte Webasto. Jag och Matte åkte ut och började pula, ta hål och skruva fast grejerna och dra el och värmeslangar. Jag hade så jävla ont i revbenen från förra veckan. Men, det som inte dödar det härdar och det var ju ganska självförvållat.. Nästa vecka ska personal på marinan ta hål för skorsten och insug för förbränningsluften och sedan är allt klart.

Jag och Mange bestämde oss för en båttur ut till nån fin klippa. Jag tog mig upp till Åkersberga där han bor och vi handlade pilsner och grillad kyckling och potatissallad. Vi tuffade iväg i hans Ryds och letade på en bra ö där vi lade till och klev iland. Vi samlade bränsle och gjorde upp en eld trots eldningsförbud och satte oss på en stock och åt, drack och hade det riktigt trevligt. Timmarna gick och vi bestämde oss för att stanna över natten trots att vi saknade något att ligga på. Men det hade runnit ner väl många öl och mörkret hade fallit och vi blev sådär akut trötta. Vi gav oss ut i skogen för att leta rejält med brännbart inför natten. Ön innehöll gott om döda träd och vi fick ihop en god hög. Jag tog mig ann ett dött träd som jag tyckte kunde bidra till vår brasa. En präktig gren hittade jag som vi skulle kunna använda lite längre än det småskräp vi hittade. Jag hängde mig i grenen för att gunga av den. Den var helt död men grov och satt ganska högt upp. Mitt i mitt gungande brast grenen och jag landade på mage med grenen i famnen och asgarvade. Väl åter vid brasan kände jag svag värk i bröstet men tänkte inte så mycket mer på det då. Vi pratade lite, drack någon pilsner till och somnade sedan nära elden med kläder som huvudkudde. Det var inte bekvämt och klart svalt frammåt småtimmarna när elden började falna. När morgonen grydde bröt vi upp tidigt för att komma hem i värmen. Då hade jag svårt att resa mig tack vare smärtorna i bröstet. Vi styrde hem och sov varmt och skönt ett par timmar. Magnus soffa var som en lyxbädd efter den natten =) Efter frukost åkte jag hemmåt och stackars Mange skulle jobba =) Några dagar senare uppsökte jag läkare eftersom jag knappt tog mig ur sängen =) Man konstaterade ett spräckt revben. Det var inte skönt, men ibland kostar det att ligga på topp. Och som man säger, det som inte dödar det härdar =)

Vi packade skutan full med våra egna tre barn, hunden, Sandra, Sara och Jörgen, packning och mat och satte kurs på Rånö där vi bokat bord på Rånö Källan.

Maten var som vanligt kanon även om vädret var lite svalt och blåsigt. Men det gick att sitta ute. Barnen åt snabbt upp sin mat och fann snart lekkamrater. Sedan for dom runt som yrväder och hade enormt kul. Tur att vi satt ute och att miljön lämpar sig och personalen är tollerant =)

Dagen därpå slöade vi. Barnen fiskade och min son drog sin första abborre som tyvärr var för liten så den fick hoppa tillbaka i havet igen. Men min son var glad och jag minns mycket väl känslan. Han hade själv handlat mask i burk i lanthandeln på Rånö. Vi badade en del, solade och hade det helt ok.

På kvällen grillade vi efter en lång prommenad. Vi grillade lax, kött och korv på betongbryggan. På natten kom vindbyarna och vågskvalpet rakt in från söder och in i sidan på oss. Tanken hade varit att åka vidare uppåt men vi avstod efter att ha konsulterat vädret.

Under natten kom det in två båtar som haft besvär och sökt ny hamn och en hade tappat sin gummibåt. Det blåste tydligen rejält ute på Mysingen. På natten regnade det ordentligt och åskade frammåt morgonkvisten. En otät fönsterlist medförde att två av vännerna fick ett något fuktigt uppvaknande och kanske inte helt optimalt humör. Jag som vaknat med vatten i sovsäcken, dyblöt packning och allt dränkt vid andra tillfällen skämtade om saken vilket inte föll i helt god jord :)

Vi åt vår frukost och dagen bjöd på fint väder igen. Vi badade innan vi packade för hemfärd. De som varit griniga av sitt uppvaknande blev inte mer imponnerad vid hemfärd när jag tryckte på startknappen och bara hörde ett klick. Min första tanke var att batterierna var slut. Min 12-voltsbank var nere under 12 volt tack vare att vi kört frysen konstant i 2 dygn och det var dåligt med ström där redan innan. Men startmotorn går på 24 volt och det systemet hade jag varit noga med att stänga av. Så det var bara att krypa ner i motorrummet men det visade sig bara vara en kabelsko som inte satt ordentligt på minuspolen. Jag drog åt den och knotan startade lydigt.

Hemfärden gick fint över en upprörd Mysing.

Vi och grannarna tog alla barnen och matsäcken med oss ut och tuffade den korta distansen ner till Bedarön och tittade på Offshore racet. Efter racet la vi till i gästhamnen i Nynäs och gick i land och käkade, tittade på flyguppvisning och vallade hunden.

[tags]Offshore, Nynäshamn[/tags]

Tillsammans med personal på marinan lyckas jag riva ur det trasiga avgasröret och ersätta det med ett nytt. Dock blev det ett vanligt rör av samma typ så det lär väl rosta sönder igen om 25–30 år… Det krävde demontering av hela toalettrummet för att komma åt och vi slet två personer med både hammare och bågfil innan röret till slut lossade. Ett litet rör hade man satt fast seriöst med 4–5 duktiga svetsloppor på omöjliga ställen. Det nya röret behövde inte sättas fast alls.

Det är dags för det regelbundna underhållet som vi tänkt utföra vart 5:e år. Nu har vi bara haft båten i ett år men efter första årets närmare 400nm till sjöss satte växtligheten in med full kraft. Nu är det akut med stora sjögräslockor och rikligt med snäckor över skrovet. Båten lyfts i varvets stora trailer. Vår uppgift om vikt på ca 8 ton ändrar personalen till närmare 11 ton, drygt. Båten ligger på land i två veckor då vi skrapar henne ren från all växtlighet och tvättar henne helt ren. Därefter målas hela överdelen vit igen och botten målas med ny bottenfärg. Det är som skillnad mellan dag och natt. Två rörhalvor på var sida rodret svetsas fast för en stabilare och mer effektiv roderverkan. Nya anodrar byts där det behövs, faktiskt bara på rodrets ensa sida. Ett nytt ekolod monteras och den gamla fartgivaren plockas bort och pluggas igen. Den hängde bara i en skruv och minsta törn mot något hårt hade gjort att den ramlat av och vi hade garanterat haft en fontän i motorrummet. Båten sjösätts igen och skillnaden på roderverkan är påtaglig. Vi har åter igen fungerande djup och temperaturinformation ombord. Grusplanen där båten låg stinker av torkande sjöväxter och snäckor. Bockar, hinkar, penslar och flera 20-liters färghinkar bärs undan och vid sin gamla plats ligger nu vår båt, gläsande ren och helt vit.

Om du är båt- eller bilägare har du säkert ibland känt hur du innerligt hatar ditt fordon =) Man glömmer alla ljusa minnen och bra dagar när det händer något. Denna dag var en sådan. Våra kompisars föräldrar kom på besök för att denna dag åka ut på sjön. De ville så gärna åka att det dåliga vädret inte hindrade oss. Vi styrde norrut över Horsfjärden upp längs västsidan på Muskö till Häringe slott där vi ankrade upp och intog vår mat i regnet, dock med tak över huvudet. Fiskespön och regnkläder plockades fram och vi gick ut på däck några stycken. När jag gick på toa hörde jag ett intensivt rinnande under toastolen. Min första tanke var att något i toan gått sönder. Jag öppnade dörren till motorrummet från toaletten och kontrollerade och upptäckte till min förskräckelse rätt mycket vatten i kölsvinet. Något gjorde att vi tog in vatten och det luktade inte skit om det.. Efter att ha skurit upp handen på vassa stålkanter lyckades jag hitta källan. En bit av avgasröret som inte var armerad slang utan vanligt järnrör hade gått sönder. Massor med små fina hål i underkant till följd av många års fukt och stillastående vatten. Tack var eatt båten var så lastad med folk på en sida, låg röret under vatten och det kom således ständigt in mer. Jag tänkte att det inte var så mycket attt göra just nu och gick upp i styrhytten för att slå på länspumpen — stendöd. Under den gångna vintern frös den sönder trots tömning på vatten och att jag körde glycolblandning genom den. Vi lämnade in den på service och dagen innan denna färd fungerade pumpen perfekt när jag fått tillbaka den från service. Nu var den död. Jag monterade loss den och började skruva i den. Men inget liv. På väg hem kom det givetvis in mer vatten när vi körde maskin och svänghjulet började stänka vatten i motorrummet. Inget annat att göra än ta fram krispumpen, en bensindriven Partner-pump. Det var aldrig någon fara på taket såklart men det kändes inte kul att med gäster behöva plocka fram och köra länspump på det viset. Med en kapacitet på 9000 timliter tömdes kölsvinet snabbt och vi kunde ta oss hem utan problem.

När vi köpte båten hade förre ägaren påbörjat inredningsarbete som avstannat.

Målet var att flytta trappan ner till försallongen och bygga om pentryt. Vi ville dock ha det som original för att få maximalt antal sängplatser. Vi hade inget behov av en bar nere i pentryt, utan plats för många personer. Lite snickrade jag ihop med ägaren innan båten såldes. Det mesta var snyggt isärskruvat och således lätt att få på plats igen. Tråkigt nog hade man skurit även i stålet för att öppna upp för den nya nedgången. Idag åkte jag med Håkan med lilla svetsagregatet ner till båten för att återställa det hela. Det blev en väldig skillnad och allt kändes klart mer seriöst. Nu ska vi bara rostskyddsbehandla de bara stålytorna inne i styrhytten och sedan lägga något snyggt ovanpå.

Till slut tröttnade jag på den förre ägarens stereoinstallation. Han som inte ägnar sig åt tattarkopplingar =)

Tattarkopplingar eller ej, det är ju en smakfråga. Men jag tröttnade på att CD-spelren satt med dubbelhäftande tejp på instrumentpanelen i fönstret, mångfaldig skarvade högtalarkablar som hängde från taket osv =) Jag och Mattias tog kaffe med oss ut och skred till verket. Snart satt den på plats och kablarna klart snyggare dragna. Och trots att vi råkade köra 24 volt igenom den så någon dosa på baksidan brann upp, så funkade stereon perfekt =)

När förra året led mot sitt slut valde vi att flytta båten till en annan brygga över vintern. Dels för att där fanns bättre förtöjningsmöjligheter, dels för att där är mer strömt och således mindre tjcok is. Inte för att det spelar så stor roll för vår båt i fartygsstål. Men där fanns rejält med ringar så man kunde lägga mer än två tampar. Nu var det i vart fall dags att flytta tillbaka till vår vanliga plats. Det var en del öppet vatten eftersom marinans personal vart ute och brutit med sin egen bogserbåt men inloppet till viken hade frusit igen och vid min vanliga bryggplats låg isen kvar ett tiotal meter ut. Vi startade upp maskin utan problem och gjorde loss vinterförtöjningarna och tuffade ut, rakt igenom isbältet som inte var mer än några centimeter tjockt. Men hon plöjde sig lätt igenom. Vi tog en tur runt ön med kom fram till iskanten och fick vända. Hade ingen större lust att utmana ödet och riskera att fastna eller skada skrovet på allt för tjock is. Väl tillbaka fick vi däremot bryta oss in till bryggan men det gick lätt. Ett par gånger in mot bryggan på olika ställen och sedan gick det lätt att trycka sönder isen med 12 ton bredsida. Såg rätt kul ut med is överallt utom ett brett uppbrutet bälte in till vår båt. Men man vill ju hjälpa våren på traven =)

Så var det dags för den första vinterkonserveringen av vår nya båt.

Och det är nog i grevens tid. Fast ännu ligger inte isen och ingen snö och temperaturen har inte vart så värst långt ner. Fast gör man det såhär års får man bara färskvatten i hinkar istället för att bekvämt dra fram en slang om man gör det tidigare på hösten. Vi blandade glycol och vatten, körde igenom det genom motorn. Joche hjälpte till.