Vårrusta båtar del II

Idag var det lite svalare ute vid marinan. Vackert väder och sol men lite bit i vinden. Jag var åter tvungen att ta vägen via Båtaccenten eftersom jag glömde köpa Polish när jag var där igår. Både igår och idag glömde jag dessutom hämta ut min ekolodsgivare jag köpte i oktober och som kom i december. Men den ligger bra där den ligger tills vidare =)

Idag fick jag sällskap av Joche som antydde att han gärna lärde sig något om båtvaxningens sköna konst och det är alltid skönt att få lite hjälp. Särskilt som jag kom ut så sent idag så hade jag inte hunnit hela skrovet och ändå hann jag inte med akterspegeln. En liten yta så den tar jag förmodligen imorgon om det inte är alldeles för kallt och gråmulet. Jag är lite tveksam till om Joche uppskattade vaxning som handarbete. Man ska nog vara lite nördig om man ska gilla det. Visst, man får kramp i armarna efter allt gnuggande men lukten och den stora förändringen i resultatet är obetalbar. Tyvärr var det inte helt optimalt idag eftersom det så småning om blev kallt om fuktiga händer. Lite mer sol så hade det varit optimalt.

Windyn gick inte att vaxa eftersom den behöver tvättas mer. Avspolningen igår räckte inte. Men på den är det betydligt mindre skrovytor så den lär gå fortare. Och med den är det ingen direkt brådska eftersom drevet inte ens är monterat ännu.

[tags]Båt, Båtar, Båtliv, Windy, Windy 22, Marina, Varv, Bottenmåla, Bottenfärg, Vax, Vaxa, Vår[/tags]

Vårrusta båtar

Tack vare gårdagens festligheter kom vi iväg något senare än planerat. En strålande dag med vårsol och närmare 18 grader i skuggan. Jag var tvungen att passera Båtaccenten på väg ut till marinan för att köpa bränslefilter, pollerdukar och termostater.

Väl ute spolade vi av båda båtarna och Mia bottenmålade dem och jag bytte bränslefilter. Ett ganska kladdigt göra. Antingen har jag dålig rutin eller så slabbar alla sådär men det gick bra. Det nya filtret till MD17D-maskinen var lite större än det gamla och jag fick nett och jämt in det mellan munstycket och bultarna som motorn sitter i. När filtret var på plats kunde jag inte göra mer eftersom jag glömde både nycklar och spolhink hemma så det gick inte att provstarta. Och då får således termostatbytet också vänta eftersom jag vill fylla sötvattensystemet med nytt vatten genast så att jag inte glömmer av det.

Men det är skönt att ha dem målade. Trots att jag meddelat marinan att de kunde montera drevet i veckan som gick i mån av tid så satt inget drev på plats ännu. Men det är ju ingen direkt brådska. Först ska vi få i Bonumen och slutföra försäljningen.

Imorgon bär det ut igen för tvättning och vaxning. Då hade jag även tänkt göra även Bonumen. Egentligen känns det inte som min uppgift att lägga ner dom timmarna på det, men det känns betydligt bättre att lämna ifrån sig en glänsande båt och det är betydligt svårare för de nya ägarna att vaxa när den ligger i sjön. Och är det fint väder är det ganska rofyllt även om när man går sista varvet brukar man vara ganska mör i armarna =). Men imorgon ska allt vara klart och jag ska beställa åtminstone en sjösättning till veckan som kommer.

Det var bra drag ute på marinan idag, rätt många hade lockats fram av solen och det slipades, spolades och grejades överallt. Även om man fortfarande känner antydan till kyla i vinden så är det äntligen vår!

[tags]Båt, Båtar, Båtliv, Windy, Windy 22, Marina, Varv, Bottenmåla, Bottenfärg, Vax, Vaxa, Vår[/tags]

Påskfirande

Högtider betyder egentligen ingenting för mig. Allt det där gick sönder i barndomen. Jul, påsk och nyår har bara förknippats med sprit och kalas och jag känner ingen större glädje inför födelsedagar, varesig egna eller andras. Det känns jättetråkigt och varje gång det har närmat sig någon högtid har jag känt lite olust. Ångest är nog fel ord. Men en kraftig olust inför alla måsten och än mer inför andras glädje som jag själv inte känner någon.

Men det där håller sakta på att bli bättre. Inte så att jag uppskattar högtider mer, men mindre olust inför dem, för att dom inte är så ”stiff” ochkravfyllda kanske.

Och är det något jag gillar så är det släkt och vänner på middag. Förutom svärföräldrar, kom såklart Jenny, Jonas och Elin. Här om veckan fick vi den glada nyheten att Jonas och Elin väntar barn, planerad nedkomst i början av augusti. Och igår fick vi veta att det skulle bli en liten flicka med det underbart vackra namnet Indra! Bara avundsjuk att jag inte kom på det först.

Tänker på Indra, den långhåriga gladiatorn från TVs Gladiatorerna. Hon som utmärkte sig för sin snällhet och som två dagar efter sin förlovning med gladiatorn Zeke råkade ut för en bilolycka och båda omkom. Så nog är det ett hedersamt och vackert namn dom valt.

På kvällens middagsmeny stod små snittar av rostat bröd och rom, rullar med lax med någon fyllning av gräddfil och crabfish samt krystader med olika fyllningar i. Till varmrätt var det grillspett och årets första färskpotatis, och till efterrätt glass och jordgubbar, hembakade maränger samt små knyten av smördeg med blockchoklad i ugn. En helt suverän och inte helt traditionsenlig meny således, perfekt!

Alldeles för sent i säng som vanligt och som vanligt när jag druckit alkohol, har jag svårt att sova, eller rättare sagt vaknar tidigt. Då måste jag gå upp och äta, gå ut och gå och SEN kan jag sova igen. Dessutom var Miranda sjuk, fick feber och låg och drömde mardrömmar eller yrade vid 5-tiden och gjorde det ännu svårare att sova.

Idag är det strålande väder och något senare i starten än planerat ska jag nu iväg och handla tillbehör till dagens båtfixande. Fåglarna sjunger som galna och jag bara älskar det!

[tags]Påsk, Påskfirande, Påskmiddag, Snittar, Lax, Grillspett, Färskpotatis, Glass, Jordgubbar, Maräng, Maränger, Långfredag, Långfredagen, Gladiatorerna, Barndom, Högtider, Gravid, Graviditet,

Farfar borta :(

Hur är det man brukar säga, döden kommer aldrig ensam. För en dryg vecka sedan slutade ett ungt hjärta slå och idag, dagen före sin namnsdag somnade min gamla farfar in, 87 år gammal. Farfar var inte min biologiska farfar, men ändå farfar, och när jag var liten en väldigt viktig och stabil person i min annars ganska skakiga barndom. Men nu har jag inte träffat honom sedan sommaren 1995, alltså nästan 14 år sedan och vi hade heller ignen kontakt under den långa tiden. Fanns egentligen ingen anledning till det avbrottet, annat än att han var en del av den släkt och liv jag lämnade när jag rymde som 15-åring 1988. Så någon form av sorg känner jag såklart även om det nog mer är vemod och en påminnelse om att livet går sin gilla gång och man blir äldre och dom äldre i ens närhet blir gamla och går bort.

Sedan har jag alltid känt större sorg när unga människor går bort. Min farfar fick bli 87 år, mestadels frisk hela livet. Påse på magen och höftproblem på äldre dagar och kanske lite svårt att hålla saker på rätt plats i huvudet sägs det, men ändå klar. Jag är glad när människor får leva så och dö när man ändå ska dö. Evigt liv och evig lycka är ändå ingenting att hoppas på. Och livet efter detta tror jag ändå inte på.

Mina minnen av farfar är många och enbart goda. När jag var liten var han alltid den som lekte och busade med oss barnbarn och den som höll i traditioner så som dans kring midsommarstång och liknande. Han kunde till och med få mina och mina kusiners föräldrar att delta i leken ibland.

Ofta var det mycket sprit inblandad i min barndom och många sorgliga historier om vad det kunde föra med sig. Men farfar var alltid den som alltid hade koll och alltid var så pass nykter att han nog höll ett öka på barnbarnen även när vi var ute i skärgården. Han var den som löste bråk och konflikter mellan de vuxna. Förvisso älskade han att tjafsa och diskutera och gräla om vilken hund som kom först i turordningen och liknande. Han skulle alltid ha rätt även om han hade fel och att han nog mycket väl visste att han hade fel =)

Vi älskade att vara hemma hos honom. Vi var lägenhetsbarn stora delar av uppväxten och han och farmor bodde i ett litet idylliskt villaområde i utkanten av den smålänska staden Västervik. ”Byggarlasses väg” luktade äppel- och körsbärsträd och nyklippta gräsmattor och området fylldes alltid av trädgårdsägare som klippte häckar eller krattade grusgångar.

Hans uppenbarelse fick mig alltid att känna sådan stolthet. Som när han kom på mina skolavslutningar. Det hände inte varje gång eftersom jag gick i skola i Stockholm och det då var en stor sak att åka så långt. Och i deras gamla bil som kokade var 10:e mil var det såklart ett visst besvär. Men oftast på sommaravslutningen kom han ofta och då ville jag visa upp honom för mina vänner. En stor och stark karl som kastade oss ungar högt upp i luften för att sedan fånga igen. Eller som när dom kastade oss mellan sig. En hissnande luftfärd med skräckblandad förtjusning.

En gång var jag övertygad om att han räddade mitt liv. Jag vet egentligen inte varför, det fanns ingen uppenbar risk men ändå kändes det så. Vi var ute på vår ö vi alltid besökte på somrarna. Det var mycket sprit och gräl och mina föräldrar började bråka och pappa fick för sig att nu skulle vi minsann åka hem. Sent på kvällen, mörkt och alldeles för onykter att köra båt. Jag satt längst ut på förstäven och var livrädd. När vi lagt ut tog min mamma båtnycklarna för att få stopp på vansinnet men det hjälpte inte. Då steg min farfar fram på klippan och ropade till sin son att nu jävlar fick det vara nog! Skulle det åkas hem onykter och mitt i natten skulle det ske utan barn ombord, om han så skulle hämta in oss. Som en lydig hundvalp styrde pappa tillbaka båten in och allt lugnade ner sig.

Det var inte den enda gången han satte stopp på saker som kunde slutat illa. Men detta är det helt klart tydligaste minnet som jag i vuxen ålder faktiskt drömt mardrömmar och vaknat av ångesten.

Men 1988 när jag bröt med mina föräldrar och rymde hemifrån bröts vår kontakt. Antingen förstod han inte varför eller så tyckte han inte det var så farligt. Eller så tyckte han att mitt agerande drog någon sorts skam över familjen. Jag vet inte. Jag frågade aldrig och nu gör det det samma.

Vi sågs några gånger efter att jag flyttat. Sommaren 1990 när jag kom på besök en första gång efter flytten, och den underbara sommaren 1994 som var så varm och kaffepriserna skjöt i höjden. Och sommaren 1995 när jag också var på besök. Han hade inte förändrats särskilt mycket Han skötte sin trädgård och bryggde rödvin i källaren och vi hade en del trevliga kvällar med pilkastning, kortspel och pimplade hemgjort rödtjut. Sedan skaffade jag familj och barn och trots att jag besökte Västervik ett par tre gånger senare så träffades vi inte igen.

Nu har han gått till den eviga vilan och nu som nästan alltid, skockar sig giriga släktingar som aldrig eller väldigt sällan sets eller besökt honom, för att få ta del av arv. Vissa av dom har redan fått och vissa har pekat ut smycken och ägodelar på våra levande äldre och sagt ”den vill jag ha när du dör”. Det är alltid lika beklämmande och jag deltar inte. Jag nöjer mig med mina minnen. Får jag en möjlighet att låna hans gamla fotoalbum som jag en gång börjat skanna in är jag nöjd med det. Jag fick inte behålla dem tills jag var klar. Förmodligen var det någon kusin som bara skulle ha dem ”innan du dör”. Det är sorgligt och jag hoppas att man inte ser genom dimmorna från en högst eventuell andra sida och kan se hur människor sliter och rycker som gamar i de materiella kvarlevorna.

Just nu hade jag bara denna bild nedan, som är skannad från ett tidningsurklipp. Bilden är från 1938 en då 17-årig Ingvar Hult, 5:a från vänster i översta raden bland målarkollegor.

Vila i frid!

[tags]Farfar, Farväl, Avsked, Avliden, Avled, Liv, Livet, Död, Döden, Västervik, Idyll, Barndom, Barndomsminnen, Minnen, Sorg[/tags]

Glasspremiär!

20090409048Första lediga dagen på påsken började förvisso med regn, men fåglarna kvittrade och det luktade vått och gott ute och våren är här! När det slutade regna tog vi ut tandemcykeln och cyklade 2,1 mil. Det var suveränt skönt. det firades med årets första mjukglass på vägen hem. Jag somär glassfanatiker! Och nu är säsongen i gång! Lite sol och värme på det här så kommer det bli kanon. Imorgon ska jag köpa båtvax och pollerdukar och hoppas på att jag kan slutföra vårrustningen på lördag och söndag.

[tags]Vår, Värme, Sol, Regn, Cykel, Cykla, Tandemcykel, Glass, Mjukglass, Sibylla, Påsk, Påskledig, Påskledighet, Skärtorsdag, Skärtorsdagen[/tags]

På resa till Örebro del II

Så var man då äntligen på hemväg igen. Tåget beräknas ankomma till huvudstaden om någon dryg timme. Det har varit en rolig och inspirerande tjänsteresa men som sagt är det alltid skönt när man är på väg hem. Och i synnerhet nu när en 5 dagar lång påskledighet väntar.

Igår deltog vi i invigningen av ett så kallat möjlighetscenter, dit man som funktionshindrad ska kunna komma och se vilken teknik och vilka hjälpmedel och därmed möjligheter som finns till ett aktivt och givande yrkesliv. Det var mycket folk, lysande från landshövdningen och initiativtagarna till detta intressanta upplägg. Något jag definitivt tar med mig hem som en bra idé.

Idag träffades vi igen på möjlighetscentret för att packa och prata affärer och nu rullar äntligen spårmilen i rsande fart under hjulen. Och tåg är skönt att åka och jag gillar känslan av att vara på väg. ”Målet är inget, vägen är allt” stämmer nog in på min relation till resandet.

Scandic Grand i Örebro visade sig från sin bättre sida denna gången. Jag hade inte hunden med mig och då slapp vi rökrum och man kunde andas när man vaknade. Jag var också tvungen att göra favorit i repris på deras grymma räkmackor igår kväll Jag bad dessutom om extra räkor, och nu har jag ätit räkor så att jag till och med hoppas att det inte ingår i vår planerade påskmiddag på fredag =)

Jag hoppas att påsken bjuder på vackert väder så jag kan ta tag i båtarna och äntligen få dem i sjön.

[tags]Arbete, Tjänsteresa, Resa, Örebro, Tåg, SJ, Sj Prio, Hotell, Scandic, Scandic Grand, Nattmacka, Räkmacka[/tags]

På resa till Örebro

20090406046Så var man på resande fot igen. Den här gången bar det av mot Örebro för att göra lite uppdrag i tjänsten. Idag åkte jag vid 11 och kom fram vid 13-tiden, lämnade packningen på hotellrummet och träffade kund vid 15-tiden. Denna dag slutade i normal tid och det blev middag på Burger King och därefter landade vi i en av mina favorithotellbarer, på Scandic i Örebro. En perfekt bar med sköna fotöljer och bord och en lugn gemytlig miljö.

Men nu håller vi på att avsluta kvällen som brukligt med lite slösurfa och nattmacka. Detta var den godaste räkmacka jag någonsin ätit! Och den första med MYCKET räkor på för en gångs skull.

Men nu är jag trött och ska sova så att man orkar med morgondagens uppgfiter.

[tags]Arbete, Tjänsteresa, Resa, Örebro, Tåg, SJ, Sj Prio, Hotell, Scandic, Scandic Grand, Nattmacka, Räkmacka[/tags]

En trött prinsessa

20090405045Det är så skönt med våra barn, aldrig några problem att ha med dom. Andras oro och stök med att barnen måste sova, inte kan sova borta, att man måste åka hem i tid och styrs av det. Våra barn har alltid somnat där det funnits utrymme. Som nu, en trött Mirre la ner verksamheten för ikväll och fick nog =)

[tags]Barn, Fest, Middag, Kväll, Trött, Trötthet, Sova, Somna[/tags]

Avtäckning av båtar

Vilken underbar dag detta har varit och fortfarande är! Solen skiner från en klarblå himmel, fåglarna sjunger som besatta och många gator är sopade från allt grus.

Jag, Mia och Emilia åkte ut till marinan för att börja göra båtarna i ordning för våren. Vår gamla Bonum 25 som är på väg att säljas täckte vi av och satte på kapellet och köpte bottenfärg så att vi kan måla den. Dessutom kollade jag vilka filter och sådant jag ska byta innan den sjösätts.

Sedan har jag beställt hjälp med montering av drevet på Windyn. Jag hade nog tänkt göra det själv men gärna med ett kompetent vakande öga och goda råd. Sedan hade jag tänkt försöka montera en ny ekolodsgivare innan båda båtarna ska bottenmålas och sjösättas. Hoppas få allt klart till veckan efter påsk. Tyvärr hann vi inte bottenmåla idag.

Och tydligen ska jag få en ny båtplats också. Min gamla fina långskeppspalts behövs till större båtar. Lite synd på sätt och vis eftersom den har varit så bra både för tilläggning och lastning av hund och nära elskåp. Men med nya båten var den platsen ändå inte så bra eftersom båten lätt gled under bryggan vid lågvatten. Nu ska jag försöka få en ny långskeppsplats vid någon av de små flytbryggorna som vore perfekt. Måste jag ta en Y-bomsplats får jag problem att lasta på hunden eftersom hon inte kan gå på de smala skarndäcken. Men vi får se vad dom kan erbjuda.

I vart fall en helt underbar vårdag och nu är våren verkligen här på riktigt. Visst kan det komma bakslag men dom lär ha föga betydelse och inte bli särskilt långvariga. Och jag längtar hårt efter att susa fram i skärgården bland öarna igen och om någon vecka eller två är det förhoppningsvis dags.

[tags]Båt, Båtar, Båtliv, Marina, Vår, Vårvärme, Sol, April, Lördag[/tags]

Våååååååår :)

Våååren är äntligen här.. Långa varma prommisar o ljusa kvällar.. ÄNTLIGEN!!!!

Så i veckan var vi ute på en kvällspromenad med Mirre o Emilia. Jätte skönt. Vi hittade både tussilago o videung.

[tags]Vår, Vårtecken, Blommor, Vårblommor, Tussilago, Videung, Sol, Värme, Varmt, Promenad, Underbart[/tags]

Till en vän

Nadja BrodinNatten till söndag den 29:e mars somnade hon in på ett sjukhus, bara 28 år gammal. Hon lämnade en dotter, föräldrar, syskon och oss vänner i tomhet, sorg och saknad!

Här sitter jag och ska försöka skriva något som hedrar ditt minne, tar ett värdigt farväl och något som beskriver hur det känns. Men det känns mest bara ordlöst tomt.

Det första beskedet nådde mig idag på morgonen. Jag hade just avslutat mitt träningspass och allt kändes tills då precis som en helt vanlig dag. Då sjönk allt bara ner i funderingar och sorg. Jag har varit befriad från döden på nära håll. Förutom en klasskamrat i gymnasiet som blev påkörd och avled så har jag sluppit förlora nära vänner.

Dagen flöt på som i ett töcken, enbart framdriven av tyngdlagen, allt gick på av sig själv. När Din syster ringde kändes allt ”bättre”. Det kändes bättre att få beskedet från henne, som en liten bekräftelse på att jag nog var viktig även för Dig på något sätt.

Vi hann inte vara vänner så länge. Våra vägar korsades första gången för länge sedan. Jag var ung och Du var liten och kaxig — tyckte ja =) Du fanns som en skugga ute i pereferin, jag hörde ibland talas om Dig.

Och så en dag i början av april, det var vackert väder, precis som nu, satt du i besökssoffan på jobbet. Då och där fick du mig att åter ta tag i mina gamla planer att bli radioamatör och Du lovade att hjälpa mig och min vän på traven.

Efter det höll vi kontakten. Och det visade sig att vi delade många liknande upplevelser från uppväxten och hade mycket att prata om.

Nu sitter jag mest här med mina egna tankar om döden och orättvisan i livet. Att somliga rycks bort alldeles för tidigt. Just nu önskar jag lite att jag hade en tro som förvissade mig om ett liv efter detta. Men tyvärr har jag inte det. När vi levt klart är det ”game over” och jag tror varken himmel eller helvete väntar. Ovansett om himlen finns eller ej, känner jag mig ändå övertygad om att Du nu får lugn och ro. Det är vi som är kvar som känner smärta och saknad. Den enda Gud jag tror på är den som finns i våra huvuden och våra handlingar och vad vi gör mot varandra. Ditt engagemang för Dina nära som hade det svårt tar Dig i så fall till en himmel om den nu finns.

Detta är det enda jag får ihop just nu. Jag som brukar kunna skriva om lite annat än enbart ytliga saker. men kanske blev det lite för mycket denna gången och det kanske kommer mer senare.

Utanför mitt fönster skiner solen, fåglarna kvittrar, den sista snön töar bort. Gruset sopas från gatorna och isen i själen tinar sakta. Våren 2009 får Du inte uppleva men jag vet att Du hade tyckt om det!

Många andra har skrivit väldigt fina farväl till sina förlorade vänner. Du som jag älskade Sanna Carlstedt och jag tror inte hon misstycker om jag lånar hennes text i brist på fler egna ord.

Skål för dig…
Text/musik; Sanna Carlstedt

”Vi fått en ängel vi ej önskat få, i älskad, vän och son.
Som skingrade mörkret med ljus inom sig,
slöt in och försvann härifrån…
Var du en flykting, en främling, en annan, en slända som levde för dag…
Frågor blir monolog, dig som jag kommer ihåg, levde ut vart andetag…

Höjer en skål för dig i himmelen, en dekadent protest.
För att han som kallas Far tar först, dom som lever mest.
En sista skål för dig i himmelen, för världen var du för bra.
Hälsa Janis, Bob och Jim, med ditt ”Hurrah”…

Hungriga, törstiga, kämpade alltid, för alla och en var…
Ständigt ett leende, alltid en varm famn, är minnen som jag håller kvar…
Broder i saknad, du med din kärlek, musiken som aldrig dör ut…
Nu får du ljuset, vi ser dig vandra, tillsammans vi sjunget tillslut…

En sista skål för dig i himmelen, en dekadent protest.
För att han som kallas Far tar först, dom vi älskar mest.
En sista skål för dig i himmelen, för världen var du för bra.
Hälsa Janis, Bob och Jim, med ditt ”Hurrah”…”

Vila i frid Nadja!

[tags]Vän, Vänner, Vänskap, Farväl, Avsked, Avliden, Avled, Liv, Livet, Död, Döden, Amatörradio, Sanna Carlstedt[/tags]

Packat och klart, Gotska Sandön

Dagens Packat och Klart handlade om Gotska Sandön. Och vi har ju bokat en resa dit i början av juli. Jag har velat åka dit så otroligt länge och när jag var liten var vi på väg flera gånger men hindrades av lite olika saker.

Men nu är det äntligen på gång. Och dagens Packat och Klart gjorde inte suget mindre. Detta är nog första videoklippet jag ser, annars har jag bara läst reseberättelser från seglare som åkt dit med egen båt.

Jag har redanb örjat fundera på hur man ska packa mat för hela vår familj i tre dagar. Eftersom det inte finns någon mat att handla ute på ön får man ta med sig allt själv. Och vi behöver 2 frukostar, 3 luncher och 2 middagar. Då är planen att äta en frukost på båten och en middag på båten på hemväg. Dessutom måste man räkna med att man kan bli vkar om det är dåligt väder och båten inte kan lägga till. Och ska man ut och gå mycket — vilket vi ska — så måste man ta till lite extra även för det. Ett av råden i repotaget var snåla inte med maten . Och det vore ju trist om man fick leta granstruntar och annat naturen har att erbjuda dom sista timmarna =)!

Och sedan måste man ju packa kläder så att man är förberedd. Regnkläder, varma kläder och såklart en massa lätta kläder. Och varje familjemedlem måste bära så mycket som möjligt av sin egen packning och bara ryggsäckar. Det kommer bli svårt att packa men det kommer bli ett gigantsikt äventyr!

Se Packat och Klart från 30:e mars 2009. Repotaget om Gotska Sandön finns 16:30 minuter in i programmet.

[tags]TV, SVT, Packat Och Klart, Repotage, Semester, Resa, Resor, Reseprogram, Reseskildring, Reseskildringar, Reseberättelse, Reseberättelser, Gotska Sandön, Båttur, Båt, Båtar, Packa, Packning, Ryggsäck, Ryggsäckar, Mat[/tags]

Klubbmästerskap

Idag hade barnen klubbmäskerskap nere på Torvalla. Eftersom de inte är en riktig friidrottshall så var de lite alternativa grenar. Man räknar ihop olika reslutat, längd gånger kula, höjdhopp med differens, 40 m diff, man ska springa 40 m på samma tid två gånger.

Dagen slutade med att jeppe kom på tredje plats på längd gånger kula. så han fick en pokal :) Emilie kom på 6 plats som bäst.. :) Duktiga barn vi har!!!!

Här kommer lite bilder.

[tags]Barn, Sport, Fritid, Fritidsintresse, Fritidsintressen, Idrott, Friidrott, ÖIF, Torvalla, Längdhopp, Höjdhopp, Kulstötning, Löpning[/tags]

Freeeedag!

img_8740 Idag e det fredagen den 27:e mars och det är inte bara löning utan Carros födelsedag! Grattis gumman! I present som hon tyvär vet om/hade varit roligare om hon inte men ja, shit happens) får hon en stoor tavla av mig gjort i kol på en elefant! Hon har tjatat länge efter en sådan då hon har afrika tema i sitt vardagsrum. Så i sista minut som alltid satte jag mig i går kväll och pilla klart det sista! Blev faktist ganska nöjd själv. Dock ser jag en hel del saker reda nu jag skulle gjort annolunda. Men så e det väll alltid! Aldrig nöjd med mina egna grejjer. Därför jag nog inte har några av mina egna tavlor uppsatta på väggen! Skulle störa mig till max på små saker som ingen annan ser!Sen som vanligt tycker jag korten missvisar! Tavlan är mörkare i verkligheten. Har inte lärt mig fotta konst, kanske borde läsa mer om det så det blir
bättre! Yeah yeah…Den kommer ialf finnas med i mitt galleri här på egen konst! :)

Så idag blir det uppvaktning för Carro. Jag ska självklart aggera kock. Och på menyn idag står det Smördegs inbakad fläskytterfilé med hemmgjorda pommes med mojokrydda och hemmagjord bearnaise sås och en fetaost sallad till! Lääängtar! Kommer bli så mumsigt! Sen blir det fest hos Carro och Tobbe! Så idag blir det att supa Carro under bordet! :P

Veckan har varit helt ok! Är ÄNTLIGEN!!!! klar med måleriet och tapeterna hos Carro och Tobbe. Dock har jag mer jobb som väntar men nu blir det en liten pause! Sköönt. Får så otroligt ont i ryggen! Funderar på att gå till farbror doktorn snart! Har så sjuukt ont i både rygg och nacke, vilket gör att det strålar upp i huvet. Bläää!

Utöver det har jag haft vovvarna hela veckan förutom i måndags! Tror jag det var!:S Och dom har varit så snälla så! Vädret har väl varit halvdan! Fint med sol men det har ju blåst ISKALLA vindar! Brr…När kommer våren?????

Nä, nu ska jag gosa lite med vovvarna på golvet innan det e dags för sista prommisen och sen iväg och laga kääk!

Trevlig helj! :)

[tags]Fredag, Födelsedag, Fest, Kalas, Fotografera, Måla, Tavla, Konst, Ryggvärk, Ryggsmärtor, Nackvärk, Promenad, , Hundar, Dagmatte, Vår, Sol[/tags]

När allt hopp är ute

Imorse hoppade en flicka framför pendeltåget på Jordbro station i södra Stockholm. En av min dotters klasskamrater stod alldeles bredvid när det hände. Det kom just ett mail från deras lärare som informerade oss föräldrar och bad oss försiktigt prata med våra barn om det tragiska som hänt.

Jag var alltså inte själv där och är tacksam för det. Men jag kan inte låta bli att känna stort obehag — såklart. Fråga mig sådana konstiga saker som hur gammal hon är, vad hon heter, om hon avled, men mest av allt VARFÖR?

Och det är egentligen två varför? Det största och viktigaste är varför man väljer att försöka ta sitt liv? Vad för tragiska upplevelser som får en människa att föredra döden och varför man väljer just det sättet? Jag kan inte komma på något annat bättre sätt, och kanske är det just det, man tar det första bästa självklara som ändå verkar hyfsat ”säkert”. Med medicin vet man ju aldrig riktigt. Rätt vad det är kan man vakna upp på sjukhus, magpumpad och livs levande. På det här sättet föreställer även jag mig att det är större ”chans”.

Och det andra varför, handlar lite mer om varför man utsätter medmänniskor för något sådant, och i synnerhet skolbarn på väg till skolan? Jag kan nog i och för sig ha ett förstårligt svar även där, man tänker helt enkelt inte så. Jag inbillar mig att det är som med panikångest, att allt är så fokuserat på ens egen smärta och rädsla att det bara är det som räknas. Och då är människorna runt omkring oviktiga?

Men varför väljer man då inte en perrong i nattmörker där chansen är större att den är mer folktom? Är det det välbekanta ropet på hjälp ända in i sista stund? Man hoppas att någon ska se hur jävla dåligt jag mår och stoppa mig? Säga ”du, skit i det där, vi går och tar en fika och snackar istället, jag vill vara din vän och jaghar massor med vänner och jättegott kaffe! Och jag har outtröttliga öron!” Är det man vill fast man vet lika säkert som att solen går upp, att det inte kommer hända. Om någon mot förmodan ser eller känner på sig — du står lite för nära perrongkanten, ser konstig ut.. Vem skulle då våga gå fram och ingripa? Vi som vänder ryggen till när någon blir misshandlad eller våldtagen, för att slippa se, för att slippa bli inblandad och för att vi inte vågar.

Vi är väl många som någon gång i livet haft självmordstankar, mer eller mindre seriösa. Ytterst får är dom som har seriösa sådana och som verkligen försöker. Livet är tack och lov allt som oftast starkare än allt. Själv har jag haft ett par riktigt tuffa perioder i livet där man åtminstone sagt att detta vore lösningen för att både jag och andra skulle slippa mitt elände.

Men när jag 2003 drabbades av utbrändhet och panikångest fick jag verkligen känna styrkan av livskraft. Det enda jag då var rädd för, var att dö! Och då förstod jag kraften i livet på riktigt.

Fast när det slutar så här är det något helt annat än vanlig ungdomsångest som för hoppningsvis går över med tiden. Detta är så tragiskt och ledsamt. Och jag känner sorg för henne, vem hon nu är, om hon hade några anhöriga och jag hoppas de barn och vuxna som blev vittnen till det tragiska får den hjälp dom behöver för att komma över och lära sig leva med synerna.

[tags]Sorg, Ångest, Panikångest, Pendeltåg, Tåg, Tågolycka, Olycka, Självmord, Självmordsförsök, Jordbro[/tags]

Inget varmvatten del III

Så är vi då inne på tredje dagen utan ordentligt varmvatten. Först trodde jag att det var ett centralt fel i någon av de undercentraler för fjärrvärme som förser vårt område med energi. Men efter en kontroll av föreningens VVS-ansvarige kunde man konstatera att det var ett lokalt fel hos oss.

Det är på sitt sätt lite oroande. Vi fick en ny värmeväxlare för lite mindre än ett år sedan och vi har inte ändrat något. Så här i efterhand kan vi nog tycka att vi märkt att det blivit svårare och svårare att få fram varmvatten till övervåningen men jag har nog tolkat det snarare som fel på blandaren i badkaret än fel i värmeväxlaren.

Nu har vi i alla fall felanmält och hoppas att leverantören kommer ut så fort som möjligt. det är ganska frustrerande att inte ha varmvatten. Idag fick jag ta med mig rena kläder och duscha på jobbet. Tur att vi både har egen dusch och ett välutrustat gym i huset.

[tags]Villa, radhus, Värme, Fjärrvärme, Vatten, Varmvatten, Samfällighet[/tags]

Netgear ReadyNAS Duo

netgear-readynas-duoJag tror jag gått och blivit avtrubbad med tiden. Förr gick man i spinn av att få packa upp tekniska saker och man kunde leva länge på lukten av ny elektronik. Och sedan jag började på mitt nuvarande jobb har jag fått packa upp grejer av mest skilda slag. Man kunde se fram emot en hel dag mot att Posten skulle komma och liva upp tillvaron lite.

Men nu är det annorlunda. Det är sällan leverans får pulsen att stiga och skulle det någon gång vara något kul man packar upp man aldrig provat eller sett förut, tröttnar man fort eller helt kan lämna över nöjet till min kamrat och kollega, som inte tycks ha tröttnat. Man kan säga att prylisen inom mig tagit ett steg tillbaka och jag låter andra köpa och testa och sedan suger jag det gottaste ur det och skaffar till mig själv sen om det var något att ha.

Och det är ju sällan det nu för tiden. Nästan lite trist. Men det är inte ofta man hittar en pryl som verkligen löser en massa problem. Vanligtvis kör man efter den gamla vanliga teorin: först grejerna, sen — kanske, eventuellt — behoven.

Och jag körde fiskmåstaktiken även denna gång. Joche hittade Netgear ReadyNAS (produktlänk hos Dustin) och köpte den genast till sig själv. Lät riktigt coolt och för en gångs skull kände jag hur något hände, något så ovanligt som att en rad ouppfyllda behov helt plötsligt såg sin möjlighet till lösning istället för normalt sett tvärtom. Första tanken var hem och sedan jobbet.

Netgear ReadyNAS kan förklaras som en nätverksansluten central hårddisk. Alla datorer i ditt hemnätverk eller utifrån om så önskas, kan komma åt valda delar av filerna. Det finns flera sådana här modeller. Men just denna har 2 hårddiskar som är speglade för högre datasäkerhet. Vidare kan den användas för väldigt avancerade backupfunktioner. Den kan till exempel ta backup av USB-minnen, USB-hårddiskar eller andra lagringsplatser på nätet via FTP, rsync och liknande. Skulle något fel uppstå, värmeproblem eller diskfel, har den inbyggd övervakning som larmar via epost och om manså vill, stänger av sig vid mer kritiska fel. Detta är bara en del av funktionerna i just den här enheten. Streama media till mediaspelare i hushållet går också bra. Och en av de tre USB-portarna på enheten kan användas för skrivare som också behöver delas ut i hushållet.

Nu är ju vi en ganska IT-tät familj kan man väl lindrigt säga. Men hur många datorer vi än har har vi bara en skrivare. Vår enda fotografering sedan början på 2000 har enbart skett digitalt. Skulle vi förlora alla dessa bildfiler skulle det vara en katastrof. Hittills har vi förvarat dem på flera hårddiskar vilket på grund av slarv och orutin fått till fäljd att vi idag inte vet exakt vilken av de tre diskarna som innehåller rätt och färskast uppsättning av bilder. Med speglade diskar i ReadyNAS ökar säkerheten så att det räcker med en lagringsplats. Vill man ändå vara säker, kan ReadyNAS göra säkerhetskopia till annan enhet och bara kopiera ändrade eller nya filer.

Varje dator hemma har förvisso tillräckligt med disk. Men det har vart problem med delade mappar och vart man la material som man aldrig hittar igen när man behöver det. Nu finns en central plats för all vår (lagligt) rippade musik och man kan på allvar ta tag i projektet att rippa vår CD-samling istället för att slita på skivorna.

En väldigt liten och ytterst vardaglig funktion som är lätt men jobbig, är tömningen av digitalkameran. Det har gjorts i min dator för att inte förvirra till det ytterligare med vårt bildarkiv. Nu pluggar man bara in minneskortet i en läsare och ansluter den till ReadyNAS’s USB-port på framsidan, och utan en enda knapptryckning töms minneskortets innehåll automatiskt av och läggs i vald mapp, förslagsvis vår gemensamma bildmapp. Kan det bli enklare?

Så just den här leksaken har verkligenpromenerat in i vårt hem på helt andra vilkor än vad som är normalt, åtminstone för mig. Och det känns riktigt bra. Nu återstår det stora arbetet att fylla den med allt material. Nästa steg blir att skaffa en likadan till jobbet. Där råder en viss oreda bland dokument och filarkiv och det här med backup, vad är det? Något man gör när man hör att andra råkat ut för en diskkrasch, i bästa fall. Den är dessutom liten och väldigt tyst.

Nu har jag gjort tillräckligt med reklam för Netgear som jag inte kommer få betalt för! Och appropå betalt kan ju priset vara av visst intresse. det här med RAID och speglade diskar är ju inget nytt. Men att baka in det i en så liten, lättanvänd stand-alone-produkt och sedan sätta prislappen 2900kr + moms för den, det är unikt! Då är den dock utrustad med 1st 500GB hårddisk i dagsläget och man behöver ytterligare en likadan disk för att få säkerheten. Men med tanke på vad hårddiskar kostar idag är det inget jätteproblem. Själv valde jag 2x1TB SATA-diskar, så det lär räcka en liten stund.

[tags]Dator, Datorer, Netgear, NAS, Nätverk, Hemnätverk, Hemmanätverk, Nätverkshårddisk, Hårddisk, Hårddiskar, Raid, Speglade Diskar, IT, Teknik, Teknikprylar, Elektronik, Elektronikprylar, It-prylar, Pryl, Prylar, Prylgalen[/tags]

Prisa Gud, här kommer skatteåterbäringen!

…som broder Tuck skulle ha uttryckt saken =) Och igår kommer pappersdeklarationen och det gick även att logga in hos Skatteverket. Och visst var det oroliga dagar innan beskedet kom. Jag blir både analfabet och dyslektiker när deklarationen kommer! Trots att jag är gymnasieekonom — eller kanske just för att jag bara är gymnasieekonom förstår jag verkligen väldigt lite av det som står där och jag fylls av lätt beundran hur man kan skriva så många ord på svenska utan att det blir det minsta begripligt =).

Och jag kan konstatera, om jag vågat mig på att planera min beskattning lite bättre, skulle det sluta med nästan 3000kr mer i rena pengar varje månad. Men det finns 2 skäl till varför jag undviker det. Dels för att jag som jag skrev inte förstår, dels för att jag inte vågar ändra något. För att leva surt ett år och få en glad överraskning lagom till sommar och semester är klart mycket bättre än att få betala skatt för att man gjort fel i deklarationen. Och har man gjort fel, är det garanterat inget litet fel man gjort =).

Men nu är som sagt sommaren och semestern definitivt räddade! Och trots allt är det ju ingen direkt dålig sparandeform om man jämför med ett vanligt sparkonto hos en bank vars ränta är närmast fånig.

Ändå förstår jag inte varför jag i år får 8000kr mindre tillbaka jämfört med förra året, trots de högre räntorna en tid och trots att våra bolån inte krympt. Men jag tror jag får göra som förra året, nöja med mig att jag inte förstår och ändå känna mig glad att det var så mycket på plussidan.

Men det här med deklaration har helt tappat sin ångestframkallning enda sedan dagen då man först kunde SMS-deklarera och kort tid senare även E-deklarera. Fantastiskt vad det underlättar, för att inte tala om för dom som jobbar med eländet. En tredje lite mindre aspekt är ju stackars miljön runt Götgatan sista deklarationsdagen. Där sitter säkert folk ändå och köar som galningar för att få lämna ifrån sig pappersdeklarationen. jag tror jag ska göra en studie av det i år =)

[tags]Skatteverket, Riksskatteverket, Skatt, Kvarskatt, Restskatt, Skatteåterbäring, Deklaration, Deklarera, Deklarationsdags, E-deklaration[/tags]

Jag undrade just när…

När vi skulle få höra den första spådomen av en så kallad ”väderexpert”. Jag har demonstrativt stängt öronen varje gång så jag vet inte hur många gånger man publicerat spådomar från den där tyske ”experten”.

Nu redan snart framme i april borde det vara dags tyckte jag, och se, där kom en expert, fast en ny som Expressen rotat fram. Den tyske ”experten” kanske inte var deras källa tidigare år, eller så var han uttjatad och journalistiskt ointressant.

I dagens artikel ”Experten: Det blir en kanonsommar. Han säger vidare:

”Sommaren blir varm och solig – allra bäst blir vädret i augusti: ”Jag har sällan fel.”

Egentligen måste man ju beundra hans slutledningsförmåga, jag har alltid bokat semester sista veckorna i juli alternativt första veckorna i augusti — och inte är det för att det brukar regna då! Ungefär som att säga ”hmm, jag tror det kommer vara varmare i vattnet, vad ska vi säga, i slutet på augusti, för det brukar vara så”.

Det är två sidor av den här typen av journalistik som jag reagerar och stör mig på. Dels det kvallitativa i innehållet. Åtminstone så som det ser ut och framställs har man hittat någon farbror som bott i fjällen i hela sitt liv och säkert fört väderstatistik och sedan givit det utrymme i tidningen. Det andra är att det verkligen säljer, för det måste det ju göra eftersom dom år efter år fyller tidningen med sådant här!

Fast det kanske inte är så märkligt? Finns det något som styr våra liv så mycket som väder och sport? Varje halvtimme i i stort sett varje kanal pumpas det ”senaste vädret” ut och sporten. I TV verkar det förvisso vara riktiga meteorologer som åtminstone avhåller sig från att förutspå väder för flera veckor eller månader frammåt. Och det finns ju en anledning till varför riktiga meteorologer till och med anger en flerdygnsprognos som osäker.

Sedan finns en intressant konsumentaspekt i det här som kanske ändå förklarar allt. Om nu sommaren skulle bli halvkass eller urusel i augusti och kanon i juni, så skulle ingen minnas mr. väderexperten och att han hade fel. Han kan gladerligen uttrycka sin prognos nästa år igen och vi kommer gladerligen sitta där och säga ”aha, nä men om jag skulle boka mina semesterveckor då istället!” Och tidningarna säljer vidare. Om vi konsumenter skulle vara lite mer kritiska skulle man kanske med lite tur rena journalistiken från lögn och storslagna överdrifter. istället tror vi på allt som står och matas tacksamt med information som vi inte behöver.

Min sommar kommer i alla fall bli kanon, och jag lovar mig själv väder under mina semesterveckor. Garanterat olika sorts väder, och bara det blir vår och sommar så är jag glad. Efter sommaren tror jag det kommer gå mot kallare tider och jag brukr ha rätt. Men en sak i sänder =)

[tags]Expressen, Tidning, Tidningar, Journalister, Journalistik, Vår, Vårväder, Sommar, Sommarväder, Väder, Väderprognos, Väderprognoser, Meteorolog, Meteorologi, Meteorologer[/tags]

Inget varmvatten del II

Så har det då hänt igen.. I november förra året skrev jag i bloggen om inget varmvatten och då var det en pump i vårt centrala pumphus som stannat. Så är det säkert även denna gång. Då som nu inträffar det såklart precis när det passar som sämst. Den gången var det mitt i morgonrutinerna när man skulle duscha och gå till jobbet. Nu är det söndagsrengöringen av barnen innan skolveckan börjar.

Man är inte van vid iskallt vatten i ett modernt liv och med fjärrvärme är vi tack och lov ganska förskonade från sådant. Men det är väldigt frustrerande när det händer.

Normalt sett brukar jag vara den som ringer vår VVS-ansvarige som får klä på sig och stövla iväg till pumphuset och kolla. Men idag tänker jag göra som alla andra brukar göra, vänta på att någon annan gör det =) Själv hade jag ändå tänkt spela högt och gå med skitigt hår till jobbet och satsa en peng på att gymmet är ledigt imorgon.

[tags]Villa, radhus, Värme, Fjärrvärme, Vatten, Varmvatten, Samfällighet[/tags]