Årsmöte med Sveriges Ledarhundsförare

Nu är jag hemkommen från ett dygn ute på Almåsa Konferens där Sveriges Ledarhundsförare haft årsmöte. Årsmötet började igår med lunch och slutade idag vid 14.30, men jag smet tidigare för att ägna mig åt något viktigare — båten =) För en tid sedan gav jag i ett svagt (onyktert) ögonblick min kamrat ett löfte att åter gå med i föreningen samt stödja honom i att bli ordförande på årsmötet. Ganska snart kändes det som lite onödigt eftersom jag egentligen inte längre är intresserad av föreningsarbete. Egentligen skulle min enda anledning att vara med vara att få sitta med i styrelsen och ha möjlighet att göra något direkt eftersom ledarhunden som hjälpmedel i Sverige håller på att tyna bort och förlora sin plats till förmån för ”allergiker”. Och har man anmält sig är det ju bara att åka eller se pengarna som förlorade.

Och så här i efterhand när ordförandevalet gick till min kamrats fördel så känns det väl som att det var det enda, förutom maten och simturen i poolen var det enda som var givande. Almåsa som är så känd för sina små portioner höll hög standard på maten denna helg. En god fisk till lunch igår, fläskfillé med någon sorts potatismos till middag igår och kyckling med ris i någon god sås till lunch idag. Vid middagen igår var vi åtminstone 4 som bad om mera mat så jag var inte ensam om att tycka det var för lite. Men det var otroligt gott!

Efter lite för mycket rödvin igår kväll och en halvtaskig natts försök till sömn så har dagen löpt på bra. Sista punkterna i årsmötet gick fort och våra grupparbeten likaså. Hela årsmötet gick för övrigt föredömligt eftersom man lånat in en van föreningsordförande som verkar vara lika allergisk mot dravel som jag. Men jag satt mest och slösurfade måste jag nog erkänna och fick väl egentligen bara lusten att begära ordet i en fråga som rörde en skitsak som ändå skulle förlora så jag avstod.

Det man kan hoppas med den nya styrelsen är att man sätter ännu högre fart med att försöka återfå ledarhundens status i samhället. Att slippa åka djurcupé på tåg kanske inte känns som den viktigaste frågan i dagsläget när både postombud och restauranger är otillgängliga och enda lösningen är lagstiftning. Men vi får se.

Men nu är det väldigt skönt att vara hemma och jag har tagit huvudvärkstabletter och druckit vatten mot mitt bakrus och jag hoppas det och lite frisk luft vid havet ska göra susen. För nu drar vi mot marinan.

[tags]Ledarhund, Ledarhundar, Slhf, Almåsa, Almåsa Konferens, Föreningsarbete, Årsmöte, Diskriminering, Diskrimineringsombudsmannen, Allergi, Allergier, Allergiker, Hundallergi, Restaurang, Restauranger, Postombud, Tillgänglighet, Funktionshinder, Funktionshindrade, Synskadad, Synskadade, Rödvin, Vin, Bakfull, Bakfylla[/tags]

Kallelse till kurs del III

Eftersom jag avstod grundkurs 3 för ledarhundsförare i mars så är det nu dags för kurs. Den äger rum 8–12:e juni ute på Almåsa Konferens. Jag kan inte med bästa vilja påstå att jag är motiverad eller har så stor lust men det är obligatoriskt och den sista obligatoriska kursen för oss två.

Jag har under åren föredragit att få så kallad ”direktleverans” vilket betyder att en dressör kommer hem med hunden och genomför utbildningen helt på hemmaplan istället för först på kursgård och sedan hemma. Det har jag tyckt passat mig betydligt bättre även om det råder mycket delade meningar om den saken i ledarhundsvärlden. Men som sagt, det har passat mig och jag känner inte att jag blivit störd av familj och andra hundar på hemmaplan. Jag har tyckt tvärt om att vi fått börja köra i rätt miljö på en gång har varit en stor fördel. Må vara att man kanske ska vara på kursgård som förstagångsförare. Men nu är jag på min fjärde hund.

Det som besvärar mig mest på dessa hundkurser är spridningen i ålder och nivå. Sedan är det ju lite störande både för mig och familjen att man måste åka bort så länge. Skönt i det läget att Almåsa bara ligger 20 minuters bilväg hemifrån. Dessutom äger kursen rum mitt under skolavslutningarna, typiskt.

Under kursen brukar det som vanligt vara en del teoretiska pass om lite olika ämnen, så som skötsel av hund, veterinärråd och dressyrteknik. Och halva dagarna brukar spenderas utomhus med hinder,bana, stadsträning och dressyrpass med inkallning, platsliggning och liknande. Just inkallning fungerar inget vidare för oss men det tror jag mer har med typen av hund att göra än något annat. Så möjligen kan vi få lite hjälp med detta.

Och sedan får vi se om det är några trevliga deltagare man känner även om jag helst brukar vilja vara för mig själv på all ledig tid och spendera det i gymmet eller simhallen eller på långa promenader med hunden. Vädret är ju avgörande för hur uthärdligt det kommer bli =)

[tags]Hund, Hundar, Labrador, Labradorer, Ledarhund, Ledarhundar, Dressyr, Hunddressyr, Hundträning, Inkallning, Promenad, Promenader, Hundpromenad, Hundpromenader, Kurs, Hundkurs, Synskada, Synskadade, Almåsa, Almåsa Konferens, Konferensanläggning, Horsfjärden, Haninge, Västerhaninge[/tags]

Nytt husdjur igen

Jaha, så trillade man dit igen =) Nu har vi åter blivit med kanin i hushållet så får vi se hur det går. Men den här gången är det i och för sig bättre förutsättningar.

Igår fick vi veta att en av våra grannar skulle göra sig av med sina två kaniner eftersom deras dotter växt ifrån dem och tror jag, flyttat hemifrån. En annan granne tog genast hand om en av kaninerna och då satte tjatet hemma igång med full kraft. Att dom vill ha en kanin är förvisso ingen ny grej, Jesper har länge sagt att hans högsta dröm är en kanin och/eller ett Playstation Pocket =)!

Själv har jag inte tyckt att det känts så kul att lägga ut en massa pengar på burar, mat och djur när risken finns att det blir vår, eller snarare mammas uppgift när nyhetens behag lagt sig. I den situationen hamnade vi ju i förra gången vi blev med nytt husdjur. Men den jävla kaninen bet alla utom Mia och var inte ett dugg trevlig och gjorde dessutom att vår fina inglasade balkong i lägenheten stank som ett sämre zoo och det som var min favoritplats blev en allergihärd av allt hö =).

Men nu har vi ju bättre möjligheter. En hel baksida som inte används eftersom den behöver göras om och kaninen som skulle få ett nytt hem var en utekanin, komplett med utebur och allt, och dessutom kostade gratis. Efter lite föräldrardiskussioner kom vi fram till att göra ett försök. Och ja, nu har vi en kanin igen!

Jag måste motvilligt erkänna att jag har klappat den och den bet mig inte och den springer inte och gömmer sig när barnen kommer fram till gallret. Buren är dessutom enormt stor och fin. Ett hemmabygge på ben, med rejält plåttak och isolerad och låsbar. Till buren fick vi med en enorm hage så att halva baksidan nu förvandlades till en kaningård.

Buren är byggd av tryckimpregnerat trä med plastat golv och isolerad. Den är 180x80x70cm. Rastgården med tillhörande lock har jag inte mätt men den är ungefär 2×1,80m och byggd även den i tryckimpregnerat virke och dubbla hönsnät i staketet samt enkelt nät i botten. Ett fantastiskt bygge i all sin enkelhet.

Vi hade förvisso tänkt lägga marktäckarväv och döda hela skiten och sedan trädäcka in i stort sett hela baksidan förutom någon rabatt men har ändå bestämt att låta det bero tills man känner att vi har råd att göra allt utan att det blir halvfärdigt eller att det blir nudlar i några år efterråt.

Just nu är barnen enormt ivriga att hjälpa till och vi har redan delat upp veckan i utfodringsdagar så att de får turas om med ansvar att ge kaninen mat. Just nu kan dom gott göra det tillsammans men när det med tiden blir jobbigt, eller under vintern när det inte är lika mysigt att gå ut och byta vatten 3–4 gånger om dagen för att det inte ska frysa, så kan det vara bra att man bestämt åtminstone det. En sak är då helt klar, JAG, tänker inte göra det. Byta vatten och ge mat någon gång då och då, ja visst. Men städa bur kommer inte att hända =). Och ärligt talat hoppas jag att jag har fel, att dom inte ska tröttna utan tycka det är kul med ett djur att pyssla om. Man lär sig ansvar och empati och lära sig att all lek inte bara är datorer och playstation =)

Nedan finns lite bilder. Vill du se mer, surfa in på Druvans sida.

[tags]Djur, Husdjur, Kanin, Kaniner, Kaninbur, Kaninburar, Dvärgvädur, Barn, Barn Och Djur, Lek, Leka, Sony Psp, PSP, Playstation Portable, Playstation, Ansvar, Empati[/tags]

Vår vovvar!

img_8737 Öj öj öj! Nu kommer vårkänslorna! Så väl för mig som för Stina!Tänka sig hur mycket gott det kan finnas på marken nu…Gammalt skräp och skit som legat under snön som nu tittat fram tycker Stina! Uäk…

Veckan hittils har bjudit på ”fint” väder och mysiga prommisar!Både bara med Stina och med dagvovvarn Pluto och Lydia! ”Problemen” med Pluto som jag tyckt varit jobbiga har förbättrats något enormt sen jag tog in Klickern som deras matte tipsade om! Inte alls dessa utbrott mot hundar utanför hundgården, och kommer mer än gärna på inkallning! Mysigt när det funkar som det ska! :) Och draget i kopplet är som bortblåst! NU är det ÄNNU mysigare och knalla runt med vovvarna, när alla sköter sig och är trevliga! :) Sen att vädret just idag har varit så otroligt mysigt är ju ett STORT plus! :) SOlen skiner och vattnet pålar ner i brunnarna och snön smäälter!:D

Så veckan utöver alla långa prommisar hade vi Carro på besök igår med sin lilla vovve Bella! En åtta årig liten dvärg eller kanin tax! Tror hon är dvärgtax men att hon är en aldeles för liten dvärgtax! haha,jaja, och det gick jätte bra! Lilla bella var ju äldst och visade det också! Efter bara några minuter visade bella vaarthon stod och alla vovvarna stäldes sig till rätta efter henne! Jätte kul! Tänka sig att en sååå liten skitkorv(ja, hon liknar faktist en;) flåt Fjället) kunde ha så mycket stake! Men ialf, pluto försökte sig på henne och hon sa ifrån och Pluto gick där ifrån direkt! haha! Aldrig sätt Pluto lyssna så snabbt tror jag:P Inne i hundgården senare blev det massa bus, och tom Bella lekte! Så kul och se! Tre ståra vovvar sen en förkrympt liten Bella! Sen bar det hemåt mot mig med vovvisarna! Och jag och Carro tillbringade dagen på golvet med vovvarna tills det var dags att lämna dom! JÄtte mysigt!

Idag gick vi med syrran på morgonen i det soliga vädret! Sen gick vi hem igen och mös här hemma i soffan en stund tills det var dags för nästa långis! Skulle nog kunna tillbringa hela dagarna ute nu när det e så fint väder!

När det gäller bara Stina så har vi börjat tagit upp en del träning ordentligt nu! ”ickeätakott”träningen tänkte jag börja med ordentligt nu, ska bara gå ut och hämta in ett gäng kottar. Sen har vi börjat md bakdelsträning. Stina är ju inte riiiktigt medvetan om att hon har en bakdel i alla väder så tänkte att det e lika bra att träna in! ALlt blir så mycket enklare då! FOten blir finare och hon blir smidigare!:) Har även börjat med att utfodra henne genom att kasta ut maten ute i olika terränger så hon får använda sin nos mer! Hon ÄLSKAR ju att spåra så det tycker hon är jääätte kul! Ska väll börja ta upp viltspåret snart när all hal is är borta! Utöver åvan har jag avancerat trixen hon redan kan och har även lagt in hand täcken och kombinationer, vilket har funkat fin fint på min tjej! Hon e så duktig!

Inkallningen är också på bättrings vägen då jag lagt in ett hand täcken!Dvs. när jag tar ut handen ska hon komma och sedan dutta nosen på min hand, och syftet med det är ju att hon ska ha mer översikt och mer koll på vart jag är! Vilket gör så hon inte sticker förlångt ifrån mig för då kan hon ju inte se! Så när hon kan det som smort ska jag börja ta in pipan i den övning så jag slipper skrika och ha mig! Måste tacka för detta tips då jag fått det av en hundinstruktör!

Ja, träna hundar e bland det roligaste som finns för mig! Och när man har en så duktig hund som stina så e det ännu roligare:)

Nä nu ska jag ta och gå ut en sväng i solen och träna lite med Stinis!

LÄgger upp några kort fårn veckan på stina och vovvarna!

Hej hej!:)

[tags]Vår, Hundar, Labrador, Border Collie, Schäfer, Stövare, Jämthund, Hundpromenad, Dagmatte, Hundvakt, Hundpassning, Daghund, Rudan[/tags]

Vad ledarhunden gör när den inte jobbar

[Bild: Fassi]Jag får ofta frågan vad ledarhunden gör när den inte jobbar. Jag försöker svara att det är mest som en vanlig hund som blir sprallig och kelig när selen som är hundens arbetstecken åker av. Och sen är det en Labrador oftast, bara lite knäppare än alla andra varelser på jorden =) Men visst kan hon njuta!

Detta är en vanlig dag på jobbet när husse vänder papper och pratar i telefon. Fick man som hund välja — vilket man ju sällan får — skulle det även sitta fint med lite leverpastej. Då skulle hon orka gapa. Annars får det bli intravenöst =)

[tags]Djur, Hund, Hundar, Ledarhund, Ledarhundar, Labrador, Labradorer, Synskadad, Synskadade[/tags]

Fredag och soool!

img_8400Idag e det fredag och soool! Myyysigt med sol, dock var det inte det imorse.

Idag hämtade jag dagvovvarna vid halv nio och fick ett glatt bemötande. Mötte syrran utanför och följde med henne och lämna Miranda på kyrkis. Alltid lika kul med lite sällskap på prommisarna. Tre hundar är inte alltid lika roliga när alla är kopplade då den ena stannar och så ska den andra nån annanstans så blir det lätt trassel, så syrran tog Stin och Jagpluto och Lydia. Vovvarna gick fin fot hela vägen. Det började snöa stooora flingor och jag kände att ush, jag som hade sånna skogis planer för dagen med vovvarna. Men ändring blev det, nu skiner solen på som bara den och jag ska snart bege mig ut i skog och mark med doggsen innan jag lämnar dom.

Som sagt tog vi en prommis imrose, och gick sen till hundgården för att låta vovvarna springa av sig. Stina ska ju strax börja löpa så jag har ju inte henne lös på prommisarna häller, vet inte om hon löper tyst eller så men hon tillåter inte pluto rida på henne än ialf och det är ju ett tecken på att hon inte är villig..Än! Men det va mysigt i hundgården och vovvarna lekte så fint, en del tjaffs mellan varven men inget som blir allvar.

Lydia har ju en tendens att ligga på Pluto och ”valla” som jag ser det pluto genom att naffsa han i bakbenen, vilket gör att pluto blir förbannad så blir det en konflikt med två vovvar som skäller och Stina som kutar in och försöker agera fredsmäklare, idag fick hon en reäl utskällning av Lydia dessutom, men inget min tjej inte kan ta. Men som sagt, inget är ju allvarligt. Så bara man går emellan mellan varven så e det lugnt. Dessutom har jag infört en ”break” på Stina och Lydia mellan varven då dom kan börja leka väldigt intensivt.

Lydia är rätt på och het i leken och Stina lite mer mjukare och klumpigare, så där kan det bli små konflikter, och när Stina då drar sig undan så tar Lydia Pluto istället, MEN som sagt, efter att jag infört ”breaket” så hinner det aldrig bli så längre, och både Lydia och Stina uppskattar att få sitta ner en stund och bara varva ner! Pluto behöver inte precis varva ner, han är ju cool lugn nästan jämnt:D… Coola Herren!;)

Så efter ca en timmes lek så gick vi hemmåt mot mig då jag blev så fruktansvärt hungrig, och varmt va det inte häller.

Dock hände det en incident på vägen hem som jag aldrig sätt förut hos Pluto. Pluto och lydia fick syn på en ekorre, och Pluto drog, med mig i kopplet, och jag halka efter och fick TACK och lov stopp på han, och tappade inte kopplet. Och i och med att Pluto drog så e ju det självklart att Lydia hänger på, dock såg hon mest chockad ut när hon märkte att jag flög efter som en vante, och stanna! Pluto dock fick jag ta i halsbandet så jag hade full kontroll! Som tur var så var det på gården allt hände så det gick snabbt att komma in. Och tacka gudarna för det, för jag var ju både chockad, rädd för att tappa honom då han sticker när han e lös, och speciellt där hade ju han stuckit efter ekorren, sen fysiskt trött efter den lilla ”kamp” vi gick igenom! SÅ det var en ny sida av Pluto jag fick se. Inte så chockerande igentligen då han ändå är en hund som enbart har jakt raser i sig, men hade ju inte sätt att han varit speciellt intresserad av sånt då vi gått förbi ett gäng harar, det enda han gjort då är att kanske
små dra och gnälla lite och vifta på svansen! Men men… Då vet man att ekorrar är EXTRA roliga! haha..

Nu har jag ju haft hundarna ett tag så ”smkemånaden” är ju över. Och det määrks, dom töjer på gränserna mer och mer för varje dag och testar mig i nästan alla situationer. Lydia förstår nästan på en gång och lägger ner innan jag en behövt säga till på skarpen, Pluto dock stänger av helt mellan varven, och det handlar inte om att han inte förstår tror jag utan att han bara inte vill:P Hans matte som troligen kommer läsa det här förstår nog exakt vad jag menar..:D Och ibland känns det som om han stirrar på en och säger” Du kan prata, skrika, kalla, locka hur mkt du vill, jag tänker INTE lyssna ändå för jag har inte lust, och den här kotten luktar mkt godare än dig” haha… Men det är mycket charm också… :)Pluto är ju ett stor charmtroll! :)

Nä, snart kommer det avta när dom förstår att det går inte att testa mig. Jag är bestämd och menar det jag säger! Så det blir så bra så!:) Lite kul med arbete också, att träna och läsa dom underbara liven!:) Lydiahar dessutom blivit mer frammåt inne hemma hos mig, och tar för sig mer, så de e kul att se att dom börjar vänja sig vid sin dagmatte!:) Igår kom även min bästa kompis hem till mig och blev TOK förälskad i Lydia! Och Lydia verkade tycka Carro vara väldigt mysig också, för hon hoppade upp i soffan och la sig på henne och somna! Så sött!

Så nu ska Carro ut i hundvärlden och se sig om för en vovve med liknande raser som Lydia! HOn blev totalt ner kärrad i hennes personlighet, precis vad hon vil ha en hund som älskar att gosa och som är på G ute och en hund som hon kan träna med. Dock är det ju ett lotto med blandisar, man vet aldrig vilka egenskaper dom får av dom olika raserna, men som sagt, man formar ju sin hund också!Så nu önskar vi alla Carro ett stort lycka till, och hoppas hon hittar sin hund i denna stora värld!:) Du har varit hundlös för länge nu tycker jag själv så nu e det dags för dig att skaffa dig en ny! Jag ska hjälpa dig*nickar* ;)

Nä nu blir det utgång innan hundarna ska hem till sin matte! TÄnkte ta rudan idag och knalla, så myys väder nu också, solen skiiiiner massor:)

Uppdaterar lite om prommisen sen och lägger upp bilder från den, tänkte nämligen vara så duktig att ta med mig kameran igen!:)

Hej så länge!

Uppdatering! 14:41

Ja, nu har jag äntligen kommit hem efter den underbara prommisen! Lämnade hundarna vid två rycket, kändes taskit nu när det e så fint väder, hade kunnat varit ute hur länge som hällst, men jag har såå mkt tt göra inför kvällen och heljen, men deras matte kommer ju hem alldeles snart!:) Vovvarnaär säkert lite små trötta också så dom sussar nog gott nu! Som Stina!

ALlt gick jätte bra och Stina och Lydia kuta gärnet, och Pluto var nöjd med sitt stros, lite drag kamp blev det också för plutos del med en pinne, men han inte få fram kameran då:(…

Nä, nu fr jag en liten pause under heljen bland vovvar och frilufsliv! Imorgon åker Stina till syrran för att sova där under natten, då matte ska parta loss lite! Och det ska bli lite skönt faktist, att bara få vara en dag!:)

Nä nu ska jag rulla vidare, stackars Stina får aldrig sova!

Trevlig helj!

[tags]Hundar, Labrador, Border Collie, Schäfer, Stövare, Jämthund, Hundpromenad, Dagmatte, Hundvakt, Hundpassning, Daghund, Rudan[/tags]

Stina och dagvovvarna…

img_8317Jaha, nu vad det ett bra tag sen jag skrev något här, det mesta pga av allt dator strul och att jag inte ha någon egen data för tillfället.. Men rätt mycket har hänt sen senast!

Jag har tagit mig ett par daghundar, dels för att jag känner att jag har den tiden och för att skaffa lite extra pengar, och finns det något bättre än att tillbringa dagarna till dom underbara liven och låånga skogspromenader och bus?

Hundarna jag är dagmatte åt heter Pluto och Lydia. Pluto är en jämthund/stövare blandis på 8 år. En otroligt stor och bestämd herre som pratar och piper mycket. Vill alltid vara med! Märks vilka raser han har i sig! Men har lätt till lek, och är lydias och Stinas lekpolis i rastgården. Går det för hett till kommer Pluto till undersättning!:) En herre som man verkligen kan kalla herre tycker jag! Hans matte säger att han ”väljer sin människor” och det måste jag verkligen hålla med om!:)

Lydia är en schäfer/labrador/border collie blandis på 2 år. En energi knippe med stort E. Alltid med och otroligt lyhörd. Mycket border i henne skulle jag tro. Otroligt sött ansikte som gör så man nästan tycker synd om henne ibland, hon kan se otroligt övergiven och ledsen ut!:P haha.. Älskar när man sparkar kottar och busa, men som sagt, hon är ju bara två år än, så det e mycket bus i henne!:)

Nu har inte jag haft hundarna så länge, men man lär känna dom på nytt varje dag! Och varje dag ser man en annan sida av dom!:) Men två otroligt egna och fina hundar är dom! Och har en jätte trevlig matte! Så det smittar väll!:)

Alltså ska jag försöka uppdataera här så ofta jag kan och kommer alltså inte alltid bara handla om Stina utan Stina och dagvovvarna! SKa försöka vara duktigare på att ta med mig kameran också!

Idag har vi varit ute i skogen på en låååång prommis, och offroad blev den också! Jag packade väskan med lite diverse saker godis och tennisbollar. SYftet var att jag skulle lägga ett spår till Stina samtidigt, men kom ju på att det va helt onödigt då Stina faktist var med haha…ibland har man ju inte hjärnan med sig. Men ialf, så bar det ut skogen, och jag hatar ju vägarna de e roligare att gå offroad. SÅ det blev mycket klättra berg, dessutom lyckades jag att självklart trampa sönder is som jag inte såg, hundarna är ju lite lättare än mig, så jag blev lerig och blöt, som senare frös till is, jätte mysigt..Nooot.! haha… Tur hade jag med vädret ialf för solen tittade fram och den värmde så mysigt! Väl uppe på ett berg lekte vi ”sök bollarna” då mest stina faktist var på, Lydia ville bara att jag skulle kasta dom, men lite tanke gympa blev det, dock inte för Pluto som var helt uppe i sitt sökande efter den perfekta isbiten eftersom jag hade råkat trampat upp en förfrusen vattenpöl. Körde lite godis spår
också och det var uppskattat! Men mest blev det motion och bus bland träden! Jag lyckades också SJÄLVKLART tappa bort mig så prommisen blev lite längre än den var menad att bli! Men hundarna klagade inte, inte jag häller igentligen, det var ju så myyysigt väder!

Så prommisen slutade med att vovvarna fick busa lite i rastgården, då mest för Plutos skull då han inte kan vara lös! Sen gick vi hem till mig och det va tre trötta hundar som lunkade vid min sida hela vägen hem! Nu ligger dom alla tre och har total deckat. Stina på mina fötter(självklart), Lydia vid dörren och pluto under soff bordet. Och dom lyfter inte ens huvudet som dom brukar när jag knallar runt. Snuttisar!

Men snart bär det av på en till kortare prommis för att sedan lämna hem vovvarna!

Lägger upp lite bilder från skogen, dock hade jag helt fel inställning på kameran så korten blev inte alls bra, men det får duga:)

Voff voff!:)

[tags]Hundar, Labrador, Border Collie, Schäfer, Stövare, Jämthund, Hundpromenad, Dagmatte, Hundvakt, Hundpassning, Daghund[/tags]

Medlem i SLHF igen

Det blev en liten after work igår när en kund kom och bjöd på ”flytande semla” som det kalades. Inte fan var det nån grädde på, lite lagom med skum =)

Och man säger ju att där alkoholen strömmar in, strömmar vättet ut i samma takt. Så där mitt i en diskussion om ledarhunds-Sverige så lovade jag att åter bli medlem i Sveriges Ledarhundsförare – SLHF. Jag har haft hund i 16 nu i juni och några år där i början var jag medlem, till och med satt i styrelsen. Jag sprutade av idéer och kreativa förslag och vi var några som anordnade aktiviteter så som stadspromenader och utflykter och deltog ständigt i hunduppvisningar på både Vattenfestivalen och räddningshunds-SM uppe i Rosersberg. Jag såg redan då problemen som höll på att växa sig allt större. Då var det kanske 1 av 3 restauranger där man inte blev insläppt men det gick oftast att snacka sig in. Och såklart skötte sig alltid hunden så efter ett eller två besök var det grönt ljus igen. Man gjorde reklam för ledarhunden i TV’s Anslagstavlan och alla på stan visste vad en ledarhund var och att man inte fick klappa eller störa dem på annat sätt.

Men några i den dåvarande styrelsen skrattade åt mina idéer och satt problemen satt i mitt huvud eftersom jag var så inbillningssjuk. Så jag lämnade styrelsen och föreningen med löfte att aldrig återvända. Att man kunde sitta där och leka dadda hink och spade i klubben för inbördes beundran medans ledarhunden sakta tynade bort som hjälpmedel.

Och se var vi hamnat idag? Hur producenter och vår egen handikapporganisation vill minska kraven och funktionen på vårt utmärkta levande fyrfota hjälpmedel och hur tillgängligheten för oss med hundar ganska avsevärt har försämrats.

Och kanske tycker man att man åstadkommer en hel del men jag vet inte. Visst har man lyckats påverka SJ och något mer stort kanske men jag tycker kanske att man börjat i fel ände. Kanske börjar man med småsaker när det finns så mycket större saker att göra. Och idéer och förslag finns det ju och öppningar har man haft. Ta till exempel mötet med Riksdagens handikappråd 2007. Där fick man ihop en bra skara som man kunnat fortsätta bearbeta och påverka och följa upp de positiva antydningar som fanns.

Men nu har jag alltså vid något svagt tillfälle lovat att jag åter ska bli medlem. Jag vet inte vad det ska tjäna till egentligen eller vad jag ska göra. Jag har väl känt att jag inte velat bidra med min ynka medlemsavgift till något jag inte stödjer. Kanske om man bytte ut stora delar av ledning och lyckades med det nästan omöjliga konststycket att placera enbart sugna, hungriga och energiska människor i styrelsen. Men alltid tycks det finnas någon som vill sträva åt andra hållet eller är knähund åt de som motarbetar våra hundars existens. Men föreningslivet tycks vara mer intriger och internt tjafs än konstruktivt arbete. Och det är klart, har man fullt upp med att reda ut meningsskiljaktigheter och missförstånd kostar det all energi som kanske borde slösats på något bättre?

Men nu är det gjort och kanske åker jag på årsmöte och ser en ny ordförande väljas, det kanske är en bra början :)?

[tags]Ledarhund, Ledarhundar, Hund, Hundar, SRF, Synskadades Riksförbund, SLHF, Tillgänglighet, Synskadade[/tags]

Kallelse till kurs del II

I december blev jag kallad till grundkurs 3 som är min och Fassis sista uppföljningsutbildning. Den skulle gå av stapeln första veckan i mars. Men av en mängd skäl har jag nu blivit framflyttad till juni istället. Passar klart bättre och är säkert varmare ute då också =) Det är förvisso mitt i skolavslutningstider men det ska nog gå bra.

Kursen äger rum ute på Almåsa Kursgård i Västerhaninge, alldeles invid Horsfjärden och där ute är fint sommartid. Det kanske inte riktigt är badväder men i vart fall inte snöstorm och drivis som det kan vara i mars.

[tags]Hund, Hundar, Labrador, Labradorer, Ledarhund, Ledarhundar, Dressyr, Hunddressyr, Kurs, Hundkurs, Almåsa, Haninge, Västerhaninge[/tags]

Träffat Gustav!

Idag har jag träffat min förra hund Gustav som numera är brorsans hund. Han var samma spralliga hund som tidigare, morrade, flåsade och ville busa med Fassi som nog tyckte han var lite ”på”, men bara lite ;)

Brorsan var här och hämtade en grej och då fick Gustav komma med. Det var nog något år eller så edan jag träffade honom senast och den gången var det så tydligt att han kände igen mig. Det gjorde han nog nu med men det var betydligt mera husse som gällde och det känns OK. Hade varit mycket värre om han kastat sig över mig och inte ville gå som förra gången.

Både jag och bror tycker det skulle vara kul att sätta på honom selen igen för att se om och vad han minns. Det måste provas frammåt sommaren när det närmar sig två år sedan han klev ur tjänst. Jag tror att han nog minns grunderna eftersom hundar inte glömmer så lätt.

[tags]Ledarhund, Ledarhundar, Labrador, labradorer, Hund, Hundar, Bror, Bröder, Syskon[/tags]

Norges Blindeforbunds kampanj för ledarhundar

dscn1598För snart 16 år sedan (tiden går fort när manhar roligt) fick jag min första ledarhund Farris. Det var verkligen en waypoint i mitt liv, en rejäl vändning. Då visste Svensson definitivt vad en ledarhund gjorde och var det någon som störde eller klappade hunden på tunnelbanan eller bussen, var det alltid minst någon man fick hjälp av ”det är en ledarhund, dom får man inte klappa när selen är på!”

Och jag minns en TV-reklam i Anslagstavlan, ett minne som jag med åren börjat undra om det är verkligt eller rent reversibelt önsketänkande men så var det nog. Där förekom info om ledarhunden, ganska länge som jag minns det. Men då var inte TV så kommersiellt som nu.

Idag är det annorlunda både på gator och torg, restauranger, barer och caféer. Då var det ovanligt att nekas inträde. Idag har jag bara ett par vattenhål att gå till dit hunden är välkommen.

Idag känns det som om Synskadades Riksförbund som sköter om ledarhundsverksamheten mer går allergikerna mer till mötes än sin egen grupp. Idag jobbar man mer för att sänka kvallitetskraven och användningsområdet för ledarhunden och Synskadades Riksförbund drar åt samma håll. Redan 2003 och 2007 när jag skrev i bloggen i ämnet senast spådde jag att det skulle bli värre, och värre har det sannerligen blivit. Människor i våra egna led som själva är hundförare förespråkar att hellre lämna hunden hemma än att ”besvära hunden” med stökig miljö. Och med den inställningen kan leverantörer sänka kraven på hundarna och användningsområdet minskar och därmed rättigheterna för hunden och oss att bevista offentliga lokaler och liknande.

Norge är en förebild i många avseenden. Jag brukar ibland på skämt säga, ”snälla Norge invadera Sverige” och nu är det sannerligen dags igen. Deras motsvarighet till Synskadades Riksförbund, Norges Blindeforbund – Synshemmedes organisasjon driver tvärt emot Sverige en kampanj för att bevara och utveckla ledarhunden som hjälpmedel. I de två reklamfilmerna nedan informerar man allmänheten på ett coolt sätt att man inte ska störa hunden och i det andra klippet till och med uppmanar till nya ledarhundar. SRF i Sverige, det är något att betänka istället för att förstöra för oss!

Läs även:

  • kampanjens hemsida

  • Norska ledarhundssidan

  • Tillgänglighetstest med ledarhund på stan

  • Ledarhundsseminarium i Riksdagen
  • Ikke forstyrr-kampanjen:
    img/pixel-vfl73

    Valpens hevn / Revenge of the puppy:
    img/pixel-vfl73

    [tags]Hund, Hundar, Ledarhund, Ledarhundar, Synskadad, Synskadade, Blind, Blinda, Funktionshinder, Funktionshindrade, Funktionsnedsättning, SRF, Synskadades Riksförbund, SLHF, Ikke Forstyrr, Norge, Norges Blindeforbund, Handikapp, Handikappade, Restaurang, Restauranger, Bar, Barer, Café, Krog, Krogen, Tillgänglighet, Allergi, Allergiker, Reklam, Kampanj, Kampanjer, Youtube[/tags]

    Skönhetsdag!

    img_7982Idag har vi alltså haft en liten skönhetsdag! Stina är väl inte den gladaste, skulle hon få bestäma skulle hon springa runt lerig varje dag och trivas till hundra men ja! Matte blev glad ialf!:P Badad, fått klorna klippta och filade(har så långa pulpor så måste fila också, vågar inte klippa så mkt) .

    Dagen började med en kort morronprommis, följt av massa träning hemma.Vi tränade lite gamla trix, och började även på nya. Hon är en klippa på ord alltså! Nu kan hon runt(går runt i en cirkel) och ANDRA runt,(går runt andra hållet). Tog henne några repetitioner sen satt det:) tränade även in en del freestyle trix.(inte för att vi ska tävla eller så men det är kul och bra stimulans)

    Sedan gick vi ut på en långis! Tyvär glömde jag kameran och kom på det när jag kom förlångt hemmifrån så det blev inga kort . Men väl i skogen körde vi lite godis sök, vilket är en barnlek för stina. Sedan började vi än en gång på inkallning med pipa. Tredje gången gillt nu! Nu ska det banne mig funka. (har varit dålig med att ha med mig den och det har resulterat i att det aldrig suttit som det ska)… Nu funkar det väl OK! Men hon e fortf. seg och blir dövöra när hon hittat nått spår eller nått gott att lukta på. Men det är väl så dom är!:P Vankas det nått gott(?) någonstans i närheten så finns inget annat runt om, Stina ska hitta det pungt slut. Idag avslutade hon till och med en bajsning för att hon fick vittring på något att äta, sprang dit, åt(vet ej vad, säkert nått jätte mumma..noot)och satte sig sedan igen för att avklara sin bajsning. Dum hund!

    Ja ja, nu faller snön här i mängder och Stina e ny badad, så nu blir det till med hårtorken, en vilostund för stina tills nästa rastning! Stina fick ju vattensvans i våras och det är inget vi vill ha här igen. Så nu måste hon vara relativ torr och varm om rumpen nu när det e så kallt ute. Igentligen skulle jag väll inte badat henne nu nä det e som kallast, men hon har rullat sig i nått kladd, och var otroligt smutsig så ja, då blev det en dusch! Får väll knåpa ihop någon hemmagjord rumpvärmare som hon får ha på sig idag…Hatar kläder på hundar men det kanske e bra på henne nu så hon inte får vattensvans igen. Får se vad jag kan hitta på! Rent och ny bäddat i korgen ska hon få också! :)

    Ut i snön och lek nu!:)

    Hej hopp!

    [tags]Hund, Hundar, Labrador, Labradorer, Hunddressyr, Dressyr[/tags]

    Separationsångest, kottar och träning…

    Muuumma...Snööö!Jahapp, så här lagom EFTER jul och nyår så kommer snön…Jag personligen vill ju bara ha vår nu, men ja, vet ialf en som blev glad…STINA! Odågan fick tokryck, och sprang i cirklar igår kväll…

    För att komma till sak.. Nu när Stinas blogg äntligen kommit igång kanske jag ska skriva lite om vad som hänt och så!

    Stina kom alltså till mig den 14 april 2008. Och det va den lyckligaste dagen i mitt liv. Kunde aldrig fått en bättre jycke.

    Och nu har redan drygt nio månader gått sen vi fann varandra, och jag måste säga att gud så snabbt tiden går. Känns som igår!

    Det är ju tanken att denna blogg ska bli som en Stinas träningsblogg där jag uppdaterar om Stinas framgångar när det gäller träning, bla spår och lydnad. Men även annan mental träning. Och jag måste säga. Stina är en klippa när det gäller lära sig nya saker. Hon snappar upp allt på bara några få ”genomgångar” och förstår vinken på en gång. Har nog aldrig träffat en så smidig labbe som henne.

    När Stina kom hade hon ju den vanliga grundlydnaden och mer därtill eftersom hon var/är utbildad ledarhund. Men hon kunde nästan inga konster alls. Fick till och med lära in tass för det va lite knakigt. För mig som bara ”lekt” och umgåts med sällskapshundar var det konstigt:P så jag satte igång på en gång med alla olika trix. Och på två veckor drygt hade hon lärt in sig runt tio trix. :O Till min stora förvåning. Trodde inte hon skulle tycka det var alls kul, men jo då, bland det bästa hon vet. Att få tänka. Och göra något nytt, och speciellt ihop med matte. En klapp på bringan är som en godisbit för denna tjej. Så några trix som Stina kan idag är ex. sitt, ligg, tass, andra tassen, stå, gå, sitta fint, high five, vinka, slalom,kö,hopp över ben, vad säger hunden, snurra runt ,är väl dom jag kommer på så här på rak arm.

    Sen kan hon hämta (apportera) olika saker på kommando, som bollen, kopplet, ge matte en öl;),hämta flaskan, ta den etc. det finns inge stopp på henne. Sen har hon ju kvar saker från ledarhundutbildningen också som att söka upp och plocka upp saker jag tappar ute som vantar, nycklar etc. hon kan även plocka upp kreditkort, och riktigt små saker. Hon lär sig vägar som en ledarhund ska och vet exakt vart vi ska om vi går åt vissa håll. Stannar vid trottoarer och markerar vägar. Som sagt, hon har mycket i skallen denna dam. Dock måste jag säga att jag varit slarvig med att hålla ledarhundsträningen. Dock behöver jag ingen ledarhund, men som sagt, det dom lär sig är riktigt bra saker att behålla i vardagen. Så får skärpa mig med det:P

    Nu blev det mycket ”skryt” om henne, men jag tycker att jag har rätt att göra det för hon är värd det:) Nånstans måste jag ju få skryta om min snutta…

    Det vi har framför oss nu är väll att ta upp viltspår ordentligt. Man märker att hon verkligen behöver använda näsan. En till första placering så blir damen viltspårs champion och det är ju inte illa pinkat.Och sedan lite mer lydnad. Sen kommer väll det en mängd nya trix också. Se hur mycket hon får in:)

    Har även ett litet eget experiment som jag snart ska börja med, och det är att se hur många olika benämningar/namn hon kan lära sig. Har redan börjat med bollen, vilken hon nu kan, sedan har jag nu börjat avancera med pipis och grisen. Det går sakta framåt, och damen tänker så det knakar, men det går framåt.

    Några trix som jag börjat lite smått på är: Skäms, rulla runt, pang(spela död)…

    Men nu under julen och nyår har det inte blivit så mkt träning så ja, vi får nog börja om på ny kula..:)

    Utifrån träningen så har vi verkligen kommit nära varandra. Hon har blivit en i ”gänget” redan och polarna blir chockade när inte Stina kommer skuttandes bakom mig på fredagskvällarna. Hon har även fått ett par riktiga hundhatare att öppna ögonen för denna underbara art. Och det är ju lite kul… Hon är så bra med nya människor, hon ligger inte på och läser människor ovanligt bra. Hon är inte precis den hunden som stojjar runt överallt. Hon lägger sig i alla miljöer och kan sova som en stock, så länge jag är i rummet dvs. går jag ut ur rummet vankar hon efter.

    Det är nog det enda jobbiga med Stina, att hon har separationsångest. Och lämnar mig knappt ur synfältet. Men det har lugnat ner sig enormt sen hon kom. Men ja, lite charmigt e det ändå. Måste jag säga. Dom gånger hon inte är mig hack i häl så e det nästan jag som får separationsångest:P Närå, som sagt, det är viktigt att jag tränar bort det till viss del också för det är stress framkallande och det är inte bra, man har ju sätt vad stress kan göra hundar.

    Sedan har ju Stina fått för sig den senaste tiden att kottar är svingott. Och tuggar i sig ett helt gäng under prommisarna. Tills det sa stopp, hon satte sig och bajsa, och ut kom ENBART kottflisor som ramlade ur henne. Jahapp tänkte jag, vad gör jag nu då? FÖrstoppad av kottar var hon ett dygn, och jag va livrädd för att det skulle riva upp hennes tarmar. Så det blev att springa till affären och köpa en munkorg till odågan.. Som inte alls var uppskattad av fina damen, så hon vägrade gå till att börja med, för att sedan ta några steg och sedan dra huvet i marken. Man kan ju inte gå med en tygbit runt munnen häller? … Men men, nu är magen igång och mer korrigering krävs från min sida när det gäller kottar. Byta ut med leksaker, och andra saker och berömma. Men nu är ju snön här så nu går hon som en plog med öppet gap i snön istället. Avmaskning!!!!!!! Ja ja, det river inte upp tarmarna ialf.

    Sommarna betar hon gräs som en kossa, hösten är det kottar som gäller, vinterna är det plogen, och nu får vi se vad våren bjuder på för ”smaskigt”…Läängtar…inte..

    Det är ju så det är att leva med labbe. Kan ju vara glad att hon inte käkar hundbajs ialf. ush!

    Vink vink!

    [tags]Hund, Hundar, Labrador, Labradorer, Hunddressyr, Dressyr, Vinter, Snö[/tags]

    Kallelse till kurs

    Idag fick jag och Fassi kallelse till sista grundkursen för Ledarhundsförare. Den ska äga rum den 2–6:e mars på Almåsa kursgård i Västerhaninge så det är åtminstone nära hem.

    Under veckan blir det säkert som vanligt, en del teori om skötsel och vård av djur, teori om lydnad och praktiska övningar i lydnad, hinderbana, stads- och landsvägskörning. Detta är ju min fjärde hund så man börjar kunna upplägget :) Och jag är glad att det inte är uppe i Solefteå eller som senast, nere ppå någon kursgård i Sörmland eller om det var Småland. Skummade igenom deltagarlistan och det kommer väl inte bli någon jätte-partyvecka hehe.. Jag återkommer säkert i mars med bilder och berättar hur det går.

    [tags]Hund, Hundar, Labrador, Labradorer, Ledarhund, Ledarhundar, Dressyr, Hunddressyr, Kurs, Hundkurs, Almåsa, Haninge, Västerhaninge[/tags]

    Jenny har blivit med hund!

    img_7333Jenny har ju alltid velat ha hund och jag har kastat ut lite trådar och hållit öronen öppna bland ledarhundsfolket efter kasserade hundämnen. Och i förra veckan ringde en dressör och meddelade att hon kanske hade en gul labbe-tjej över som tyvärr inte kvalificerade att bli ledarhund. Imorse fick jag definitivt besked.

    Så idag träffade vi henne hemma hos oss och Jenny fick träffa Stina och ha henne på prov.

    Vid 18-tiden ikväll fick vi SMS från Jenny om att det gick utmärkt med katterna. Stina brydde sig inte alls. Och det var ju skönt för ena katten är det något seriöst fel på… Jag är säker på att det går bra och att dom finner tycke för varandra. Se bilder och håll dig uppdaterad på Stinas egen sida.

    Här kan du se några klipp från Youtube från Stinas miljöträning:

    Stina arbetsprov del 1
    img/pixel-vfl73

    Stina arbetsprov del 2
    img/pixel-vfl73

    [tags]Hundar, Ledarhund, Ledarhundar, Labrador, Labradorer[/tags]

    Uppföljning med nya hunden

    jocke-och-fassi-2Idag var min hundinstruktör från SRF här och hade uppföljningskurs med nya hunden. Man är skyldig att delta i två uppföljningsutbildningar efter att man fått hunden. En på hemmaplan ca 6 månader efter tilldelning och den andra ca 1½ år efter tilldelningen. Men det är mest för att se så allt fungerar, om något behöver rättas till och liknande.

    Men för mig och Fassi har det gått jättebra. Så vi pratade igenom miljöerna vi arbetar i, ett litet dressyrpass, klippte lite klor och gick igenom Fassis hälsobok.

    Så var det besöket över. Jag har haft turen att ha haft samma hundinstruktör de 15 år jag har haft hund så vi känner varandra och det underlättar.

    Igår kom jag hem från tjänsteresa till huvudkontoret i göteborg så idag är man lite sliten.

    [tags]Ledarhund, Hundar[/tags]

    Ledarhundsseminarium i Riksdagen

    Riksdagens handikappgrupp bjöd för en tid sedan in till ett seminarium i Riksdagen om problematiken kring diskrimineringen kring ledarhundsförare.

    Jag har ju skrivit om det här i bloggen tidigare, att det blivit svårare och svårare att ta in hunden på restauranger, barer och caféer och jag har själv mestadels utan framgång anmält några krogar för handikappombudsmannen HO men i samtliga ärenden både jag och andra gjort fått avslag till förmån för allergiker. Detta trots att det finns en uppgörelse mellan Synskadades riksförbund och Astma- och Allergiförbundet att ingen part i princip ska få skylla på den andra partens behov utan att problem och konflikter ska lösas när sådana situationer uppstår. Och trots att det finns ett medgivande från Livsmedelsverket (se sist i texten).

    Jag tycker texten i inbjudan var både tragiskt rolig och väldigt talande på samma gång, vem som nu författade den:

    ”Ledarhunden utrotad
    Speciellt framavlade och tränade hundar, så kallade ledarhundar, hjälpte förr i tiden blinda människor att leva självständiga liv. Ledarhundarna var en samhällsekonomisk succé då de minskade synskadades behov av hjälpinsatser från samhället. Och ledarhunden innebar förbättrad hälsa, aktivare fritid och större möjlighet till arbete för den enskilda användaren.

    Men så hände något. Restauranger, affärer, gym, folkhögskolor, offentliga lokaler och arbetsplatser började utestänga ledarhundsförare. Makthavarna blev uppmärksammade på diskrimineringen men inget gjordes i tid. Till slut blev det så svårt att använda ledarhund att den helt försvann.

    Hur förhindrar vi att textsnutten ovan hamnar i framtidens historieböcker?”

    Och till det händer på riktigt tror jag inte det är så värst långt tyvärr. Allt fler väljer att lämna hunden hemma av allt fler anledningar som alla har som grund ”hundens bästa” men som egentligen mer handlar om att man har svårt att få ha hunden med sig, att varje besök på restaurang, lunch med arbetskamrater ALLTID resulterar i en argumentation i dörren som hundföraren sällan vinner och således påverkar en hel grupp eller att man får gå därifrån ensam. det får såklart följdeffekten att ledarhunden syns allt mer sällan på stan och hundens funktion glöms bort och det allmäna intrycket är att den inte behövs.

    Restaurangnäringen är ju en väldigt personalcirkulerande verksamhet och informationen om ledarhundens rätt måste fortlöpande ges alla. Men när informationen inte finns begriplig knappt på svenska, än mindre på andra språk och när Handikappombudsmannen konstant överger oss, så är vi snart där. Det är ingalunda en pesimistisk utan snarare en realistisk spådom.

    Några av talarna under seminariet var:

    Ewa Swing, Ordförande föreningen Sveriges ledarhundsförare, SLHF pratade lite om föreningen och sitautionen i allmänhet och hur läget var.

    Sedan var det Georg Lagerberg, Jurist HO (handikappombudsmannens) tur. Han bekräftade väl i princip att ett antal anmälningar inkommit till HO och räknade upp en del fall med Eriksdalsbadet, friskis och Svättis på en annan ort och lite sådant men sa väl bara att det inte hade funnits något stöd i lagen för att fälla dessa näringsidkare för diskriminering. Juridisk glädjedödare som i klarspråk betydde att alla anmälningar vi försökt göra inte vart till någon nytta än möjligen att påvisa problemet. Därtill har vi ju tyvärr ändå varit för få som anmält till HO.

    Stefan Lundin, Bransch- och utbildningschef, SHR (Sveriges Hotell-och Restaurangföretagare) hade en väldigt lam, i mitt tycke ointresserad inställning till problemet. I hans position skulle man ganska lätt enbart kunna sprida fakta inom branschen, till exempel medgivandet nedan, kanske till och med på olika språk, deklarera en klar och tydlig inställning att branschen bör motverka diskriminering och lagbrott. Men från honom kändes det som om vi inte hade något stöd att vänta.

    Några av de mer coola och mindre mjäkiga talarna var bland annat — ironiskt nog — Leif Henriksson, Vice ordförande i Astma- och allergiförbundet. Hans inställning var att ingångna avtal ska hållas och SRF och Astma- och allergiförbundet hade ett sådant som man fortfarande betraktade som gällande, i verkligt uppstådda situationer vad han visste hade fungerat bra. Bara hans närvaro visade det och hans presentation gjorde mig så uppriktigt jätteglad! Trots att han representerade ”motståndarsidan” var han mer för en förbättring än vår egen SRF-ordförande som satt i publiken. Hans dubier bestod mer i att diskrimineringsstyrande lagstiftning som gynnade ledarhundsförare kunde drabba hans egen organisation men då fick man väl kompensera eller komplettera så att det inte skedde. Mer för allas lika rätt kändes som hans huvudbudskap.

    Näste talare var Magnus Wickman, Professor vid IMM epidemiologi, Karolinska institutet. Han redogjorde för sakläget vad gäller allergier, tror han var barnläkare. Han berättade saklig fakta om allergi, att en eller två hundars existens i en lokal som denna (normalt konferensrum modell större) knappt skulle göra det möjigt att mäta allergénhalten i luften. Han berättade att det var ytterst få som var så allergiska att de tog skada av möte med hund. Att då häst eller liknande var betydligt värre på grund av dess storlek och allergénmängd. Detta bekräftade även vice ordförande för Astma- och Allergiförbundet och att de som är sjuka ändå av andra skäl måste medicinera, oavsett risken för möte med hund.

    Sedan var det en gammal bekants tur, Emmelie Reinson, Orienterings- och förflyttningsinstruktör/ledarhundsinstruktör. Hon berättade om hur tillgängligheten såg ut i Australien där hon tränat hund och tyckte vi borde använda som förebild. Att det faktiskt i en del länder är straffbart att neka någon med ledarhund tillträde.

    Siste talare var Finn hellman, även hann från SLHF som pratade allmänt om konsekvenser detta ger i det vardagliga livet och en del jämförelser som var väldigt bra. Därefter var det allmäna frågor och debatt och den gick mest runt det som redan diskuterades. Några frågor till HO som bara bekräftade vad de redan sagt i princip. Och somjag nämnde tidigare, vår SRF-ordförande som själv är hundförare talade mer varmt för att inte gå hårt åt med lagstiftning och annat. Riktigt tråkigt.

    Sammanfattning, ett bra initiativ av Riksdagens handikappgrupp och under braledning av Marietta de Pourbaix-Lundin från Moderaterna. Jag känner att om detta ska få någon effekt, måste det som den gamla TV-reklamen på 90-talet om ledarhundar, uppdateras, pågå hela tiden, följas upp för att inte falla i glömska. Jag hade hoppats på något konstruktivt beslut när seminariet avslutades. några konkreta löften och färdiga lagförslag vore väl för naivt men ändå en uppföljning om en bestämd tid där vi frågar oss vad har hänt sen sist och hur har det gått? Men inget sådant just nu. Men det kanske kommer. för mig har detta varit ett så stort problem så jag hoppas nog lite för mycket på detta. Det ska vara om SLHF, Sveriges Ledarhundsförare driver detta vidare, för vårt tama och vindtyriga SRF lär inte stå på vår sida, trots att det är dom som har ledarhundsverksamheten och borde värna om den. men det känns som man mer vill vara … ja vem .. till lags, när till och med Astma- och Allergiförbundet visar förståelse och
    deltagande i vårt dilemma?

    Men det är lite granna som man sa under debatten och som jag alltid sagt, det är inte allergiker som är problemet, det är deras ofrivilliga förespråkare. ”Tänk om det kommer en allergiker” är den vanligaste kommentaren. De få gånger jag verkligen mött en riktigt allergisk människa i verkligheten, har vi alltid ”slagits” om vem som ska flytta på sig och det har aldrig uppstått problem. Bara med dom man delar tunnelbanevagn eller buss med en hel resa, som först vid resans slut ser hunden och får en allergichock. Dom har jag haft problem med. Men det är inga allergiker!

    Och så slutliigen Livsmedelsverkets medgivande:

    18 § Hundar, katter eller andra ovidkommande djur får inte medföras eller tillåtas uppehålla sig i livsmedelslokal. Den som driver verksamhet i livsmedelslokal får dock tillåta att funktionshindrad medför ledarhund, servicehund eller signalhund i serveringslokal eller i sådana kundutrymmen i butik som inte är ämnade för saluhållande av livsmedel. Tobaksrökning är förbjuden i alla till livsmedelslokal hörande utrymmen utom serveringslokal och personalrum. SLV FS 2000:24

    Allmänna råd
    I 18 § första stycket anges att vissa djur som kan anses ovidkommande inte får medföras eller tillåtas uppehålla sig i livsmedelslokal. Föreståndare för serveringslokal kan dock tillåta att ledarhund får medföras av synskadad och att service- och signalhund får medföras av funktionshindrad i serveringslokal. Sådana hundar anses inte som ovidkommande djur i serveringslokaler. SLV FS 1998:6

    [tags]Hund, Hundar, Ledarhund, Ledarhundar, SRF, Synskadades Riksförbund, SLHF, Restaurang, Restauranger, Bar, Barer, Café, Krog, Krogen, Tillgänglighet, Allergi, Allergiker, Astma, SHR, Riksdagen, Handikappombudsmannen[/tags]

    Brev från Faxe del VIII

    dsc00005Idag fick vi mail från Faxes nya husse som talade om att Faxe somnade in i fredags, 13 år gammal. Han omplacerades i mars 2002 eftersom hundskolan tyckte att han störde teo i sitt arbete som ledarhund. Delvis var det väl sant eftersom han var väldigt dominant. Men vi valde att omplacera honom eftersom vi hade allt mindre tid för honom och han var den typen av hund som knappast behövde mindre tid.

    Omplaceringen skedde genom föreningen Hundis och de hittade en ny husse åt honom. Vi har regelbundet fått julkort och hälsningar från dom under åren vilket har varit väldigt kul. Och vi har förstått att dom haft stort utbyte av varandra och mycket glädje.

    Men i fredags var det över. Faxe fick ett långt liv och det är vi också tacksamma för.

    [tags]Djur, Husdjur, Hund, Hundar, Labrador, Labradorer, Omplacering, omplaceringshund[/tags]

    Hämtat Fassi

    jocke-och-fassi-2Nu är jag hemkommen från Åsa Folkhögskola nere i Katrineholmstrakten där jag hämtat min nya hund Fassi. Jag deltog inte i hela kursen. Först ville jag ha så kallad direktleverans, dvs att tränaren kommer hem med hunden och kör utbildningen hemma. Så har jag haft det med både Teodor och Gustav. Men det gick inte SRF med på den här gången av oförklarlig anledning.

    Jag åkte ner i tisdags den 14:e och fick träffa min hund. Hon är lätt tillbakadragen och lite otypiskt asocial men trevlig. Hon kan nog bli duktig. Men under kursen så var hon seg och svårmotiverad och gick långsamt och hängde med huvudet. Men min instruktör och jag tyckte att det nog ordnar sig när vi kommer hem och kan köra i vår riktiga miljö. För det gic att få fart på henne även om hon snabbt gick tillbaka i tempo.

    Ikväll är det offshore race i Nynäs och sedan börjar träningen hemma. Det ska bli jättekul!

    [tags]Ledarhund, Labrador, Hundar[/tags]

    Bror har hämtat Gustav

    Nu har storebror Christopher hämtat Gustav. Just nu känns det väldigt tungt och nästan så jag ångrar mig. Jag vet att det är naturligt.. Jag vet också att det känts betydligt värre om han hamnat hos någon helt okänd utan garanti för att man någonsin skulle höra något merifrån honom. Nu finns han ändå på tillräckligt avstånd men nära, till och med i släkten och det känns faktiskt bra. Gustav påminner mycket om Christophers hund han hade för länge sen, Killroy, lika knasiga och spattiga och lyhörda. Så jag tror gustav kommer trivas.

    Jag gillar Gustav också som fan. Tror inte jag har träffat någon roligare hund att träna dressyr med som hoppar in jämfota och sätter sig fot. Men som ledarhund fungerade det inget vidare på grund av konflikter med andra hundar. Så det var ett klokt beslut men tungt.

    Nu är det drygt en månad kvar tills jag får min nya hund och kan ta nya tag. Tills dess ska vi fira semester.

    [tags]Hund, Hundar, Ledarhund, Ledarhundar[/tags]