Medalj för Barkarbybrevet 600km 2015

Bild: Medalj för 600km cykling

I maj förra året, körde jag och två till ett så kallat ”brevet-lopp”, Barkarby – Rettvik tur och retur, en sträcka på 600km. Man kan väl säga att det var en erfarenhet att cykla 36 timmar i streck utan sömn. Dessutom hade vi en massa motgångar då en av deltagarna bröt efter 20 mil och vi hade ständiga problem med punkteringar, sönderskurna däck på grund av grovt grus och en kedja som ständigt gick av och som vi till slut fick kappa länk för länk tills vi inte längre kunde nyttja alla växlarna.

Natten var mest intressant. Vi vände i Rettvik någon gång mitt i natten någon gång och förutom kedjekrångel och en liten felkörning så hade jag svårt att hålla mig vaken på sadeln. Samtidigt doftade det fantastiskt, var väldigt stilla, bruset från små bäckar längs vägen och skönt när det blev morgon och solen äntligen började värma. Men jag som har problem med att ständigt frysa, led lite där en period.

Men vi tog oss i mål även om det var på håret för den utsatta tiden som vi under normala omständigheter borde ha klarat med råge. Nu var det minutrar till godo, men vi klarade det.

Idag, sent om sider och efter lite påminnelser, kom äntligen medaljen för den genomförda prestationen och det är inte utan att man känner att man behöver den. :)

Kommer jag göra om liknande lopp igen? Ja det är inte otänkbart. Vi hade ganska mycket otur den gången, bland annat vägvalet som inte var bra för tandem. Att missförstånd sedan uppstått så att vi hade fel reservdelar med oss, sånt händer. Att däcken skars sönder på det grova gruset var inget vi kunde gjort något åt annat än kört en annan väg. Men helt säkert har man lärt sig något av det. Dock vill jag att vädret är gynnsamt eftersom jag hatar att frysa. ;) Men jag skulle nog vilja prova en sådan distans igen för att få en revansch på den urusla tiden vi hade senast. Vi får se om det blir av.

[tags]Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Träning[/tags]

Watopia mountain expansion släpps snart

Bild: Zwift-cyklist från sidan

Det har länge funnits önskemål om en mer kuperad bana i bergen på den virtuella ön Watopia i Zwift. Nu har det börjat närma sig släpp helt klart.

En anställd på Zwift har postat en aktivitet på Strava som verkar visa den nya rutten och i den kan man utläsa att rutten verkar innehålla en 9,6km lång stigning med en klättring på ca 1900 höjdmeter och en genomsnittlig stigningsgrad på 3,8%. Därefter går det utför igen i 5,9km med en genomsnittlig lutning på 6,1%. Enligt den postade aktiviteten tog stigningen 30 minuter att genomföra och vägen ner igen ca 6 minuter. Det är antagligen en lagom tid för att trampa ur benen efter en sådan utmaning. :)

Idag har det också publicerats bilder på Instagram, så nu är det verkligen nära. Jag ser mycket fram emot den nya rutten som jag kommer kunna använda den återstående månaden innan utesäsongen börjar på allvar för att bygga mer muskler i benen.

Referens: zwiftblog.com

[tags]Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Zwift, Träning[/tags]

Mot Alla Odds-gänget klara för Nordic Classic Weekend 2016

Bild: Mot Alla Odds 2013 deltagare gruppbild

Gänget från 2013 års upplaga av SVTs realityserie Mot Alla Odds har åter bjudits in till Nordic Classic Weekend på gotland. Det är arrangören Nordic Sport & Event som åter bjuder in oss att delta i Nordic Classic Running och Nordic Classic Biking.

I år ser det ut att bli fem deltagare som har möjlighet att närvara. Gotlands egen son Niclas Rodhborn och Sonia Elvstål kommer köra 10km i rullstol, Nina Lundberg ska köra Race Runner i år igen och Per ”Pax” Axensköld och Angelica ”Titti” Österberg kommer delta i löpning 5 eller 10km. Själv cyklar jag den långa distansen på 18 mil och pilot i år blir Thomas.

Träningen har varit i full gång enda sedan jul och jag hoppas att alla dessa tusentals kilometer på inomhuscykeln ska visa resultat. Någon eller några turer utomhus hoppas jag också på om vägarna blir torra och rena och om det går att få till något med min pilot.

Datumet är spikat till lördagen den 16:e april.

[tags]Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Löpning, Rullstol, Träning, Gotland[/tags]

Mardrömmar om träning

Träning kan ge många resultat och en del är ganska lustiga. Tre nätter i rad har jag drömt ”mardrömmar” som handlat om träning. Som alla drömmar man vaknar till, är dom verkliga och obehagliga, men när man skriver ner dom och tänker på dem en stund senare är dom obegripliga eller lustiga.

Man kan helt klart säga att jag snöat in på cykelträningsverktyget Zwift och det har lyft min träning otroligt sedan premiären dagen före jul. Det är så klart en hel del saker som förändrats inom mig också i mitt sätt att tänka och förhålla mig till sporten och det min funktionsnedsättning innebär, men det har varit avgörande.

Mina drömmar de tre senaste nätterna har alla varit lika. Man har fått ett meddelande från Zwift att affärerna inte gått som man hoppats, att man inte fått tillräckligt med kunder och därför kommer att lägga ner tjänsten. Under nedläggningsfasen får vi Zwift-användare bara cykla på den ena flacka banan och inga förtjänster, priser och poäng eller nivåer kommer längre att delas ut. Känslan när jag i drömmen cyklade i Zwift, var en ödslig öken och total ensamhet.

När jag vaknade och skakat drömmen av mig och insett att det just bara var en dröm, började jag ändå fundera på om det verkligen skulle hända. Att gå tillbaka till det gamla trainerprogrammet vore en rejäl utmaning i motivationsteknik. Där finns inga ”XP”-poäng, levels, achivements, inga cykeltillbehör att förjtäna vart efter man presterar, inga ljudeffekter, inga andra virtuella cyklister runt om i den virtuella världen som i den verkliga världen sitter på samma sätt som jag, och sliter i sina vardagsrum, garage eller träningslokaler. Det gamla trainerprogrammet från tillverkaren Elite känns dessutom inte verkligt på samma sätt. Antingen är banorna för flacka och man cyklar orealistiskt fort. På min favoritbana snittade jag lätt runt 40km/h. Eller så var banorna uppe i bergen alldeles för kuperade och tråkiga på det viset istället.

Så skulle det verkligen försvinna vore det inte bra för mig, det är solklart. Den insikten gör å andra sidan att de 10 amerikanska dollar det kostar varje månad, är väl investerade pengar.

Nu ska jag släppa drömmarna helt och inleda en ny arbetsvecka. :)

[tags]Cykling, Cykel, Zwift, Träning, Motivation, Drömmar, Mardrömmar[/tags]

2000km inomhuscykling loggade 2016

Bild: Zwift cykelbild

Idag slog tippmätaren i Zwift över till 2000km sedan min premiär i Zwift dagen före jul. Det känns ganska imponnerande.

Här är lite onödig data:

  • Distans: 2000km
  • Total tid: 57 timmar 51 minuter
  • Totalt antal höjdmeter: 15216 meter
  • Beräknad FTP: 247 watt
  • Förbrända pizzor: 121st

Alla kurvor går i rätt riktning, vikten går ner, genomsnittlig puls sjunker och medel- och maxeffekt stiger sakta men stadigt. Tyvärr har jag inte noterat vad min beräknade FTP låg på när jag började med Swift, men det tog lång tid innan jag kom över 200 watt i medeleffekt och nu passerar jag snart förra årets värden. Innan utesäsongen är i full gång, är mitt mål att ha nått en FTP på 300 watt. Får se hur realistiskt det är.

Dagens pass bestod av 60km på den kuperade Watopia Figure 8-banan. Den är min klara favorit även om den är på sina ställen är sjukt jobbig, vilket ju faktiskt är meningen. Tyvärr fick min effektmätare ”spunk” idag av någon anledning och visar en maxeffekt på 1700 watt och således en medeleffekt på 332 watt, klart osanna värden. I mitten av passet var jag tvungen att kliva av cykeln och hjälpa döttrarna med smörjning av löpbandet och där hände något med effekten. Kanske när jag steg av cykeln. Sådant stör mig lite eftersom jag vill ha riktiga värden, speciellt sådana här dagar när det känns bra i kroppen. Men det måste ha varit en tillfällig peak vid avstigning eller påstigning av cykeln eftersom inga konstigheter syns i Zwift vad gäller hastighet eller liknande. Den var, som väntat, ganska låg.

[tags]Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Zwift, Träning[/tags]

Stockholms Syncentral ute på anbud

I dagarna lades ett förfrågningsunderlag ut gällande Stockholms Syncentral och det är nu möjligt att lämna anbud på vår verksamhet. Senast 6/4 2016 ska anbuden vara inlämnade. Till årsskiftet 2016/2017 räknas det med att den nya ägaren ska ta över.

Tankar om att vår verksamhet ska upphanldas har förekommit tidigare, men det var först under 2015 det började på allvar och man förstod att det nu skulle bli allvar. Många sa att det aldrig blivit av förut och inte kommer bli det den här gången heller. Men nu händer det.

Det är svårt att veta vilka aktörer på marknaden som skulle vara intresserade och ha kapaciteten att ta över verksamheten. Några är mer troliga än andra, men gissningar lönar sig inte speciellt mycket och det är bara en dryg månad tills tiden går ut och säkert ytterligare någon tid innan vi får svaret.

Diverse politiker har varit väldigt drivande för detta och de partierna röstar jag inte på… Själv anser jag att Synskadades RFiksförbund – SRF varit ganska bidragande till det som nu blivit. Inte så att man velat ha ut oss i privat regi då nog alla förstår att det skulle innebära försämringar. Men man har ganska hårt drivit missnöjet mot Syncentral och hjälpmedelsverksamheten vilket nog hjälpte politikerna mer än vad man önskade, eller snarare i fel riktning.

Nu menar jag inte att man inte ska klaga, men kanske att man klagade på fel saker och på fel sätt och åtminstone de jag pratat med har varit långt ifrån pålästa. Dessutom måste man göra en konsekvensanalys innan man slår på trumman. Vad är dom troliga följderna av att väcka den björn som sover? Har någon förändring vad gäller synhjälpmedel eller färdtjänst blivit till det bättre för brukarna de senaste åren? Inte mycket.

Vad det här får för konsekvenser får vi se. För min egen del vet jag lika lite, förutom att jag lär få någon sorts valmöjlighet att följa med den nya verksamheten eller att stanna kvar inom landstinget och få en annan tjänst. Båda alternativen är lika svåra att överblicka och ingen av de frågor man har lär få svar i brådrasket. Jag tänker inte avslöja i vilken riktning tankarna går just nu då sådant kan ändras.

[tags]Arbete, Syncentral, Syncentralen, Hjälpmedel, Synskadade, SRF, Synskadades Riksförbund[/tags]

Imperial Century 100 Miles / 161km

Bild 1 från Zwift

Bild 2 från Zwift

I Zwift finns 2 upplåsningsbara priser för långa distanser, en så kallad ”Metric Century” där man cyklar 100km vid ett och samma tillfälle. Denna slutförde jag i början av januari. Den andra är en så kallad ”Imperial Century” där man cyklar 100 miles, dvs 161km vid ett och samma tillfälle och den slutförde jag idag. :)

Jag har laddat en stund för denna distans. 161km är en lång distans generellt och inomhus är det en verklig utmaning inte minst mentalt. Jag beräknade att den skulle ta ca 5 timmar att genomföra och idag var det alltså dags.

Jag satte mig på cykeln runt 14:30 idag efter att ha laddat med vattenflaskor, bars och gel. Jag kände mig motiverad att slutföra denna utmaning en gång för alla och inte spara den längre. Dom första 9 milen gick bra. Jag valde banan Watopia Figure 8 som är 3 mil lång per varv och 234 höjdmeter. Alltså en ganska kuperad bana med 2 flacka och 2 kuperade partier. Jag tyckte först att just denna bana var tung men lämpade sig väl för tempo- och intervallträning, men inte kanske för långa distanser. Den platta banan kändes å andra sidan alldeles för lätt.

Dom första 3 varven flöt på bra och jag låg lätt runt 220 watt i genomsnittlig effekt utan minsta anstränging. runt 10 mil var ett depåstopp inplanerad där min fru skulle servera kaffe, bullar och banan längs ”vägkanten”. Den sista och tionde milen fram till ”depåstoppet” gick väldigt tungt och jag sa till mig själv att jag får se hur det känns efter depån. Ett visst illamående började göra sig påmint, men så hade jag kört 10 mil och definitivt slarvat med näringsintaget under tiden.

Depåstoppet var juvligt och väldigt välbehövligt. Jag kände mig rätt utpumpad. Kaffet, kanelbullarna och bananerna försvann och sögs upp av kroppen så att jag nästan kunde känna det rent fysiskt. Jag hade som vanligt börjat få problem med rumpan och avsittningen gjorde gott.

När kaffet var urdrucket och vattenflaskorna påfyllda bestämde jag mig ändå för att fortsätta. ”Bara” 6 mil kvar och att sluta nu skulle innebära att jag ändå måste göra om det vid ett senare tillfälle. Det skulle helt klart inte bli roligare då. Så det var bara att köra vidare. Nu handlade det verkligen om att sätta upp delmål. Två hela varv + 1 mil återstod och att ha ett helt varv som delmål var nu alldeles för stort. Eftersom varje varv kan brytas ner i 3 partier satte jag varje parti som ett sådant delmål och till slut blev varje backe ett delmål. Nu handlade det inte längre om några 220 watt i genomsnittseffekt. Största boven i dramat var nog rumpan. Det är såvrt att ta i om rumpan protesterar och man börjar kompensera sittställningen och förlorar mycket på det. Att stå upp korta stunder var skönt. Nog för att det nöp i låren i dom tunga uppförsbackarna, men jag kände ändå att det fanns kraft kvar i benen.

När jag hade ett varv kvar tog jag min sista gel för att få mer enrgi den sista timmen och när jag rullade ut från det 5:e varvet och bara hade en mil kvar gick resten på vilja. Jag gjorde ett annat vägval för att få en platt slutspurt istället för den sista kuperade delen som annars väntade. Jag hade ändå inte så mycket att komma med längre.

För att få ihop 161km fick jag rulla fram och tillbaka lite på målrakan och när den jag slutfört distansen och en famfar spelades upp, tog det inte speciellt lång tid för mig att sluta trampa och komma av cykeln.

Jag var tvungen att sitta en stund. 4 liter vatten hade gått åt och två tröjbyten under tiden, men nu var det klart. Jag känner att jag kanske inte behöver göra om det här i brådrasket även om jag har en målsättning att göra en 18-milare före mitt första motionslopp på Gotland i mitten av april samt en virtuell Vätternrunda före den riktiga i mitten av juni. Vi får se hur det blir med det. ;)

Nedan följer lite fakta om aktiviteten. Men jag ska nog vara nöjd trots allt. Medelpulsen på 139 slag per minut säger mig att kroppen inte var så trött egentligen även om den är utslagen inklussive 18 minuters pauser för mat och toalettbesök och vattenpåfyllning. Den totala tiden blev 4:58 och den totala färdtiden 4:40. Medeleffekten blev till slut ynka 184 watt och min maximala effekt 466 watt och den maximala medeleffekten under 20 minuter blev 213 watt. Medelhastigheten för hela passet blev 34,5km/h.

[tags]Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Zwift, Träning[/tags]