Min kusin Sandra var med när Emilia föddes, och efter de bestämde vi att jag skulle få vara med på hennes förlossning. Men när Ella skulle födas så var Jocke bortrest så jag kunde inte följa med
Men nu va de dax för Sandra o Kims andra barn o jag skulel få vara med.. häftigt :) Finns de något jag skulle vilja jobba med så räd e att vara barnmorska, men bara om allt alltid går bra :) O knappt de, är så himla blödig :)
Sandra hojtade på mej på msn vid sex tiden på måndags kävllen o sa att hon hade förvärkar som kom regelbundet, men hon kände att nåt va på G. Shit,, spännande täntke jag. :) Laddade mobilen o kameran :)
Pratade med henne under kvällen. O sen bestämdes att vi skulle åka in till Huddinge vid 22 tiden för att kolla läget. Eftersom de var Sandras andra barn så kunde de gå fort. Tydligen gick ’Ellas förlossning fort .
Sagt o gjort, de kom o hämtade med vid 22 tiden, 20 över 10 var vi framme. Fick komma in på ett förlossnings rum på en gång. o de satte en CTG .
CtG:n visade regelbundna sammandragningar. Den skulle hon ligga med en timma ungefär. Hon hade lite ont, men itne alls så farligt. Så spännade va de :) Hon fick en manlig uska, o en super bra BM.
Efter CTGn fick Sandra byta om till de super snygga kläderna, Man är ju så fin i dom :) O Sandra satte igång sitt ringande till alla o meddelade att nu skulle här födas barn :) Ruggigt pigg va hon, o som sagt, verkade inte ha så himla ont . Hon va glad o vi skämtade o skrattade :)
Sandra pratar i telefon kl 22:40
Snart börjar hon få ganksa ont, hon går runt o klarar sej bra utan nån smärtllindring.. Men hon känner att de händer grejjer, värkarna blir starkare o kraftigare. Hon får in sin älskade gåvagn :) Den funkade tydligen fint när hon födde Ella :)
Vid 23 tiden vill hon ha lustgas. Värkarna gör väldigt ont, o lustgasen hjälper fint. Hon vart rätt borta med den, sa massa roliga saker. Men så fort värken försvann så va hon som vanligt. NU började jag ox gissa när bebis skulle komma.. Jag gissade på ett snåret, Kim trodde vid två o Sandra själv trodde aldrig .. ha ha ha :)
Under de rätt så snabba förloppet har bebis mått fin fint.. Men vid 20 över elva så började bebis blir lite trött, de gick ju trots allt väldigt fort. O när Sandra stod upp så tyckte bebis inte alls de va bra så nu va de dax o lägga sej ner. CTGn va på hela tiden. Nu hade Sandra mycket ont o man såg på CTGn att värkarna blev kraftigare.
O när kl va ca 20 över tolv så va Sandra helt öppen o nu gick de undan.. O fick snabbt krysvärkar o jag fick ta i filmkameran i stället för min kamera. O jag satte igång o filma, men BM sa att deint eva dax än.. Men de va de visst.. Plupp sa de kl 00.35 o så flög lilla Molly ut :)
Rätt så tagen va hon.. De hade gått så himla fort så hon andades inte riktigt.. De fick skaka henne lite o daska henne i rumpan, men hon ville inte riktigt.. Så de bar av ut till barnrummet. Där sög de rent henne o hon fick syrgas. Kim va med Molly ute, o jag va kvar hos Sandra. Rätt så läskigt va de, men jag hade på känn att allt var bra. Men tagen var jag.. shit,, tårarna bara sprutade :). Så himla häftigt o få vara med på en förlossning där man själv inte föder :)
Tack snälla Kim o Sandra för att jag fick vara med!!!!!
O här kommer underverket, ca en timma gamal.
[tags]Förlossning, Förlossningsberättelse, Graviditet, Barn, Familj[/tags]
59.149805218.1462933
Så var det då dags att titta på en ny ganska trevlig mobiltelefon, nämligen Nokia N82. Detta är en mobil med inbyggd GPS-mottagare som jag tycker visat sig vara både snabb och tillförlitlig. telefonen har väldigt taktila knappar, åtminstone i sifferdelen medans funktionsknapparna ovanför är betydligt svårare att känna. Speciellt svara och lägg på-knapparna sitter ute i höger och vänster kanter och är dels svåra att känna, dels känns det som de tjärvar lite och tar i skalet när man trycker på dom. Inte så kul känsla.
