Författare: Joakim

SVT tar hutlöst betalt för bilder på mig del III

Den 27:e januari la jag beställningen på SVT’s gamla Aktuelltklipp från 1989 och idag damp det ner ett tjcokt vadderat kuvert i brevlådan innehållande en DVD! Och visst var det lite nervöst men jag bestämde mig för att inte dra ut på det. In med skiten i DVD-spelaren och kör bara =)! Och det var ju inte så långt, och inte så farligt och nu såhär efterråt önskar jag att det var längre. Har inte mycket från mig från den där tiden, varesig stillbilder eller video så det här var alltid något.

Så hur lät jag då? Ja ungefär som idag, lite coolare och aningens yngre. Tyvärr då får jag ju behålla materialet för mig själv. Enda lösningen är att bjuda hem sig på en fika eller pilsner så får man se. Förhoppningsvis ska jag få tag på lite privatfoton som jag kan publicera under Egypten-sidan som går live på 20-årsdagen, dvs den 24:e februari.

[tags]TV, SVT, TV-program, Programförsäljning, Nyheter, Upphovsrätt, Tv-nyheter, 1989, Egypten, Dyka, Dykning, Blind, Blinda, Synskadad, Synskadade, Aktiva Synskadade[/tags]

Minda såld del I

dsc01577Så var det då äntligen på gång! Ikväll skrev vi på första delen i kontraktet om försäljningen av vår gamla Bonum 25 som gått under arbetsnamnet Minda men inte blivit officiellt döpt till det. Köparen har besiktat båten på land och kontraktet fullföljs när båten provkörts i vattnet och uppfyller de krav vi specifiserat, dvs inte sjunker och fungerar — typ =) Lite ovanlig och långdragen process att göra på det viset. Jag har själv antingen köpt båt i vattnet eller på land. Möjligheten att titta på båten både uppe och prova den i vattnet är naturligtvis optimalt för köparen och rätt sällan man har möjlighet till det till ett rimligt pris och rimlig insats. Men omständligheten till trots så är det även en trygghet för mig.

Nog för att jag var inställd på att det skulle bli tufft i höstas i och med de lite tuffare ekonomiska tiderna och att det är en del inredningsfix på henne. Men i höstas var det näst intill helt tyst. Två spekulanter tittade men i övrigt bara några få mejlfrågor om bilder och sånt där man alltid får när man säljer men som man vet bara är halvt seriöst. Jag jag var väl inte heller så ihärdig och la ner pengar på att hålla annonsen högt upp bland nya objekt.

Men nu när nyåret passerat och räntorna sjunkit och sommarsäsongen ligger betydligt mer inom räckhåll förändrades allt. Tre seriöst intresserade spekulanter. Men vi valde dom som kom och tittade och dessutom hade med sig en kunnig båtmänniska och de som var trevligast =)

Och när man ska köpa båt är det alltid bra att ha med sig någon, antingen kunnig bekant eller en besiktningsman. En sådan för privatpersoner brukar inte kosta många hundralappar och dom går igenom båten ordentligt och lämnar ett åtgärdsprotokoll efter sig. Då får man ingen garanti, men ett bra ”kvitto” på hur objektet ser ut. Jag har själv en gång köpt båt och anlitat besiktningsman och då blev nästan säljaren sur, som om man ifrågasätter trovärdigheten hos säljaren. Det kanske är en naturlig reaktion. Antingen döljer man saker man vet inte är helt 100%, eller så är man rädd att en besiktningsman ska hitta något man inte känner till.

Som säljare tycker jag nog mest det är skönt när en köpare kommer med seriös kunskap i släptåg. Visst är man nervös att de ska hitta något som är obekant även för mig. Men mest är det skönt. När man säljer något privat och skriver avtal är det ju befintligt skicks om gäller. Det tyngsta ansvaret åligger köparen och vad jag förstår är det näst intill omöjligt att hävda något efter kontraktet är skrivet från köparens sida. Möjligen om man kan påvisa att säljaren dolt någonting men hur lätt kan det vara att bevisa? Och jag som säljare vill helst aldrig mer höra av köparen, i vart fall inte på grund av att något problem uppstått. Så det är någon sorts trygghet även för mig eftersom jag vet hur mycket pengar det rör sig om och att det inte alltid är snutet ur näsan.

Så nu återstår bara att åtminstone den värsta kylan ger med sig så att vi kan sjösätta och genomföra det sista testet och sedan önska Minda god seglats vidare ut på haven.

[tags]Båtar, Båtköp, Köpa Båt, Avtal, Kontrakt[/tags]

Äntligen till Gotska Sandön!!

gotska-sandon-satelitbildJag har alltid velat åka till Gotska Sandön. Jag tror drömmen började när min pappa berättade om ön, att den låg straxt norr om Fårö där han var uppväxt eller haft sommarstuga, jag måste fråga honom hur det var =)

En gång var vi på väg till Sandön i samband med att vi skulle till Gotland med vår Windy 22DC, men jag tror att vädret styrde vår väg direkt till Visby istället, eller om det var de begränsade/obefintliga bunkringsmöjligheterna som gjorde att vi inte skulle klara Nynäshamn -> Sandön -> Fårö utan att behöva släpa med en massa bränsle. Och vi var ganska många så det gick inte.

Sedan dess har jag såklart sett filmen ”Husbonden” som handlar om gotberg som levde på att plundra skepp, läst boken om Madame Söderlund från Gotska Sandön och läst en mängd reseberättelser på forum och annat. Målet har ändå alltid varit att jag ska dit!!!

Egentligen har jag velat åka dit i egen båt och jag började nästan planera en resa när vi hade vår gamla stålbåt Galadriel som var stor nog att frakta oss dit med övernattning även om vi skulle tvingas stanna längre på grund av dåligt väder. Men den långa resan dit i 7–8 knops fart. Det blev helt enkelt aldrig av.

Men i januari bestämde vi/jag att nu MÅSTE det ske och vi frågade våra vänner Egge och Karin om de ville följa med. Det är alltid roligare att åka flera! Och dom var såklart på! Så i helgen bestämde vi när vi ville åka och idag ringde jag och bokade resan så nu kan nedräkningen äntligen börja!

Så nu ser det ut som ännu en barndomsdröm och längtan ska gå i uppfyllelse och det är åtminstone för mig stort! Nu återstår att planerapackningen i huvudet och att få tag på filmen Husbonden så man får upp den rätta stämningen. Tills dess, njut av deras bildgalleri! Visst ser det störtmysigt ut?!

[tags]Gotska Sandön, Nationalpark, Naturskyddsområde, Gotland, Visby, Fårö, Nynäshamn, Semester[/tags]

Ibland blir det för mycket

Det var nog länge sedan jag hade en gråtande kund i telefon och jag är glad att det inte händer så ofta. Mitt starkaste minne är nog från UUNET-tiden när jag satt med registry (domänhantering och IP-tilldelning) och en av våra stamkunder ringde in och grät hysteriskt och skrek ”jag pratar bara med han Joakim” varpå samtalet kopplades till mig. I vissa situationer har jag ett gudomligt tålamod och tio minuter senare närhennes ärende var löst och hon slutat gråta ocdh åter var glad, ringde hon alltid till mig och vägrade prata med någon annan. Spelade ingen roll om det gällde fakturering, internetsupport eller annat. Det var en rätt kul händelse sådär i efterhand. Man kan förstå när människor vars främsta kompetensområde inte är datorer inte kommer någon vart och frustrationen stegras. Det kan man ju själv känna även om man både kan och vet hur man ska lösa det man inte kan =)

Idag hände det igen. Den kunden har alltid haft en gråtmild ton, sådär som när barn är på gränsen till gråt men att det inte brutit ut ordentligt. Och jag har känt mig säker på att det någon gång ska ske. Och idag gjorde det det…

Dels blir man tagen på sängen och dels är det ju lite svårt att bedriva någon sorts konstruktiv support med en kund som gråter och snyftar ”det går inte”. Då har man god lust att be dom att ta en långpromenad, lugna ner sig och ringa sen. Den här gången löste det sig inte lika smidigt som där på UUNET för en massa år sedan. Så antingen har jag legat av mig eller så har även solen sina fläckar. Och att Word kostar pengar, att vederbörande inte kunde en epostadress i huvudet, att adressboken försvunnit vid en hårddiskkrasch och att filer man ville bifoga inte låg där man trodde att dom skulle ligga, är ganska lite jag kan påverka =)

[tags]Arbete, Support, Kunder, Kundsupport, Datorer, Frustration, Frustrerad[/tags]

Ännu en helg lider mot sitt slut

Hur är det nu hon brukar skriva min vän och kollega Sandra, att det känns som det är fler måndagar än söndagar? Måndagarna kommer hela tiden medans lördagar och söndagar är något man måste kämpa sig till och förtjäna. Det är rätt konstigt.

Helgen har varit ganska lugn. Igår var jag och Egge inne på Sheraton på Tegelbacken och besökte HIFI-mässan. Det var rätt mycket folk och trångt. Vi tittade, eller rättare sagt lyssnade på några demos av olika ljudsystem och gled runt lite men ledsnade rätt fort eftersom det var ganska rörigt och trångt. Men så var det heller inte riktigt vi som var målgruppen, när bara en högtalarkabel kostade 250000kr och man gjorde en grej av att det faktiskt var för 2 meter kabel och inte 1 meter =) Helt sjukt, en kvarts jävla miljon för en kabel som man dessutom behöver en 4–5 stycken till av. Helt vansinnigt =).

På kvällen åt vi middag hemma hos oss och tittade på Arn-film. Meningen var att vi skulle se båda men tidsplaneringen spårade ur lite så första filmen kom igång rätt sent och med avbrott för läggning av barn och liknande. Och vi avundades Egge och Karin som var barnfria. Men jag älskar verkligen filmerna Arn – Tempelriddaren och Riket Vid Vägens Slut. Jag tycker dom växer för varje gång jag ser dem och jag ser fram emot tills vi i något sånär lugn och ro kan se andra filmen.

Idag har det varit en kall och strålande dag med sol och ett par minusgrader. Jag och Mia gick närmare en mil. När vi kom hem sjönk vi ner framför en action flygfilm och det var ganska skönt för benen. Ikväll blir det väl en kopp té, ostmacka och Beck-film fast på DVD. Dock är vi så väldresserade att vi ser samma film som går på TV ikväll. Är det inte skumt hur man funkar =)?

Och sedan kommer den där beryktade måndagen och arbetsveckan igen, dag ett på mitt fjärde år på mitt nuvarande jobb, men inte kommer det vara så speciellt för det. Träna, den ständiga frågan om vad man ska äta till lunch och räkna timmar till hemgång. Det enda som ska bli riktigt kul imorgon är förstadiet av lite sommarplaner som jag ska göra. Ringa och kolla lite, men jag avslöjar inget förrän det är bestämt.

[tags]Helg, Lördag, Söndag, Måndag, Sheraton, HIFI, Hifi-mässa, Film, Filmkväll, Arn, Tempelriddaren, Riket Vid Vägens Slut, Arbete[/tags]

Unix-tid borde regera =)

Jag tror, att när jag var liten började tidräkningen då Systembolaget öppnade. Åtminstone har jag alltid, så länge jag kan minnas fått höra att jag föddes 15 minuter innan ”bolaget” öppnades. Antagligen var det tur så det hanns med spritinköp innan köerna blev för långa. Vad vet jag? Det är väl kanske något man kan skratta lite åt men någonstans känns det inte så kul att det alltid är det man har hört. inget annat.

Men vi har väl alla vår egen tidräkning. I Unix-världen började tiden ticka 1970-01-01 kl00:00 och sedan dess tickar sekundrarna obönhörligt vidare. Och idag, om 30 sekunder från detta inläggs postande är klockan, eller tidskoden 1234567890 sekunder räknat från 1970-01-01 kl00:00 =)

En gång för länge sedan hade vi en nedräknare på Nomell.Se, har glömt om det var till bröllopet eller någon av förlossningarna eller bara till en fest, som räknade ner antalet sekunder till det var dags =)

Och med samma logik tycker jag det känns bättre att säga att jag är född klockan 100856700, alltså kvart i nio, den 13:e mars 1973. Naturligtvis finns ingen exakt tidsangivelse i historierna om min förlossningstidpunkt, bara en kvart innan systemet öppnar. Och jag utgår bara från att det var klockan 9. Det var i vart fall en tisdag.

Maria föddes: kl167367600
Denise föddes: kl847475940
Jesper föddes: kl899276460
Emilia föddes: kl977081520
Vi gifte oss: kl1024142400
Miranda föddes: kl1120181580
Vi köpte hus: kl1129273200

Och på måndag morgon kommer jag att vara på jobbet kl1234771200 för att påbörja mitt fjärde år på mitt nuvarande jobb =)

[tags]Tid, Tiden, Tidsräkning, Timmar, Minuter, Sekunder, Datorer, Linux, Unix[/tags]

Tre år på jobbet

Idag är det exakt tre år sedan jag lämnade min föredetta arbetsplats och hamnade där jag är nu. Och jag har en viss förkärlek för att summera och snöra ihop säcken men nu vet jag faktiskt inte vad jag ska skriva. Mest för att det är komplicerat och jag vet inte vad jag tycker om den gångna tiden. Jag gillar att sätta upp saker på plus och minus-sidan men det är inte så lätt här.

Första halvåret körde jag i alla fall mitt kontor hemma. Det föreföll som en bra lösning till en början. Snacka om nära till jobbet. Men när dom första kundbesöken började äga rum visade det sig mindre bra på flera sätt. Visst, man kunde städa och röja och ha ett snyggt arbetsrum, men man gick ändå genom en familjs hall på väg in och barnskor och skolväskor är liksom oundvikligt. Och så var det en bit för folk att åka för att komma till mig. Jag som tyckte att våra konkurrenter låg avigt till =)

I september eller oktober hyrde jag in mig hos en föreningpå södermalm i stockholm, en perfekt adress. Ett litet men ganska dyrt rum på 10–12 kvadrat som jag snabbt växte ur. Vid årsskiftet 2006/2007 fick jag en egen stor lokal och i mars en kollega. det var trevligt på många vis, både praktiskt arbetsmässigt och inte minst socialt.

Och nu har det gått tre år och mycket är bra och en del blev inte som jag tänkt mig. Det som är bra är den egna kaffehörnan, internetlänken, det fria arbetssättet och i princip chef över ett kontor. Det som är mindre bra är mera jordnära. När jag började sänkte jag mig i lön ganska rejält i utbyte mot ökad trivsel och att få jobba med det jag verkligen kan och är bra på, handikapphjälpmedel. Målet var ändå att jobba upp ekonomin och därmed lönen tillbaka åtminstone till min ursprungsnivå vilket inte har hänt än. Och fortfarande är det mycket slit för att få sälja på en ganska överetablerad marknad och man undrar om man verkligen är så bra på det man gör som man själv trodde och som folk säger? Det är åtminstone inget som syns i kassan och det börjar minst sagt kännas motigt.

I höstas var jag på en halvt menad anställningsintervju för att jag blev lite dragen i från andra av vårt gamla gäng som skulle dit och för att företaget i mångt och mycket liknade mitt gamla kära efterlängtade UUNET. Men de ville inte ha mig och på väg därifrån kändes det helt ärligt ganska bra.

Men i finanskrisens tecken undrar jag vad jag ska bli när jag blir stor? Var jag ska kunna stanna och trivas någon längre tid, känna mig bra, duktig och att jag gör någon nytta? Slippa känna lättnad varje månad när man ändå gått runt eller något med vinst men inget har varit lättförtjänt. Jag har inte känt av min gamla panikångest och min forna utbrändhet jag råkade ut för vårvintern 2003 ( läs mer under etiketten Panikångest ), men jag är såklart rädd för att detta uppförslut inte ska vara så bra för mig i längden. Jag vet med mig att mitt självförtroende är som en jojjo och att jag lätt tvivlar på mig själv, min egen kunskap och förmåga och just nu är det nog inte allra högst upp.

Så vad vill jag då? Ja.. jag vill jobba på med det jag är bra på, leverera och visa vad jag kan och inte som nu, kämpa för att få någon möjighet att visa det ibland. Jag har ingen önskan att bli särskilt rik och den ändlösa glädjen tror jag inte på och gudarna ska veta att jag fått kämpa för det mesta enda sedan dagistiden och ingenting har varit gratis. Det kanske är just det, så mycke kämpa hela tiden. Och nu är jag lite orättvis, men ibland känns det som om allt detta kämpande inte leder någon vart utan bara leder tillbaka ner igen. riktigt så är det såklart inte, men i just detta sammanhang stämmer det ganska bra. Och jag undrar vad jag gör för fel och om det någonsin ska vända eller om jag måste söka mig vidare igen och i så fall vart?

[tags]Arbete, Anställning, Jobb, Hjälpmedel, Synskadade, Framtidsplaner, Tankar[/tags]

Ny rigg, Motorola GP300 VHF

motorola-gp300Har skaffat en ”ny” rigg igen. denna gång en begagnad sak som jag skaffade mest för känslan i handen. Den kostade inte så många kronor, den ärmest kul att ha och det ska bli roligt att jämföra med nyare riggar.

En Motorola GP-300 VHF med 16 kanaler, knappsats och stöd för CCIR – 5-tons selektiv. Detta är egentligen ingen amatörradio, utan är mer vanlig som yrkesmaskin. Används mycket av vaktbolag, budfirmor och liknande. Men jag gillar den för sin gamla design och tyngd och riktiga ”radiokänsla” när man har den i handen. Jag har lagt in de vanligaste 2-metersrepeatrarna och en direktfrekvens samt jakt/PMR-kanalerna och några marina kanaler. Här även skaffat en ny rigg för 70cm-bandet och jag tycker mig märka stor skillnad på mottagningskänsligheten när man använder monobandriggar.

Problemet just nu är att jag bara får in 10 av 16 kanaler. Då blir minnet fullt och det känns lite skumt. Men jag får leta efter någon som kan den här typen av riggar och kan förklara varför det blir som det blir.

[tags]Amatörradio, Motorola, Motorola GP300, UHF, VHF[/tags]

Nu kanske städning kan bli mindre tråkigt del II

I mitten av december kom den skurmaskin vi beställt till jobbet. det stod mellan städbolag eller en egen maskin. Att handmoppa nästan 100kvm kändes inte som något bra alternativ.

Men maskinen fick ingen bra start. Det var den billigaste och enklaste av skurmaskiner och vi fick ganska snart problem med att vattenflödet var ojämnt och otillförlitligt. Antingen kom inget, eller så kom det på tok för mycket vatten. Sedan har vi i efterhand förstått att den snurrande borsten under mer skvätte iväg smutsen än tog upp den.

Men idag kom städfirman med ett annat alternativ som funkade MYCKET bättre. Dels var vattnet elektroniskt styrt så en jämn vattenmängd pumpas ut hela tiden, dessutom har den dubbla ”sugfötter” så att den suger upp smuts och vatten när man både backar och kör frammåt — något sämre vid backning dock men det kan man leva med. En annan enorm fördel är att borsten inte snurrar på samma sätt. Denna ligger som en rulle mot golvet istället som på den tidigare som funkade som en rondell som snurrade. Denna borstar och allt den tar upp skickar den bakåt mot sugfoten som kommer efter.

Sedan har maskinen andra fördelar, mer batteri, löstagbara ren- och smutsvattentankar som gör påfyllning och tömning betydligt lättare.

Lite större, lite tyngre och lite dyrare, men jädrar vilken höjdare!

[tags]Arbete, Städa, Städning, Städartiklar, Städföretag, Städfirma, Städmaskin, Städmaskiner, Dammsuga, Dammsugare, Lokalvård, Damm, Skräp, Smuts[/tags]

Ny rigg, Yaesu VX-177

yaesu-vx-170_177Idag damp den ner en ny rigg med posten, en Yasu VX-177. Det är en ren UHF/70CM-rigg och tanken är att den ska ersätta min VX-7:a.

Det var egentligen inget fel på VX-7:an men när jag skaffade den hade jag kört FT-60 en tid och det var en bra rigg. Enda nackdelen med FT-60 var att laddaren inte fick stå i mer än max 4 timmar. Sedan var man tvungen att koppla ur den för att undvika överladdning. Det fanns förvisso mer smarta laddare men det hade jag missat. Den sortens laddningsteknik passar i alla fall inte in i mitt liv.

Så jag skaffade VX-7 mest för att den skötte det där helt själv. Men jag tyckte mig genast märka en försämring i känslighet i mottagaren. Dels var riggen mindre till formatet vilket jag ju tror spelar roll. Så har jag gått runt och klurat lite och bestämde mig till slut för VX-177. Jag tycker den är trevligare i formatet, större och mer ”radiokänsla” och lite tyngd i den. Fick möjlighet att klämma på en annan amatörs exemplar och det var då jag bestämde mig.

Nu ska den laddas och programmeras och sedan kan jämförelsen börja. Den har en liten kort antenn vilket man väl undrar om det ska fungera men eftersom det bara är 70cm-bandet så kanske det gör det. Vi får se, annars får man använda en längre antenn. Just nu känns det åtminstone väldigt bra!

Specifikation

  • Uteffekt 5/2/0,5 W valbart

  • Kanalsteg 5/10/12,5/15/20/25/50/100 kHz

  • Frekvensområde 420-470 MHz (RX), 430-440 MHz (TX)

  • Trafiksätt FM

  • Drivspänning 7,2 V (batteri), 6-16 VDC (extern)

  • Antennkontakt SMA

  • Storlek 60 x 120 x 32 mm

  • Vikt 390g (med batteri och antenn)

    • [tags]Amatörradio, Yaesu, Yaesu VX-177, Yaesu FT-60, Yaesu Vx-7R, Yaesu Vx7R, VHF, UHF[/tags]

    Varje hobby har sina töntiga uttryck

    Folk brukar gnälla på mig över alla båttermer som man använder till sjöss. Att höger och vänster heter styrbord och babord, att hink heter spann, fören och akter, koj istället för säng. Och ibland blir jag trotsig och för att reta andra kör med ”putt-ifrån-korvar” istället för fender och liknande. Men där tycker jag ändå det finns en viss vikt i att alla ombord åtminstone förstår varandra. Sen måste man inte slänga sig med termer bara för att vilja visa sig kunnig och insatt.

    Amatörradio har också sina uttryck och dom har jag lite svårare att anamma och har min ”våga vägra använda”-klubb. Och här kommer några exempel. Ni som har fler får såklart gärna lägga till.

  • Vrida vänster: syftar på att man vrider volym/avstängningsknappen åt vänster och stänger av riggen = gå och lägga sig

  • Hälsa bakåt: att hälsa till övriga familjen

  • ”Namnet på den här kanten är Jocke”: ja, alltså, jagheter.

  • ”Vi hörs och störs”

  • Sedan finns det en rad sifferkombinationer som förvisso är lättare att begripa. Jag skulle tro att de uppkommit i telegrafisammanhang precis som bokstavsförkortningarna – de så kallade Q-förkortningarna. Men siffer. Men av alla sådana uttryck så är de tre ovan nog i nämnd ordning de allra värsta. Hälsa bakåt, och namn på vilken kant? Så ibland förstår jag alla er som tycker alla marina uttryck kan te sig något onödiga och nördiga =)

    [tags]Amatörradio, Båtar, Fraser, Uttryck, Töntigt, Nördigt, Nerdigt[/tags]

    • Bloggar.se strular

    Gillar inte när tekniken är elak och oberäknerlig. Men ibland händer det att bloggar.se inte indexerar mina etiketter. Jag ser i loggfilen att den hämtar min RSS efter att ha fått en ”knuff” när någon av oss postar ett inlägg. Men vissa inlägg nappar den inte på. Till exempel inlägget Haninge Open från den 31:a januari. Inlägget postades först utan etiketter och redigerades kort efterråt för att lägga till relevanta etiketter. RSS-flödet hämtades på nytt men sökorden dök aldrig up i bloggar.se, i alla fall inte i skrivandets stund. till exempel etiketterna ”Haninge Open” och ”Torvalla” borde finnas där.

    Har sett samma fenomen några gånger och mailat felet till dem men aldrig fått något svar. Det är lite tråkigt.

    Men oftast funkar det bra, man blir bara lite frustrerad.

    [tags]Blog, Blogg, Bloggar, Bloggar.se, Nyligen.se, Knuff.se[/tags]

    Tjejer på jobbet

    Jag tycker min mamma är så cool — på många sätt — men när hon ska ”ut med tjejerna” och äta middag eller på någon aktivitet. Många skulle nog säga ”en skock kärringar mellan 80 och döden”. Allt handlar mest om inställning till livet och sig själv och då låter ”ut med tjejerna” klart bättre =)

    Och ikväll var dom på jobbet med sitt tjejgäng. Vet inte exakt hur ofta dom ses, men en gång per månad, gör något och går ut och äter. Och idag var dom hos mig på jobbet och tittade på kameror och vad som finns om man börjar se dåligt. Och en så trevlig, intresserad och mysig publik var det nog länge sedan jag hade! Och när jag möter sådana, framför allt äldre och pensionärer så är bara en tanke, att sån vill jag också bli när jag blir gammal. För det hoppas jag oundvikligen drabbar även mig =) Då vill jag försöka vara glad, se och jaga möjligheter i livet och vårda det som är värt mest (näst efter familj) som vi sköter oftast sämst — vänner. Några av dem hade lite svårt att gå men dom var med ändå, gjorde saker. Sånt gör mig så glad!

    [tags]Tjejer, Kvinnor, Tanter, Kärringar, Pensionär, Pensionärer, Vänner, Vänskap, Livet, Ålder, Ålderdom[/tags]

    Misslyckad myskväll

    Ibland känner man verkligen på sig hur saker kommer att spåra ur, trots att man gör allt för att det ska bli bra. Just denna dag hade jag och Maria varit ute vid båtarna och barnen var hos mormor och ”Taggis” var hemma själv och tittade på film. Det brukar hon aldrig vilja annars men nu kände hon sig nog i behov av att få vara själv och dessutom trygg en stund ensam hemma.

    På väg hem bestämde vi oss för pizzeriamat igen, äta i vardagsrummet och titta på film. Det blev Guldkompassen som vi försökte se för någon vecka sen men av tidspress misslyckades.

    Jag vet inte hur det började, med smågruff och bråk om platser i soffan och framför TVn, någon satt ivägen, någons pizza på golvet och sedan triggade det igång. Som krydda på moset var det skoldag dagen efter. Men vi bestämde oss för att avsluta kvällen tidigt, duscha och lägga alla.

    Den planen föll verkligen direkt.. Nattning som brukar vara snabb och smidig tog flera timmar, som bara bestod av bråk, skrik, gråt och barn som vägrade göra som man sa. Så fort man öppnade munnen kom genast något tillbaka och till slut kändes allt bara så hopplöst! Nu har alla somnat och vi fick andas ut några minuter framför Beck. Men man känner sig så trött, ledsen och misslyckad när alla är arga och uprivna och somnar mer eller mindre osams, enbart på grund av skitsaker, eller inget alls. Och man känner sig kass som förälder som inte hittar någon väg runt det. Hur man än gör och vad man än säger, klampar man rakt igenom minfältet och helvetet bryter ut.

    Nu ska jag sova och hoppas på en ny dag med lite gladare miner. Men jag vet ju att om kvällen slutat i kaos har det en tendens att ligga kvar och pyra dagen efter. Och förutom bråk och strul kommer alla i säng försent och är trötta redan innan en bara i sig ansträngande skoldag med andra relationsbetingade konflikter.

    Och jag är bara sååå trött…

    [tags]Familj, Familjeliv, Barn, Mys, Myskväll, Bråk, Gräl, Osams, Osämja, Föräldrar, Föräldrarskap[/tags]

    Vårtecken bland båtarna

    Idag var jag och Maria ute på marinan för att träffa en spekulant på vår gamla båt. Dom var jättetreviga och noggranna. Vi får se om det blir affär. Men det känns sådär att sälja båten när det är visst jobb på den, även om priset är anpassat och jobbet ine är svårt. Eftersom jag ruttnat kan man ju förstå att andra också vill ha mindre att göra. Det finns ju ett par kategorier av båtägare, sådana som jag som vill ha lagom med fix och sådana som vill ha allt helt klart och skinande blankt och de som bara köper båt för att renovera och sedan tröttnar och säljer och letar något nytt objekt.

    Men det var skönt där ute och första gången i år. Lite rått och blött såklart men ändå sådär så att det andades hopp och framtid. Och några fanns där ute som hade börjat fixa, eller som vi gick runt och överblickade läget och liksom förbereder sig.

    Nu ska det ju bli lite kallt igen och kanske är det för tidigt men jag överväger starkt att lägga i henne, göra i ordning. Det blir lite pyssel som jag egentligen inte vill lägga ner men fördelen blir ju att man då istället kan höja priset som är lägre bara för att man är lat. Men vi får se, det får nog gå några veckor till så att klockan åtminstone får hinna slå mars. Blir det inte kallt och snö då så blir det inget långvarigt sedan heller.

    [tags]Båtar, Vår, Vårtecken, Sjösättning[/tags]

    Synd att det slutade såhär när det började så bra Spotify!

    Jag blev inviterad och motvilligt frälst i Spotify i oktober förra året. Jag trodde nog inte att det skulle fungera så bra som det sedan visade sig göra. Och att det gick att söka på en ganska bred musiksmak både nytt och gammalt. Visst fanns en hel del som saknades men Spotifys mål var nog att få in all världens tillgängliga musik.

    Men så blev det ju inte. Jag satt och funderade på om det var dags att bli betalande kund eftersom jag tycker man ska betala för något man gillar när dessutom priset är mer än överkomligt. Jag satt dessutom och drömde om ”Spotify movie edition”. Tänk att kunna söka på filmer och se dem streamat. Vi har ju sett att musikindustrin både är bakåtsträvande och styvnackade gränsande till dumma som försöker stoppa en utveckling man inte har någon möjlighet att förhindra.

    Först trodde jag att något var fel när musik började försvinna ur mina spellistor. Men jag satte det aldrig i samband med att man införde GRM – Geographical Rights Management, eftersom det mestadels var svensk musik som försvann, visor och svensk punk och ganska — som jag trodde — ointressant musik för skivindustrin. Man kan läsa i deras blogg att man gjort förändringar i musikkatalogen och detta hänvisade Spotify support till när jag frågade varför min svenska punk försvunnit.

    Idag är en stor del v mina spellistor tomma av det jag byggt upp och det som gjorde jag älskade Spotify. Man kan säga att tanken på att bli betalande användare upphörde och Spotify har tydligen tappat stora mängder betalande kunder.. Märkligt!

    Jag kan tro att man borde ha känt till det här när Spotify startade upp. Istället har man kört hårt med reklam i de fria versionerna om att man ska bli betalande kund vilket ju lätt ger intrycket att inga orosmoln finns.

    Att sedan skivindustrin skjuter sig i foten som inte stöttar bra koncept för att ge möjlighet till att lyssna på musik över internet utan att skivindustrin skulle behöva förlora så mycket på det. De som kör gratis skulle få stå ut med reklam som ger intäkter och de betalande, ja dom betalar ju för sig! Man skulle också kunna tänka sig att införa olika nivåer för betalning och ha en liten bantad version för ett mindre belopp och en fullskalig för lite dyrare peng. Det skulle säkert finnas många varianter på hur man skulle lösa det. Men nu går det istället åt andra hållet.

    Trist och beklagligt och det är inte utan att man tycker skivindustrin gott kan ha det om nedladdningen fortsätter med oförminskad styrka. Man visar ju tydligt sin goda ovilja…

    [tags]Spotify, Musik, Nedladdning, Nerladdning, Skivbolag, IFPI, IPRED[/tags]

    Medlem i SLHF igen

    Det blev en liten after work igår när en kund kom och bjöd på ”flytande semla” som det kalades. Inte fan var det nån grädde på, lite lagom med skum =)

    Och man säger ju att där alkoholen strömmar in, strömmar vättet ut i samma takt. Så där mitt i en diskussion om ledarhunds-Sverige så lovade jag att åter bli medlem i Sveriges Ledarhundsförare – SLHF. Jag har haft hund i 16 nu i juni och några år där i början var jag medlem, till och med satt i styrelsen. Jag sprutade av idéer och kreativa förslag och vi var några som anordnade aktiviteter så som stadspromenader och utflykter och deltog ständigt i hunduppvisningar på både Vattenfestivalen och räddningshunds-SM uppe i Rosersberg. Jag såg redan då problemen som höll på att växa sig allt större. Då var det kanske 1 av 3 restauranger där man inte blev insläppt men det gick oftast att snacka sig in. Och såklart skötte sig alltid hunden så efter ett eller två besök var det grönt ljus igen. Man gjorde reklam för ledarhunden i TV’s Anslagstavlan och alla på stan visste vad en ledarhund var och att man inte fick klappa eller störa dem på annat sätt.

    Men några i den dåvarande styrelsen skrattade åt mina idéer och satt problemen satt i mitt huvud eftersom jag var så inbillningssjuk. Så jag lämnade styrelsen och föreningen med löfte att aldrig återvända. Att man kunde sitta där och leka dadda hink och spade i klubben för inbördes beundran medans ledarhunden sakta tynade bort som hjälpmedel.

    Och se var vi hamnat idag? Hur producenter och vår egen handikapporganisation vill minska kraven och funktionen på vårt utmärkta levande fyrfota hjälpmedel och hur tillgängligheten för oss med hundar ganska avsevärt har försämrats.

    Och kanske tycker man att man åstadkommer en hel del men jag vet inte. Visst har man lyckats påverka SJ och något mer stort kanske men jag tycker kanske att man börjat i fel ände. Kanske börjar man med småsaker när det finns så mycket större saker att göra. Och idéer och förslag finns det ju och öppningar har man haft. Ta till exempel mötet med Riksdagens handikappråd 2007. Där fick man ihop en bra skara som man kunnat fortsätta bearbeta och påverka och följa upp de positiva antydningar som fanns.

    Men nu har jag alltså vid något svagt tillfälle lovat att jag åter ska bli medlem. Jag vet inte vad det ska tjäna till egentligen eller vad jag ska göra. Jag har väl känt att jag inte velat bidra med min ynka medlemsavgift till något jag inte stödjer. Kanske om man bytte ut stora delar av ledning och lyckades med det nästan omöjliga konststycket att placera enbart sugna, hungriga och energiska människor i styrelsen. Men alltid tycks det finnas någon som vill sträva åt andra hållet eller är knähund åt de som motarbetar våra hundars existens. Men föreningslivet tycks vara mer intriger och internt tjafs än konstruktivt arbete. Och det är klart, har man fullt upp med att reda ut meningsskiljaktigheter och missförstånd kostar det all energi som kanske borde slösats på något bättre?

    Men nu är det gjort och kanske åker jag på årsmöte och ser en ny ordförande väljas, det kanske är en bra början :)?

    [tags]Ledarhund, Ledarhundar, Hund, Hundar, SRF, Synskadades Riksförbund, SLHF, Tillgänglighet, Synskadade[/tags]

    Skönt med helg, eller?

    Nu är klockan slagen fredag och om några timmar tänker jag lämna min arbetsplats. Normalt förknippar man juhelgen med vila, sovmorgon, té och scones i soffan framför morgon-TV och lite sådant. Och när våra helger var ungefär så fnös man åt alla vars liv var uppbokade med träning, tävling, köra barn hit och dit, måla fassaden, snickra staket, kakla badrum, lägga innertak och diska..

    Och nu har vi det ungefär så själva. Inte många helger har varit fria efter nyår. Visst är det kul att två av kidsen hittat något dom tycker är kul, men när lördagar startar kl7 med samma gnäll och bråk som vilken vardag som helst, då känns det inte bra längre.

    Nu i helgen åker Maria med Jesper på tävling i tidig gryning medans jag går med Emilia på träning, hem och städa huset för att få trevligt middagsbesök och på söndag ut till marinan för en båtvisning — tack och lov mitt på dagen.

    Och nu när man sitter här halvkrasslig och ganska trött och led är det inte överdrivet kul att se fram emot.

    [tags]Familj, Helg, Vardag, Barn, Fritidsaktiviteter, Fritid, Ledig, Ledighet[/tags]

    Fel på Comhem och TV3 del III

    På måndag var det planerat teknikerbesök från Comhem för att titta på vårt konstiga ljud som bara hörs i ena högtalaren på TV3. Trots att grannar haft samma problem så ansåg man tydligen att felet var hos mig.

    Men imorse innan jag åkte till jobbet fick jag för mig att dubbelkolla och se, problemet var borta! Ljudet lät helt normalt även på TV3, lika starkt ur båda högtalarna. Jag hade tänkt ringa Comhems kundtjänst under dagen och avboka teknikerbesöket men dom hann ringa före. Tekniker hade tydligen varit ute igen och hittat felet. Har man gammal analog kabel-TV som vi har, sänder inte TV3 ut stereoljud. Men när Comhem sänder ut det till hushållen har man haft stereoljud påslaget vilket fick till följd att det bara hördes ljud ur ena högtalaren — såklart. Så Comhem hade slagit av stereo och nu funkar det. Åtminstone så till vida att det inte låter ur en högtalare och skorrar i en annan.

    Så teknikern är avbokad och denna långbänk avslutad, va skönt!

    [tags]Com Hem, Comhem, TV, Kabel-TV, KabelTV, Kundtjänst, Kundservice, Felanmälan, Support[/tags]

    När tekniken spårar ur…

    Det tog ändå en viss tid och kostade en hel del möda när man väl bestämde sig för vilket kanalupplägg jag ville ha i mina amatörradioriggar.

    Att mata in närmare 500 kanaler, ofta med skilda in- och utfrekvenser, inställningar för subtoner, banker och effekt, namn och beskrivning tog sin lilla tid. Sedan uppstod nästa lilla problem, att få över samma kanalupplägg till alla tre riggarna jag hade. Trots att det var samma mjukvara och samma märke på riggarna, gick det inte att importera dess kanalfiler utan problem. Just då hatade jag Yaesu väldigt mycket, och framför allt RT Systems, Inc som tillverkar mjukvaran för att programmera radioapparaterna.

    Men efter mycket om och men låg kanalerna där, på samma sätt i alla riggarna. Men i fredags när jag skulle uppdatera kanalerna i min VX-7 med nya PMR-kanaler hände det.. Det fanns en nyare uppdatering till mjukvaran som jag hämtade ner, eftersom jag även haft problem att överföra data till radioapparaterna. Trots att samma rigg suttit ikopplad kunde den säga att det var fel radio den skulle skriva till trots att jag nyss läst från radion. Så uppdateringen kändes nödvändig.

    Och när jag tankat upp den nya kanallayouten till radion märkte jag att hälften av alla kanaler försvunnit, närmare bestämt var annan kanal. Det verkade som om den inte längre godkände 12,5Khz-steg mellan kanalerna utan brutalt tog bort mellankanalerna. Det var förvisso en del skit som jag inte använder men även och annan repeater. Och detta märkte jag efter att jag sparat filen.

    Provade då att importera från en annan radio med den gamla layouten i kanalerna, allt såg bra ut tills jag tryckte på ”Spara”. I samma ögonblick som filen sparades, togs de udda kanalerna bort.

    Nu har jag provat lägga in en udda kanal på nytt och då verkar den stanna kvar. Men jag ser inte fram emot att lägga in alla igen, närmare 100 stycken =(

    Och idag när jag skulle flasha om min FT-8800 för att kanalerna på ena VFOn spårat ur, tycker jag mig se att även namnfälten hamnat lite här och där! Man blir bara så matt!

    [tags]Amatörradio, Yaesu, Yaesu Vx7r, Yaesu Ft-8800[/tags]