Inför slutcasting till Mot Alla Odds

OK, nu är det alltså snart dags! I morgon är det slutcasting och det stora avgörandets dag. Planeringen har jag inte helt klart för mig ännu, men först verkar det vara fysiska tester och läkarbesök ute på Bosön norr om Stockholm och därefter en djupare intervju samt psykologbesök.

Inför de fysiska testerna har jag tränat ganska bra hela våren och sommaren med både cykling och löpning. Jag grämer mig över att jag varit lite lat på sistone men sprungit 4 1-milare den senaste veckan och det har känts bra. Nu har jag haft ett par dagars uppehåll för att ladda.

Jag är inte lika nöjd med min styrketräning som nästan varit obefintlig och om jag blir antagen hinner jag inte så mycket på 1½ månad, men jag får göra mitt bästa.

Så visst känner jag mig helt OK förberedd.

Värre är det inför psykologbesöket och intervjun. Där känner jag att det är svårt att förbereda sig. Jag har svårt att beskriva mig själv. Skolgång, familjeförhållanden, arbete och fritidsintressen är ju enkelt. Men att beskriva starka och svaga sidor, vad som gör än arg och ledsen och varför man passar för just detta är skitsvårt! ”Glad, positiv och tycker om människor” är ju saker man helst inte vill skriva för att det låter som en mall till en anställningsintervju :)

Det psykologiska testet jag fyllde i här om dagen kändes också svårt, att gradera på en skala på 1–4 hur mycket man känner sig värd att älska, hur mycket ens vänner bryr sig, hur tydligt man visar sina känslor etc etc. Frågorna kan kännas lätta men det stör mig att de antagligen finns djupare saker att läsa ut ur sådana frågor, som mitt dåliga självförtroende och självbild. Men det är väl det som är meningen :)

Men nu är det bara detta sista kvar och visst, jag känner mig lite nervös :) Jag försöker sortera ut hur jag känner inför detta, hur jag skulle reagera på ett ja eller ett nej. Ett nej skulle nog vara enklast för då var det bara att gå tillbaka till vardagen, jobba på och träna på som vanligt. Jag undrar om jag skulle känna mig besviken nu eller när programmet sedan sänds på TV? Antagligen, även om jag inte drömmer om att synas i TV och inte är någon utpräglad narcissist.

Men om det blir ett ja undrar jag också hur det kommer kännas. Jag har ju inte sökt detta själv utan blivit head-huntad, faktiskt här via bloggen och frågan om jag ville vara med i castingen kom så plötsligt att jag sa ja av bara farten. Visst tycker jag det låter kul och som en rejäl utmaning. Finns en del grejer som skrämmer mig med resan. Främst det kanske att bli för beroende av andra och få svårt med orienteringen och att det ska dyka upp sidor under den pressen som jag inte kände till och inte vill ska synas i TV. Det är kort sagt det okända som så ofta annars skrämmer oss och det är väl det man ska utmana!?

Sedan undrar jag så klart hur genomslaget kommer att vara och vad som händer efteråt. Givetvis hoppas jag på mycket positiva reaktioner men vad jag mer förväntar mig vet jag inte. En egen TV-show? Knappast! Inte heller en massa debattprogram eller matlagningsprogram lockar eller dokumentären ”Joakims liv”, nä känns inte intressant :)

Jag antar att det blir det vanliga, några tidningsartiklar, antagligen rätt igenkänd ute på stan och en massa frågor ett tag innan det blir tyst igen.

Men inget av det där vet man i förväg. Är man med så får man se och det är väl det som lockar. Och även om jag inte vet vilket äventyr som väntar med själva resan och efteråt, tänker jag att det är något man inte lär får vara med om igen i livet och att det då är bättre att försöka än att banga ur vilket annars vore väldigt typiskt mig :)

SVT – Mot Alla Odds officiella hemsida

[tags]TV, SVT, Sveriges Television, Reality-TV, Dokumentär, Media, Mot Alla Odds, Funktionsnedsättning, Funktionshinder, Handikapp, Handikappade, Tillgänglighet, Synskadade, Rörelsehindrade, Mastiff, Casting, Slutcasting, Bosön, Fystest, Träning, Psykolog, Utmaning, Äventyr, Sydamerika, Nicaragua, Regnskog[/tags]

Casting till Mot Alla Odds del VI

Så var det dags för nästa steg. I morgon är det dags för slutcasting med fys- och psyktester. Därefter är det cirka en veckas väntetid innan beskedet kommer och beroende på vad det blir så börjar väl nervositeten på allvar och antagligen informations- och förberedelsemöten till vansinne :)

Vi fick veta att om man går vidare vill de ha en kopia på ens pass för att kunna ordna med visum. Jag som inte rest långt på många år, har bara haft en EU-legitimation.

Så idag bar det av till polisen för att ordna ett pass. Givetvis blir det pengarna i sjön om det inte skulle bli något, 350 eller 400 kr, vad det nu kostade.

Men det har verkligen blivit smidigt att ordna pass. Man lämnar bara fram sitt ID-kort, blir fotograferad på plats, får lägga sina pekfingrar på två plattor för fingeravtryck och slutligen skriva under sin namnteckning och därefter är det klart. Hela ärendet tog kanske 5 minuter och det kändes nästan lite snopet. Tidsbokning via internet med SMS-påminnelser och även SMS-påminnelse när passet finns att hämta. Jag gillar verkligen när byråkratin utnyttjar tekniken istället för papper och blanketter och underskrifter. Som när man ska söka lån och bankerna gör kreditupplysning. Ändå måste man fylla i vad man tjänar och bifoga lönespecifikationer och allt ska givetvis signeras manuellt och skickas per vanlig post, som om det vore säkrare än skannade dokument via e-post.

Men nu är åtminstone det steget avklarat och det kändes skönt.

SVT – Mot Alla Odds officiella hemsida

[tags]TV, SVT, Sveriges Television, Reality-TV, Dokumentär, Media, Mot Alla Odds, Funktionsnedsättning, Funktionshinder, Handikapp, Handikappade, Tillgänglighet, Synskadade, Rörelsehindrade, Mastiff, Casting, Slutcasting, Bosön, Fystest, Träning, Psykolog, Utmaning, Äventyr, Sydamerika, Nicaragua, Regnskog, Polis, Polisen, Pass[/tags]

Skolstart

Så var sommarlovet slut och idag började alla barnen skolan. Det var en speciell skolstart på många sätt. Yngsta tjejen börjar ettan och det är ju ett tecken på att man håller på att bli stor om något. Näst yngsta tjejen byter skola och börjar sexan, näst äldsta sonen börjar åttan och äldsta tjejen börjar ettan på gymnasiet! Det är inte klokt vad tiden går!

Ännu värre blir det när bara ett barn vill ha sällskap till skolstarten och när näst yngsta tjejen som ska byta skola också föredrar att gå själv. Då undrar man verkligen vad man behövs till :) Men det känns skönt att de är trygga i sig själva och situationen och att alla barn går tillbaka till skolan med glädje. Så borde det vara för alla.

[tags]Barn, Skola, Skolstart, Hösttermin, Läsår, Sommarlov, Lågstadiet, Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet[/tags]

Lilla midnattsloppet 2012

Ikväll sprang vår Emilia Lilla midnattsloppet 2012. Jag själv missade tyvärr evenemanget eftersom jag var upptagen med att köra båt.

Men resultatet blev helt OK, 1,7KM på 07.53 och det räckte till en 16:e-plats bland flickor födda -00, riktigt roligt!

Vi sa att vi skulle ge en belöning på 500kr om hon tog sig till medaljplats, men eftersom hon inte alls tränat för att ha en chans till det, utökade vi belöningen till någonting om hon kom bland de 20 bästa, och det gjorde hon ju! Så nu ska vi bara komma på någon lämplig belöning åt vår springare som jag tror kom före alla sina klubbkamrater.

Idag sprang även Emilias kompis Elliot och pappa MP. MP gjorde senare på kvällen en sjukt bra tid på milen, straxt över 49 minuter! Så där har jag något att slå som ligger och flåsar på runt 55 minuter. Men det är i och för sig lite skillnad på prestation i träningsspåret och på löpbandet än i tävlingssammanghang, tror jag :) Det måste vara så åtminstone :)

[tags]Löpning, Träning, Midnattsloppet, Lilla midnattsloppet[/tags]

Båt till Bromma

Idag kör vi upp vår båt till Bromma för att förbereda försäljning. Det var vackert väder men kunde ha varit lite mera sol.

Jag, Jesper och Egge gav oss iväg med lunch, kaffe, sjökort och en massa bensin och vid halv tolv-tiden hade vi tankat och packat klart och lade ut från marinan.

Har har jag då varit kund i ganska precis 10 år och nu är det alltså slut. De har meddelat att de tycker vi ska avsluta vår relation efter allt tjafs som varit och det kanske är lika bra det. För mig har marinan varit bra, jag har kunnat ha båt trots min synskada, få bra och lättorienterade brygg- och vinterplatser och jag har lärt mig att hitta här, men nu får jag leta nytt ställe för nästa båt.

Det kändes lite faktiskt att åka ur viken, förmodligen för sista gången. Det var både vemodigt för det där med båtplatsen och säkert också en del vemod över att båten nu ska byta ägare. Jag har väldigt dubbla känslor för den här båten. Jag gillar farten och V8 och jag gillar båttypen. samtidigt är inte det här båten som passar mina behov bäst.

Men det som bara skulle bli en snabb transport raka vägen, som ett jobb, blev en heldags underbar båttur. Trots att solen mestadels höll sig bakom moln var det varmt och skönt även i fartvinden och måttliga vågor. Vi körde upp längs insidan på Muskö, förbi Gålö och genom Dalarö kanal som både är lugnt och trevigt och också sparar några distansminuter på avståndet.

Efter Dalarö lade vi till vid Älgholmen i en lugn trevlig vik. Ljudbilden var perfekt, någon snickrade långt borta, båtar passerade i farleden utanför, fiskmåsarna tjöt, fisken hoppade inne i viken och de små vågorna kluckade mot skrovet.

Vi åt vår lunch och njöt av lugnet och sedan blev det ombyte till badkläder. Det var en chock att hoppa i men helt OK, rent av behagligt efter en stund och alla tre badade.

När vi gått upp och torkat oss blev det kaffe och kakor alldeles för länge och man glömde nästan bort att vi var på väg och även om vi inte hade direkt bråttom tickade klockan på. Emilia skulle springa lilla midnattsloppet och det insåg jag att jag skulle missa. Så det var bara att ta det lugnt även i fortsättningen :)

Jag gillar sista biten upp till stan efter Dalarö. även om det bara är halvvägs händer mycket mer när man passerar Erstaviken. Trafiken ökar och vi fick flera gånger slå av på farten för att ta oss fram i jyttret av segelbåtar. När vi kom in till Saltsjöbaden beundrade vi husen och båtarna och det var skönt att köra långsamt en stund.

När vi närmade oss Fjäderholmarna blev det skvalpigt av all sjöfart. Vi kom igenom slussen direkt utan väntetid och slussningen in i Mälaren gick jättebra. Jesper fick vara med och slussa för första gången.

Inne i Mälaren händer ju mycket och vi tog vägen genom kanalen innanför Långholmen. Fullt med folk och båtar och jag fascineras alltid av vår huvudstad, särskilt från vattnet.

Vid pampas marina var det kisspaus och då kom vi på att vi hade kaffe kvar, så vi stannade till en stund ute på redden och tittade på vattenskoter- och vattenskidåkare. Vi fluktade även lite avundsjukt på husbåtarna vid Pampas och sa — ungefär som i Baggensstäket — att en sån skulle man ha :)

När vi fikat klart för andra gången hade vi inte långt kvar till vår destination i Ulvsundaviken. Vi tuffade upp i lugnt takt och hittade anvisad plats direkt. Vi förtöjde och packade ur det mesta och gav oss iväg hemåt, ganska trötta och nöjda med dagen :)


Visa Stora Båtvarvsvägen på en större karta

[tags]Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Marina, Varv, Muskö, Gålö, Dalarö, Bad, bada, Saltsjöbaden, Nacka, Fjäderholmarna, Slussen, Mysingen, Mälaren, Stockholm, Bromma, Vattenskoter, Vattenskidor, Pampas Marina, Husbåt[/tags]

Casting till Mot Alla Odds del V

Här om dagen skickade jag in djupintervju, hälsodeklaration samt utdrag ur belastningsregistret hos Polisen. Igår kom ett informationsbrev med mera detaljer inför slutcastingen som är på onsdag den 22/8 i mitt fall. Då är det fystester på förmiddagen, läkarbesök med hälsoundersökning och blodprovstagning och på eftermiddagen blir det intervju med producent och projektledare och slutligen besök hos psykolog.

Med anledning av psykologbesöket skickade de idag ut ett test man ska fylla i. 60 frågor man ska gradera 1–4. Jag har fyllt i något liknande för länge sedan i samband med en rekrytering och jag störde mig på då som nu att de antagligen kan läsa ut rätt mycket ur dessa till synes enkla frågor. Ibland tycker jag att samma fråga återkommer men annorlunda formulerad och jag försöker svara lika på dem men undrar om jag är klarsynt nog att se det. Det känns inte så :) Jag undrar vad de kan utläsa om mig med hjälp av dessa frågor. Kanske lite svårt att visa känslor, svårt att gråta eller säga hur jag känner, lite dåligt självförtroende som kanske inte tror att så många gillar mig och liknande. Det stämmer väl rätt bra med den jag är åtminstone ibland.

Men nu är det 5 dagar kvar till det sista testet och sedan avgörs det. Ca en vecka senare, runt den 28/29 augusti borde svaret komma och då börjar det väl pirra på allvar kan jag tro.

SVT – Mot Alla Odds officiella hemsida

[tags]TV, SVT, Sveriges Television, Reality-TV, Dokumentär, Media, Mot Alla Odds, Funktionsnedsättning, Funktionshinder, Handikapp, Handikappade, Tillgänglighet, Synskadade, Rörelsehindrade, Mastiff, Casting, Slutcasting, Bosön, Fystest, Träning, Psykolog, Utmaning, Äventyr, Sydamerika, Nicaragua, Regnskog[/tags]

Semestern slut

Så var det då slut på ännu en semesterperiod och för första gången på 3–4 år känns det helt OK att gå tillbaka till jobbet och inte ett tungt måste.

Fast egentligen börjar jag inte jobba idag utan redan i torsdags var tanken. Men förra söndagen såg det kommande vädret värdelöst ut och vi hade inget planerat och det kändes som om de tre återstående semesterdagarna lika gärna kunde sparas till ett annat och bättre tillfälle.

Så jag började jobba så smått redan förra veckan. Det fanns sannerligen inte mycket att göra. Verksamheten i Älvsjö var stängd på grund av ombyggnad och semester men det blev ändå lite förberedelser, några som började ringa och lite sådant.

Men det är en ganska skön känsla, att kunna gå tillbaka till jobbet efter 4 veckors ledighet, 3 dagar för tidigt och känna att det är OK, mer än så, rent av trevligt att åter igen gå igenom korridorerna. Jag kan nog ärligt säga att det var nog 10–12 år sedan jag satt på ett arbete och kände att jag gjorde nytta, behövdes och drev något framåt. Åren där emellan har varit viktiga eftersom de tagit mig hit men jag har inte känt att jag skapat något eller utfört något viktigt.

Här hjälper jag förhoppningsvis människor framåt i sina liv med hjälp av teknik och jag tror åtminstone såhär långt att det passar mig utmärkt. Det här första halvåret har givit så mycket positiv feedback från både kollegor och klienter att det känns bra att komma hit, efter semestern och varje morgon. Visst längtade jag lite efter ledighet där i slutet på juni, möjligheten att sova längre flera dagar i streck, men jag kände mig inte utmattad, slut och bränd som många gånger tidigare. När det var dags att börja igen, fanns ingen av den klassiska ångesten över att det var slut. Ja, att sommaren tar slut ger mig alltid svårmod, men inte att semestern är slut och jobbet börjar igen.

Det är en skön känsla man hoppas ska bestå och som man gärna skulle unna fler!

[tags]Arbete, Jobb, Semester, Ledighet, Sommar, Jobbångest, Ångest, Utbränd, Utbrändhet, Stress[/tags]

Båtsöndag

Det såg verkligen bättre ut på väderprognosen och numera förlitar man sig slaviskt på väder-apparna och blir förvånad och arg när solen visar sig vara regn :) Så där satt vi först under kapellet och undrade vad vi skulle ta oss till men så fort det blev uppehåll la vi ut för att ändå trotsa vädret om så för en kort tur nu när vi ändå släpat oss ut.’

Men vi åkte inte så långt, vi har ankrat upp i en vik på Yxlö. Här intar vi nu vårt fika och även om det inte regnar direkt och viken ligger i lä för de sydliga vindarna så känns det som om det liksom aldrig riktigt upphör att droppa :)

[tags]Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Yxlö, Muskö, Mysingen[/tags]

Sälja båten del III

Nu har vi lagt ut vår Windy 22DC till försäljning på Blocket igen. Senast vi försökte var 2010 och det var några som ringde men jag orkade aldrig göra båten i ordning för visning och tänkte nog att jag låter det vara i år och se om saker förändras till nästa säsong.

Nu blir det ett nytt mer seriöst försök. Båten är i sjön och rengjord och bara att visa.

Volvo 290DP-drev
Windy 22DC motorrum

[tags]Båt, Båtar, Båtliv, Windy, Windy 22, Annons, Annonsera, Blocket[/tags]

Kvällstur med bad

Barnen blev som galna när någon råkade andas om att jag och MP skulle ta en sväng med båten ikväll för att se så att allt funkade normalt. Det var åtminstone den allmäna ”ursäkten” till att åka ut och köra lite :) De kastade sig ner i källaren och rotade fram flytvästar och sjökort och stod på led som de 7 små sjungande dvärgarna när jag kom hem för att lämna av väskan och hunden :)

I Älvsjö där jag jobbar och hela vägen hem vräkte regnet ner och jag blev lite orolig att min tes inte skulle hålla, att det bara är i stan det finns dåligt väder och att det alltid är fint, eller i vart fall olika sorters väder i skärgården :)

När vi kom ut till båten med 4 av de stora barnen sken faktiskt solen men försvann sedan bakom moln, men regnet höll sig borta. Vi åkte en sväng rakt ut på Mysingen för att varva ur ordentligt och få upp maskinen i arbetstemperatur. Efter en stund stannade vi vid vår vanliga badplats Kaffeholmer och badade. Planen var faktiskt att bada, badkläderna låg med i väskan men både jag och MP fegade ur när det väl gällde, det var för kallt framför allt i luften. Men alla 4 barnen kom i efter någon tvekan. Självklart drack vi kaffe, fattas bara vid kaffeholmen :)

Alla ville så klart turas om och köra så det blev ett nytt varv ut på Mysingen ner mot Nynäshamn innan vi vände hemåt igen.

[tags]Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Bad, Bada, Hav, Havet, Mysingen, Nynäshamn[/tags]

Tankar om döden

Nu är allt inskickat, djupintervju, hälsodeklaration samt utdrag ur belastningsregistret. Det senare var ett föredömligt lätt kuvert som jag hoppas bara innehöll ett försättsblad utan bilagor men kuvertet fick inte öppnas utan skulle skickas direkt till produktionen.

Jag tycker djupintervjun var knepig. Att svara på frågor om familj, skola, uppväxt, arbete och intressen var väl inte någon direkt utmaning. Samma med djur, fobier och liknande vanliga frågor.

Men sedan blev det genast tuffare tag, det här vanliga med starka och svaga sidor, vad man är bra respektive dålig på, vad man tar för roll i en grupp och hur man arbetar under stress är svårt att svara på. Det slog mig att när jag skulle skriva vad jag har för starka och svaga sidor och vad mina vänner stör sig på hos mig, blev det som luft i huvudet. Jag tänker att känner man sig själv inte bättre än så? :) Vad gör mig glad, ledsen, irriterad och arg? Jag tycker att jag är en ganska bra människokännare man kanske bara känslomässigt. Jag känner ofta genast om en person är behaglig eller inte men kanske inte så lätt kan analysera och sätta ord på någons egenskaper.

Sedan gick frågorna vidare till att handla om hur man ser på döden. Den frågan kändes svår till en början men blev faktiskt riktigt lätt att svara på sen.

Jag kommer ofta tillbaka till 2003, en fredagskväll efter jobbet i januari när jag utvecklade det som jag senare lärde mig var panikångest, men då trodde var en allvarlig hjärtsjukdom. Innan dess var jag rätt obekymrad om det mesta och jag tänkte inte så mycket på döden. Men två månader innan jag skulle fylla 30 var typ döden och rädslan för den det enda som upptog stora delar av min tankeverksamhet.

Livet kändes plötsligt så meningslöst, som om vi trampar runt ett helt långt liv, pluggar, jobbar, köper saker, försöker få det så bra som möjligt och ha det så roligt som möjligt, som om det skulle vara någon sorts mening med livet?! När vi dör sen skulle allt det slitet vara till ingen nytta?! Bara det gav mig enorm ångest. Det kändes som att det enda sättet att få ett ”meningsfullt” liv och att sätta ordentliga spår i historien vore att bli äckligt rik och berömd, antingen genom att bli något bra eller något riktigt dåligt! :)

Inget av det där är jag född och lottad till. Jag är tänkt att vara, på sin höjd en medelmåtta och när jag dör kommer inte ett skit påverka jordens rotation och möjligen en generation senare är allt glömt och borta.

Så kändes det då och det kändes enormt meningslöst. Men när jag tog mig ur min panikångest, med självhjälp och enorm hjälp av alla andra fick jag en annan syn på det och känner mig efter det mycket mera harmonisk vilket jag är enormt glad för. Det mesta av det vi gör är bara till nytta för oss själva. I mitt jobb kan jag möjligen se att min insats förändrar och förbättrar andras tillvaro. Att det förändrar deras liv känns överdrivet att påstå. Inte mycket finns kvar när ögonen slutligen slocknar.

Meningen fanns närmare än jag trodde. Man ser för långt framför sig. Runt om mig finns 4 skapelser, 4 underbara barn som växer och läser sig livet och där allt jag gör spelar roll. Och när de blir stora och kanske tänker och känner som jag, har de förhoppningsvis redan egna rika liv med andra som för dem vidare.

Och i det fann jag förklaringen till varför jag själv tycker det är så viktigt med foto och film från vårt liv och kanske också varför jag skriver det här utan någon märkbar respons vilket förmodligen betyder att ingen förutom sökmotorerna läser det jag skriver. Men allt det där kommer förhoppningsvis också finnas kvar.

Sedan får döden vara ett mysterium i övrigt. Hur något bara kan skapas ur två människors ”kladd” och hur någon bara kan upphöra till ingenting. Det är lika obegripligt som att rymden är oändlig och att det kanske finns andra som vi någonstans där ute.

Ungefär det försökte jag fylla i fast i något förkortad form. Det kunde jag svara på och ha tankar om. Men vem jag är, vad jag brinner för och vad jag har för dåliga och goda sidor har jag ingen aning om :)

Frågan om döden snuddar mig bara lite när det gäller den kommande resan. Finns säkert en risk att gå och dö där nere i djungeln och visst känns tanken på att dö utan att säga farväl till sina nära och kära långt borta i världen. Men dö kan man göra när som helst och garanterat utan att ta farväl. En propp i hjärnan, överkörd, krocka med bil, tåg eller buss … Precis när som helst och helt oförberett helt säkert.

SVT – Mot Alla Odds officiella hemsida

[tags]TV, SVT, Sveriges Television, Reality-TV, Dokumentär, Media, Mot Alla Odds, Funktionsnedsättning, Funktionshinder, Handikapp, Handikappade, Tillgänglighet, Synskadade, Rörelsehindrade, Mastiff, Casting, Slutcasting, Bosön, Fystest, Träning, Psykolog, Utmaning, Äventyr, Sydamerika, Nicaragua, Regnskog[/tags]

Sälja båten del II

Idag träffade vi en eventuell intressent ute på marinan. Vi har inte ens annonserat ut båten ännu men det slumpade sig så ändå. Det var strålande soligt väder vilket ju är skönt sådana här dagar.

Ett par ungefär i vår egen ålder kom och tittade. Det var sådana där trevliga människor man direkt känner för och tänker att dt hade varit trevigt om ens vägar korsats på något sätt i livet. Jag brukar själv hävda att jag är bra på att känna av människor om nu någon kan vara det.

Efter att de tittat runt lite tog vi en provtur och det var årets första efter sjösättningen. Ingen av mina båda skeppare fanns i stan vilket i normala fall hade det gjort svårt med en sådan provtur. Men med de här människorna kändes det helt OK.

Båten var ju heller inte provkörd ordentligt annat att den provstartades på land för några veckor sedan och gått vid bryggan igår efter sjösättningen. Men den har ju inte fått jobba ordentligt och det kändes väl först lite lätt nervöst sådär innan man vet att alt funkar med temperatur och oljetryck etc. Men allt gick så fint så det var oro i onödan!

Men båten verkade inte vara riktigt deras typ och det hade väl varit att få det för lätt på första försöket utan att ens ha annonserat. Jag ser i och för sig inte fram emot den biten så mycket, främst för att det är väldigt sent på säsongen och dels för att det finns ganska gott om båtar om än inte så värst många av den typen.

Egentligen har vi väl ingen brådska. Jag gör ett försök före vintern och det värsta som kan hända är att man får ta hand om den en vinter till. Ja och att jag får vänta med att eventuellt rätta till mitt misstag vad gäller val av båt :) Jag kommer ändå aldrig bli så rik så jag kan få det jag vill helst vill ha :P

När spekulanterna lämnat stannade vi kvar på marinan. Vi hade ett barn med oss, men de andra tre kom ut efter en stund med kaffe och mackor och så klart rustade med badkläder och det blev några lugna och sköna timmar innan vi alla åkte hem.

[tags]Båt, Båtar, Båtliv, Windy, Windy 22, Annons, Annonsera, Blocket[/tags]

På bensinmacken

Idag gick jag in på OKQ8 i närheten av där jag bor, med vit käpp, ledarhund och 2 10-liters bensindunkar i händerna, gick fram till kassan och bad om hjälp med att tanka. Förvisso är jag där ganska ofta med kompisar och tankar bil, köper glass och korv, bytt en del gasoltuber etc men det här upplägget var nytt. Jag behövde bränsle till båten i morgon och alternativet hade varit att be färdtjänstchauffören stanna och hjälpa mig att tanka, nästan lika udda det. Men nu ville jag ha det överstökat.

Killen i kassan lät ungefär som när man ser ut som om det regnar, frågade vilken sorts bränsle, tog dunkarna och gick. Efter en stund var han tillbaka och allt var klart. visst, jag skulle ge en dubbel kokt med bröd, och en Pucko för att höra hans tankar :)

[tags]Bensin, Bensinmack, bensinstation, OKQ8, Blind, Blinda, Synskadade[/tags]

Windyn sjösatt

Idag äntligen när vi kom ut till varvet var man i full färd med att montera drevet på min båt. Det har varit en ganska lång tid av frustration och det känns alldeles onödigt.

När drevet var monterat sjösattes båten och lades vid btankningsbryggan. Naturligtvis startade den den direkt och gick perfekt. Tyvärr fanns ingen av mina två skeppare i stan så någon provtur blev det inte.

Efter sjösättningen städade vi båten grundligt igen. Personalen från marinan hade klampat runt med sina skitiga fötter och jag garvade för mig själv åt att det plötsligt är så noga med att ta av sig om fötterna och dammsuga upp vart enda dammkorn man kan hitta :) Riktigt så noga är man ju inte hemma.

Volvo 290DP-drev
Windy 22DC motorrum

[tags]Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Båtmotor, Båtmotorer, V8, Marina, Varv, Sjösättning[/tags]

Vårrusta båten del VI

Idag har vi varit ute och gjort det sista med båten och det verkar faktiskt som det börjar dra ihop sig för drevmontering och sjösättning.

Idag slipade vi teaklister och badbryggor samt oljade dessa och resultatet blir verkligen märkbart. där är lika tillfredställande som att pollera och vaxa. Båten är dessutom nu dammsugen och rengjord så att det är en fröjd att gå barfota i den.

Om allt nu blir som det är tänkt kommer den i sjön i morgon.

[tags]Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Båtplats, Båtmotor, Båtmotorer, V8, Marina, Varv[/tags]

Tittar till båten del VIII

I måndags kväll var vi ute vid båten för att se om något hänt sedan sist. När vi städade båten i fredags var den precis framdragen på trailer och stod påkopplad bakom traktor mitt på planen framför verkstaden och då tänkte man nu ska drevet hängas på, ett arbete på kanske 20 minuter och sedan bara att sjösätta.

Men medan vi städade och vaxade bakades båten åt sidan och traktorn kopplades bort och i måndags när vi var där stod den på samma ställe som sist.

Jag tycker detta är riktigt jobbigt. Inte bara för att det är ett himla åkande fram och tillbaka och slöseri med färdtjänstresor och väntande ute i ödemarken. Det är inte heller enbart det att när jag väl kommer dit har jag svårt att leta rätt på personalen för att fråga vad som händer. Sanningen är också den att jag tycker det är jobbigt att säga till. Egentligen borde jag visa mitt missnöje och åtminstone bli irriterad. Men istället känner jag mig förnedrad och kniper igen och går undan. Jag skäms för att jag tycker det är jobbigt att göra en så enkel grej som att ringa eller säga till eller bara fråga vad som händer.

Ikväll har vi i alla fall kört ut de sista dynorna så allt är nu på plats.

[tags]Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Båtmotor, Båtmotorer, V8, Marina, Varv[/tags]

Dåliga val del II

Ibland gör man dåliga val i livet och då menar jag riktigt dåliga som man ångrar länge, länge!

Jag har alltid varit båttokig. Jag brukar säga att jag är född i en båt, men det kan ju inte stämma när man är född den 13:e mars :) Man kan mycket väl vara gjord i en båt och kanske är det det. Eller så är det bara det sociala arvet. Uppvuxen vid och påhavet i alla former av båtar och landstigit på massor med öar och sovit över i tält, vindskydd och en trång ruff och jag har bara älskat det!

Hela min tonårstid spenderade jag all tid jag kunde på en brygga, i en kajak, segelbåt eller om det gällde att i hög fart flyga fram över vågorna i en snabb motorbåt.

Jag är lärd att inget är omöjligt och att man är så stark som man vill och man kan göra allt. Därför hittade vi lösningar för kommunikation under vattnet när man dök eller hur man får instruktioner om hur man ska styra i höga farter och i ljudet av vrålande utombordsmotorer. När jag åkte vattenskidor med min bror som båtförare, kunde jag lita på honom att oavsett när jag släppte skidan eller gjorde ett åk ut åt sidorna, fanns aldrig några farliga hinder i närheten och vi hade tecken för att öka och minska farten eller när man släppte ena skidan för att åka på bara en vattenskida.

När jag paddlade själv på vattnen utanför landstället på Muskö använde jag ibland en lång lina fäst i bryggan eller en ljudfyr för att alltid veta vart bryggan fanns.

Att inte fortsätta med det intresset som vuxen vore så konstigt så att jag inte ens kan föreställa mig det. Jag väntade bara på rätt tillfälle att skaffa egen båt. Och när jag gjorde mitt första försök hade jag för bråttom. Jag hittade ett vrak till träbåt på en marina nära Waxholm. Tanken var att ha en brukbar båt men gärna med lite lätt arbete på, men det här var något helt annat. Min pappa avrådde vänligt men bestämt men jag lyssnade inte. Båten skulle aldrig flyta och när jag nyktrat till och insåg det var jag 10.000kr fattigare och lät en fiskare på Muskö elda upp skiten. Jag kände mig så klart lurad både av säljaren men främst av min egen panik att få en egen båt och jag kände mig inte så ite dum. Det till och med är jobbigt att skriva det och att ha båten bland gamla båtar på sajten.

Men sedan gick det bättre. 2001 köpte jag en Boghammar Weekend Cabine som både flöt och fungerade men dess träöverbyggnad var i lite för stort behov av renovering och jag upptäckte rätt snart att båtar med centrala delar i trä inte heller var min grej.

1999 köpte kompisen en ny båt, en stålbåt av typen Hollänsk stålbåt som vi sen gav namnet Galadriel. Jag följde med på resan ner till Lidköping och hämtade båten.

Som alla tonårskillar blir kär i alla tjejer man möter, blir jag nog kär i alla båtar jag möter och den här var inget undantag :) Jag minns faktiskt hur jag sa redan under färden hem från Lidköping att ”om du någon gång tänker sälja henne, ring mig!” Det är ju normalt inte så stor idé att säga det till en nybliven båtägare så självklart fick jag bara ett skratt tillbaka. men jag var allvarlig.

Men ibland ska man ha tur och allt kommer till den som väntar och allt det där. 4 år senare tröttnade kompisen på storstadslivet och köpte en stor gård i trakten av Lidköping och han ringde faktiskt — eller om det var jag som ringde honom när flytten var ett faktum. ”Jo du, det här med din båt!” Så var det nog om sanningen ska fram. Möjligen hade han ringt ändå men det är inte helt säkert.

Jag fick ett pris och därmed extremt bråttom att sälja min Boghammar. Den såldes vintertid på land och i mitten av februari tittade vi för första gången på den båt vi snart skulle köpa.

Vi körde hem Galadriel i mitten av maj och behöll båten i ganska precis 2 år. Sedan tog någon form av rastlöshet över och jag började leta båt igen. Jag har egentligen inget bra svar på varför. Galadriel var helt rätt båt för mig, stor och rejäl och man kunde stänga om sig och vi som alltid har många med oss när vi åker ut på sjön kunde ta med mycket folk.

Att sälja Galadriel var ett mycket dåligt beslut och det blev från den dagen svårare för mig att bibehålla mitt båtintresse.

Men det har tagit mig 7 år att förstå det, en del saker går inte så fort. Jag har haft en Bonum 25 och sedan hösten 2008 en Windy 22DC och valet av båt har bara varit sämre för varje gång. Nu är det inte mycket som fungerar att göra själv längre och det har blivit ett intresse som mer än tidigare är beroende av andra för att jag ska kunna utöva det.

Mitt mål är nu att försöka ändra tillbaka eller helt sluta ha båt. En båt som galadriel lär jag nog inte hitta igen lika lätt, men något liknande och med en massa tur, kanske något ännu bättre!

[tags]val, Valmöjligheter, Hav, Havet, Vatten, Öar, Båtar, Båtliv, Kajak, Paddling, Segelbåt, Segling, Motorbåt, Vattenskidor, Fiska, Fiske[/tags]

Dåliga val

Ibland gör man dåliga val i livet och då menar jag riktigt dåliga som man ångrar länge, länge!

Ett sådant val gjorde jag 1992 som grämer mig än idag, mest för att jag hade så fel och var så naiv och missade en eventuell ra affär.

Då bodde jag i en etta i Åkersberga, väldigt centralt och nära skolan. Jag hade ett år kvar till studenten, syskonen hade flyttat hemifrån för länge sedan och föräldrarna sålde villan i Österskär och flyttade även de in till stan. Jag trivdes i Åkersberga som förändrat mitt liv så och tänkte mig nog att alltid bo kvar där. Jag hade äntligen vänner och trivdes bra i skolan och jag tänkte mig nog att det skulle förbli så.

Min ena syster hade då en liten etta på 18 kvadrat mitt på Kungsholmen som hon skulle lämna för att flytta till större. Den hade säkert kostat en slant att köpa, 3–400.000kr då, men en månadskostnad på 500kr i en väldigt gammal och stabil bostadsrättsförening.

Hon frågade mig en dag om jag inte ville ta över den. Jag invände först att jag inte hade de pengarna men hon sa att jag kunde få bo där och jag skulle ju snart sluta skolan och få ett jobb och kunde köpa lägenheten då. Jag sa att jag trivdes där jag var, hade min skola och mina vänner där och lyssnade inte på motargumentet att om bara ett år var skolan slut och vem vet vad som hände då och vilka vänner som fanns kvar och att man måste tänka på framtiden. Men jag hörde inte på!

När studenten kom kändes det som att slå om en strömbrytare. Jag fick min första ledarhund som upptog min tid den första sommarmånaden, men redan efter ett par veckor insåg jag hur ensam jag plötsigt var! Exakt vart folk tagit vägen förstod jag inte eller om det bara var skolan som hållit oss samman som nu var slut. Redan då tänkte jag att jag nog sagt nej till en bra grej något år tidigare.

Sedan fick jag en praktikplats på en dykarskola i Åkersberga där en klasskompis fått jobb, men det höll bara ett år och sedan var jag arbetslös och ensam igen. Klasskompisen flyttade till Norrköping och startade upp en ny dykarskola där så inte ens honom hade jag längre.

Jag kom in på en datautbildning i Sundbyberg och plötsligt blev jag tvungen att flytta till stan. Jag hamnade i en etta i Hökarängen. Det steget ledde till livet idag, men då tänkte jag ofta på lägenheten på Kungsholmen. Kanske hade jag kunnat köpa den för de bostadspriser som gällde då och bara något eller några år sälja och kunna köpa något större, vad vet man!

Idag påverkas jag inte så mycket av det valet längre, men då när jag var ensam sa jag ofta till mig själv hur oerhört blåst jag var och ett år då säkert, en sådan chans kommer aldrig igen!

[tags]Val, Valmöjligheter, Bostad, Bostadsrätt, Lägenhet, Åkersberga, Österskär, Stockholm, Kungsholmen, Hökarängen[/tags]

Tittar på ny båt, Ferrina 31

Idag har jag varit och tittat på en ny båt. Jag började mest surfa Blocket för att sondera terrängen lite inför den planerade försäljningen av vår Windy men halkade rätt snabbt in bland säljes-annonserna.

Ibland gör man riktigt dåliga val i livet. Ett sådant var när jag sålde vår stålbåt Galadriel. Jag väntade i 4 år på att hon skulle säljas och det var nog på alla sätt den perfekta båten för mig som synskadad. Stor, rejäl, rymlig, behövde inte tas upp varje vinter och framför allt gick att vara i även kalla dagar. Först bytte jag till en mindre Bonum 25 och nu en sportbåt. Den är förvisso jätterolig och snabb men för mig inte alls helt rätt sorts båt. Det finns många problem med den typen av båt för mig men det mest påtagliga har varit att om jag åker ut till båten själv en sen och ruggig höst eller senvinterdag, kan jag inte ta med mig hunden eftersom hon inte gärna kan ligga på marken utanför. I stålbåten kunde hunden följa med in i värmen och det spelade ingen roll vilken sorts väder det var ute.

Så jag känner att om jag ska kunna fortsätta utöva mitt största intresse måste jag på något vis komma tillbaka till det konceptet eller inte ha båt alls. Det senare känns som ett dåligt alternativ. Ett intresse man är uppväxt med sedan barnsben, vad byter man ut det mot bara sådär?

Så trots att vår inte är sjösatt och ute för försäljning ännu åkte jag och tittade p en Ferrina 31. Den var extra intressant eftersom den gamla kapelldelen var ombyggd och ersatt med en stålkonstruktion som gjorde den ännu mer inomhus vilket skulle passa mig perfekt. I nuvarande skick var det dock inte möjlighet att stänga igenhelt eftersom den är helt öppen bakåt och jag hade kanske tänkt mig något med styrhytt och sallong med stängningsbara dörrar.

Men utan såld båt kommer jag inte så mycket längre och prio 1 blir nu att få den i sjön och i ordning för att säljas så får vi se om det här objektet finns kvar sen. Med lite tur vill ingen ha den på ett tag :)

[tags]Båt, Båtar, Båtliv, Båtmotor, Båtmotorer, Marina, Varv[/tags]

Städat båten

Idag har vi varit ute på marinan med familjen Pålsson. båten var äntligen framdragen på trailer och låg nu närmare vattenbrynet än på länge :)

Vi har redan bottenmålat så nu var det invändig rengöring som gällde. När vi började såg det ut som en smärre katastrof men redan efter dammsugningen såg det genast bättre ut igen. När stolar och klädsel var avtorkat var allt som vanligt igen. Efter det polerade vi och vaxade allt invändigt samt däcksytor och resultatet blev skitbra!

Men drevet kom inte på plats och traktorn som stod förspänd framför trailern så lovande hakades av och gav sig iväg på nya uppdrag. När vi lämnade stod båten kvar mitt på planen så det lär nog dröja lite till innan den är sjösatt. Men det är en bra början!

[tags]Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Båtmotor, Båtmotorer, V8, Marina, Varv[/tags]