Sälja huset del XI

Nu är det äntligen klart! Vårt hus är sålt! Efter 7 visningar med ganska vagt intresse som egentligen är ganska obegripligt.

Visst kändes det tröstlöst ett tag. Ett ovanligt stort radhus i ett fint och lugnt område lagom långt från allt med lagom mycket måsten att göra och till ett normalt pris. Men vi hade nog lite otur med att lägga ut det samtidigt som hela vårrushen på försäljningsmarknaden. Hade vi varit ute några månader tidigare fanns det gott om intressenter men få objekt. Men just det kunde vi inte styra över.

Men nu är alla papper underskrivna och en kompletterande besiktning kvarstår. Endast om den skulle visa något stort och dyrt fel vi inte redan såg vi förra besiktningen så kan det bli krångel med prisreduktion eller avbrutet kontrakt. visst känns det obehagligt även om det egentligen inte finns någon anledning till oro.

Nu närmar sig vårt flyttdatum med stormsteg och vi kan nu sätta igång och riva allt. Huset behöver inte längre se fint ut inför några visningar och det underlättar packandet.

Huset övergår till ny ägare 1:a augusti och det är väl det sista stora steget i en av vårt livs största affärer.

[tags]Hus, Hem, Bostad, villa, Radhus, Bank, Banker, Bolån, Lån, Huslån, Ränta, Räntor, Skatt, Skatter, Reavinst, Mäklare, Mäklarhuset, Husförsäljning, försäljning, Sälja Hus, Sälja Bostad, Hemnet, Hemnet.se, Husvisning, Radon, Radonmätning, Energideklaration[/tags]

Besök hos Kolmårdens vargar

För mer än ett år sedan gav våra kompisar varandra ett besök hos vargarna på Kolmården. De frågade oss om vi ville hänga på och givetvis ville vi det!

Men det har tagit lite tid att få till det men nu äntligen bokade vi ett datum och vi kom äntligen iväg! Vi fick bli lite barnfria och passade på att ta lite extra ledigt ute på landet med mat och gott att dricka.

Att träffa vargarna var en oerhört cool upplevelse! Jag brukar alltid berätta historien om vargen Pelle som fanns på Skansen på 80-talet. Jag var 8–10 år när vi fick träffa honom i grupp och då kom han i koppel ut med sin skötare. Jag som då hade shcäfer hemma tyckte inte det var det minsta konstigt och gosade med vargen som vilken hund som helst. Pelle minns jag som väldigt tillgiven där omringad av en massa barn.

dag hade det där varit otänkbart och det politiska läget kring vargen är minst sagt indelat i två läger. Därför kändes det extra bra att få träffa dem på riktigt, i en så riktig miljö som bara är möjligt.

Läs hela upplevelsen på våra Semestrar och Kolmårdens vargar!

Fortsätt läsa ”Besök hos Kolmårdens vargar”

Minimässa på Stockholms Syncentral

För andra året i rad anordnade Stockholms två syncentraler en minimässa internt för sin egen personal. Efter årsskiftet har ansvaret även för synhjälpmedel tagits över av Hjälpmedel Stockholm så i år var även deras personal med.

Alla de vanliga leverantörerna var bjudna och vi ställde ut i lokalerna i Långbro. visningen varade i tre timmar och det var mycket folk och stort intresse, särskilt från den nya personalen från Hjälpmedel Stockholm eftersom området synhjälpmedel var nytt för dem. Bortsett från att visningstiden som vanligt var en aning kort — bara tre timmar — så var det bättre upplägg i år, med alla leverantörer mer samlade och rejält med yta.

Vi ställde ut som vanligt vårt breda sortiment av punktskriftsdisplayer, skrivare och anteckningshjälpmedel. Det som var nytt och extra roligt att visa i år, var ett nytt kamerasystem främst för skolan. En närkamera som man tittar på papper och böckedr på bordsytan, samt en avståndskamera för att titta på annat i klassrummet, så som ”svarta tavlan”, kartor och teckningar på väggarna eller varför inte klassens snyggaste tjej/kille ;)?

Systemet har HD-kvallitet rakt igenom bildkvalliteten blir därför perfekt.

Den här mässan fick avsluta vårens visningsprogram och det blir nog inget mer stort före semestrarna.

[tags]Arbete, Stockholm, Hjälpmedel, Synskadade, Handikapphjälpmedel, Utställning, Mässa, Visning, Syncentral, Syncentralen, Hjälpmedel Stockholm, Stockholms Läns Landsting, SLL, SLSO[/tags]

Minimaran 2010

Årets upplaga av Minimaran bjöd även den på ett strålande väder och ett Stockholm i feststämning! Dels för att det råkar vara Sveriges nationaldag, och dels för festligheten Smaka På Stockholm. Så det var en hel del människor i rörelse! Och dessutom var det förberedelser inför TV-inspelning på Skeppsbron med anledning av Love Stockholm 2010 och vårt stundande prinsessbröllop!

Starten gick som vanligt på Östermalms IP och trots att det var så många ungar som startade, kändes upplägget som vanligt välarrangerat och fungerande! Jesper sprang idag sin tredje minimara och var väl förtrogen med hur det funkade och gick till starten själv eftersom vi redan då stod på Stockholms Stadion för att invänta Emilia som gick i mål.

Och visst måste det vara en enorm känsla att springa in där på den enorma ytan med alla människor, musik och speaker! Man såg hur till synes dödströtta barn fick ny energi och sprang som galna i mål av publikens stöd!

Och visst gjorde båda barnen jättebra ifrån sig även i år! Emilia sprang in på en 28:e plats på tiden 11.05, 1 minut och 4 sekunder efter vinnaren.

Jesper sprang in på plats 32 på tiden 09.15, 1 minut och 22 sekunder efter vinnaren.

När alla hade kissat, druckit, bytt blöta kläder och ätit glass, gick vi ner mot Skeppsbron. Fastnade en stund framför genrepet till kvällens TV-inspelning innan vi gick mot Södra Station och åkte hem. En väldigt trevlig dag!

[tags]Barn, Fritid, Idrott, Sport, Friidrott, Löpning, Springa, Maraton, Maran, Minimaran, Östermalms Ip, Stadion, Placering, Personbästa, Östermalms Ip, Stockholms Stadion, Stadion, Stockholm, Smaka på stockholm, Kungsträdgården, Kungsan, Love Stockholm, Love stockholm 2010, Skeppsbron, Prinsessbröllop, Prinsessan Viktoria[/tags]

Träningen del II

Vi är väl många som rätt ofta skaffar nya, tekniska prylar enligt principerna att ”det går” och att ”grejerna skapar behovet”. Men ibland är det verkligen tvärt om, det finns ett stort behov som en teknisk pryl verkligen löser!

Själv harvade jag i gymmet hela våren 2009 på löpband och i cross-trainer och visst gjorde det skillnad. Min vikt sjönk genast, min råstyrka och konditionen blev bättre och för att inte tala om självkänslan! Men det fanns ett problem redan då, och det var att kunna hålla koll på mina resultat för att se om man förbättrades och gjorde framsteg, eller att ett träningspass dagarna efter öl, chips och Coca Cola faktiskt gjorde betydligt sämre prestationer!

Jag försökte logga manuellt i min kalender men det blev lite si och så med det. Det bidrog till stor del att jag tappade inspirationen under hösten och tappade i stort sett allt jag jobbat upp och sådant påverkar ju motivationen att komma igång igen. Visst försökte jag, men det gick trögt.

Men när jag köpte mina Nike+-skor, var det verkligen just en sådan pryl som vände allt totalt till det bättre! Det blev plötsligt kul, givande och inspirerande att springa igen! Att räkna sekunder och se hur det för varje gång blev bättre tider och hur det för varje gång kändes lättare och bättre i kroppen. Alla värden sparas nu i min iPhone och under ett pågående träningspass får jag löpande för varje kilometer röstbaserad information om tid och genomsnittlig tid per kilometer.

Och för mig är detta helt avgörande, jag känner mig själv tillräckligt bra för att veta att jag inte skulle vara lika duktig om denna inspirationskälla inte fanns!

Nu har jag loggat 10 mils löpning sedan februari i år! På skärmdumparna ovan kan man se hur ett pågående träningspass ser ut och lite urval från mina resultat.

Följ mina strävanden på My.Nike.com/joakimnomell och Runkeeper.com/user/joakimnomell!

[tags]Träna, Träning, Fitness, Springa, Löpning, Löpträna, Löpträning, Löpband, RunKeeper, Löparskor, Skor, Nike, NikePlus, Nike Plus, Apple, Apple iPhone, Apple iPhone 3GS, iPhone 3GS, iPhone[/tags]

Uppsalas ”fina” centralstation

Som dom måste ha väntat på sin fina station, eller om de kallar det resecentrum! Och visst har jag avskytt Uppsalas tågstation när man har varit tvungen att gå över spår med plingande bommar överallt och en ständig rädsla för att bli överkörd.

Och än värre blev det när man började bygga den nya centralstationen med buller och enormt rörigt! Men nu är det äntligen klart och visst blev det fint! Gångar under spåren, stort och rymligt och välplanerat.

Men så kommer jag och min hund gående upp för den högra delen av den breda fina trappan upp mot taxistationen för att åka till en kund. Och vips tar det stopp och jag kör skallen rakt i något väldigt hårt! Den delen av trappan visar sig sluta i ingenting och man har helt enkelt byggt någon sorts gångbro över! Det var bara att gå ner för trappan igen eller krypa under trappräcket och gå upp igen längre til vänster. Jag funderar mycket på hur man tänkt när man byggt igen en del av trappan? Varför ens bemöda sig med att bygga trappa och räcke just där? Mycket konstigt!

[tags]Uppsala, Uppsala Resecentrum, Centralstation, Tågstation, Resecentrum, Tåg, Nybygge, Nybyggnad, Resa, Tillgänglighet, Synskada, Synskadade, Blinda, Ledarhund, Ledarhundar[/tags]

Sälja huset del X

Då var det dags för ett nytt försäljningsvarv med vårt hus och det ligger åter ute på Hemnet! Nu med några nya fräscha utebilder som gått att komplettera med nu när solen skiner och det är vackert och grönt ute.

Nästa visning är det 13:e och 16:e juni och medans man bara kan vänta tror jag att jag börjar känna mig motiverad att olja trallen och staketet, det luktar så gudomligt gott! Nu återstår lite väntan som sagt och annons ska hinna ut i papperstidningen också så får vi se hur det går!

[tags]Hus, Hem, Bostad, villa, Radhus, Bank, Banker, Bolån, Lån, Huslån, Ränta, Räntor, Skatt, Skatter, Reavinst, Mäklare, Mäklarhuset, Husförsäljning, försäljning, Sälja Hus, Sälja Bostad, Hemnet, Hemnet.se, Husvisning, Radon, Radonmätning, Energideklaration[/tags]

Ösmoloppet 2010

Vädret såg verkligen inget vidare ut när vi vaknade. Regn modell ”blomspruta” hängde i luften på väg ut mot Ösmo.

Men väl framme hade regnet slutat och solen tittade fram lite då och då. Det var inte så värst många deltagare i årets upplaga av Ösmo-loppet och dåligt med åskådare. Kanske var det bara en tillfällig svacka eller vädret.

I sonens klass, pojkar 13, var det bara 6 deltagare varav två till från hans egen klubb Österhaninge IF. I dotterns klass, flickor 11, var de inte heller särskilt många men betydligt fler. Ändå sprang båda hem strålande placeringar! Jesper vann i sin klass, 2,5KM på tiden 10,20 och när han sprang i mål syntes inte ens tvåan! Emilia sprang in som tvåa, 1,5KM på tiden 7,01 och blev bara slagen av en betydligt äldre tjej som hon låg hack i häl på.

Arrangemanget kändes inte så välplanerat och trots att det var så få deltagare så kändes organisationen ogenomtänkt och dålig.

Men med väldigt nöjda barn åkte vi hem igen och det var fortfarande uppehåll. Om en vecka är det dags igen för årets minimara inne på Stadion och Östermalms IP.

[tags]Barn, Fritid, Friidrott, Ösmo, Löpning, Springa, Tävla, Tävling, Minimaran, ÖIF[/tags]

Sälja huset del IX

Igår hade vi den fjärde husvisningen som inte gick så bra, ingen kom! Sådant händer givetvis mäklare hela tiden och just nu är det väldigt mycket objekt ute och köptrycket sjunker lite nu när man närmar sig skolavslutningar och midsommar. Men för oss som befinner oss lite under tidspress känns det så klart inget vidare.

Betydligt bättre kändes det idag när mäklaren ringde och meddelade att en familj från helgens visning som skrivit på en intresseanmälan lagt ett bud som vi valde att acceptera. Vi kom överens om datum för tillträde och köparna proppsade på en kontraktsskrivning redan ikväll och tid bokades.

Men bara 2 timmar före mötet på Mäklarhuset ringde köparen och drog sig ur på grund av driftkostnaderna =)! Just vad gäller uppvärmning av vårt hus ligger vi tydligen långt under snittet enligt den energideklaration vi gjort. Vad gäller hushållselen är vi storkonsumenter men sådant styr man ju i allra högsta grad över själv. Men framför allt är det kanske något man funderat och diskuterat igenom INNAN man lägger ett bud och bokar möte för att skriva kontrakt.

Det kändes mycket tråkigt och som ett märkligt beteende. Men trots att man vart uppe på glädjetoppen och nu vänt ner igen, kanske det var lika bra. Vem vet vad man strulat om nästa gång?

Så nu blir det att köra ett nytt varv med förnyad annonsering och nya visningar och allt blir ytterligare några veckor fördröjt och planeringen för flytt är nu väldigt flytande.

[tags]Hus, Hem, Bostad, villa, Radhus, Bank, Banker, Bolån, Lån, Huslån, Ränta, Räntor, Skatt, Skatter, Reavinst, Mäklare, Mäklarhuset, Husförsäljning, försäljning, Sälja Hus, Sälja Bostad, Hemnet, Hemnet.se, Husvisning, Radon, Radonmätning, Energideklaration[/tags]

Sälja huset del VIII

Idag hade vi en tredje visning på huset. Resultatet av visningarna från förra veckan var inte tillräckligt så vi får fortsätta lite till. Fördelen nu när det är tätt mellan gångerna är att det inte blir så mycket att städa varje gång och mer och mer onödiga saker blir bortplockat. Och visst känns det lyxigt med ett sovrum bäddat med överkast och piffiga kuddar, något man aldrig annars orkar lägga ner någon större energi på trots att det egentligen inte är så jobbigt =)

Visst kändes det å ena sidan lite surt att vi nu måste fortsätta. Tankar att det inte kommer finnas någon köpare är rätt onödiga men likväl tänker man dem. När man använder sitt sunda förnuft lite så kanske det inte är så konstigt att folk tittar runt när man gör en så stor affär som hus i miljonklasserna ändå är. Det har många gånger fascinerat mig att folk bjuder på och köper hus man egentligen inte vill ha. Visst det är ganska lätt att sälja och en viss värdeökning förekommer ju om man inte belånar sitt hus för hårt och renoverar klokt. Och visst kan man förstå att det inte känns så särskilt stort. man ser aldrig röken av de där miljonerna annat en stund på ens konto och sedan är det bara en avgift som vilken som helst som tickar varje månad. Väldigt få har ju pengarna på riktigt och än färre har skaffat dem genom jobb. Det är ju omöjligt =)

Men just nu känns det åter igen så där skönt att ha en mäklare som styr upp allt. Någon som kan och vet. Själv ehöver man bara städa, piffa och lämna huset inför varje visning och vänta

Nästa visning är på torsdag den 27:e kl18.

[tags]Hus, Hem, Bostad, villa, Radhus, Bank, Banker, Bolån, Lån, Huslån, Ränta, Räntor, Skatt, Skatter, Reavinst, Mäklare, Mäklarhuset, Husförsäljning, försäljning, Sälja Hus, Sälja Bostad, Hemnet, Hemnet.se, Husvisning, Radon, Radonmätning, Energideklaration[/tags]

På promenad genom barndomsminnen och nostalgi

Många kanske tycker det är fånigt med sentimentalitet och att sitta och fundera på gamla minnen. Än mindre åka dit och gå i historiens vingslag. Men tiden går så fort och åren bara rinner fram och oftast bara lever man på utan en tanke på allt som hänt och lett dit man är och den man blivit. Jag är nog en som ganska ofta tänker tillbaka, leker om-lekar och funderar på alla människor man mött och haft roligt med, och vart de nu tagit vägen.

Facebook har varit ett bra svar på en del av alla dessa frågor men allt för ofta lägger man till gamla ungdomsvänner och sen händer inget mer. En del av dem träffar man och blir glad av och tycker det skulle vara roligt att fika och prata och minnas. Men den viljan tycks sällan delas.

Därför blev jag extra glad när det damp ner en kundorder i just Åkersberga där jag är uppväxt och spenderat större delen av min barn- och ungdomstid. Jag jobbar på en mer komplett berättelse om det under min egen sida och kanske fick jag just mer inspiration. Men jag kom dit till en ”söndagsfamilj” som det hette då. Idag skulle det väl mera kallas ”stödfamilj”. Efter att ha spenderat varje helg och många lov där, flyttade jag som 15-åring dit permanent från den småstad jag växt upp i.

Så när kundbesöket var avklarat alldeles nära min gamla högstadieskola kom så den vandring i minnenas spår som jag faktiskt längtat länge efter. Först avslutade jag ett bankärende med lokalkontoret som var min sista fysiska länk till orten. Sen gick jag och min kolega vägen längs RoslagsbananW ut mot ÖsterskärW som jag måste ha gått, cyklat och åkt moped och bil tusentals gånger.

Längs vägen kom skolbarn på cykel på väg hem, och den där oändlighetstanken slog mig — samma väg, samma cyklar och barn, bara 20 år senare och det gav nästan svindel =)

Vid stationen i Österskär stod lanthandeln kvar och när vi gick in för att köpa glass pratade de om hemkörning av mat till kunder. Möjligen var till och med samma personal kvar men jag är osäker på om kassadisken stod på samma ställe som sist, 1993 eller när det kan ha varit.

Sedan började det kännas konstigt i magen när vi gick Österskärsvägen vidare upp förbi tågstationen, svängde in på Angantyrvägen och sedan höger mot min gamla gata. Samma väg som jag måste ha gått tusentals gånger till och från tåget. Avståndet i fötterna stämde inte med minnesbilderna, backarna var branta, men inte lika branta som dåmen jag skulle kunna gå ”hem” i sömnen än idag!

Plötsligt stod jag utanför garageuppfarten, en lång allé ner mot ett stort rött hus med lekstuga på tomten och jag väntade på att möta mig själv och mina syskon, mopeder och brorsans gamla Bubbla, eller den lilla traktor som en gång vart en åkgräsklippare vi körde runt på och som jag blev så ledsen när vi sålde. En nästan oemotståndlig lust att gå in och ringa på och säga ”hej, jag har bott här, får jag titta in?” Fast jag antar att man inte kan göra så, eller kan man det???

En stor klump i magen och svid bakom ögonlocken — fånigt men det var så det var. Det skulle ta mig massor med sidor att beskriva alla de minnen som for genom huvudet den minut vi stod där. Jag minns första dagen på besök, mitt rum i detalj, min första och andra flickvän, när jag kom hem och huset höll på att börja brinna på grund av en telefonkatalog på en spisplatta. Hade jag kommit hem en stund senare hade inte det röda huset stått där!

Självklart minns jag äldsta syrrans pojkvän Frasse som jag avgudade, han som fick mig att lyssna på Bruce Springsteen! Han fick mig att än idag få tårar i ögonen av låten Cover Me från plattan ”Born in the USA”. Men bäst var och är nu Downbound Train från samma platta som på något underligt sätt — trots att jag inte fattade ett ord av texten, fick mig att känna av den längtan som fört mig ända dit där jag då låg i mitt pojkrum med kassettbandspelaren på högsta volym! Hade jag haft låten i öronen där jag stod, hade jag gråtit!

Självklart minns jag ”mina” hundar Ruffa som var en Labrador och Zazza som var en Golden Retriever. Zazza var egentligen syrrans men under en tid hade jag hand om henne. Då hjälpte hon mig hitta dörrarna på Roslagsbanans nya tåg och även följa spärrlinjerna på tunnelbaneperrongerna. Hon kunde lite av det våra ledarhundar kan idag. Hon förstod alla mina problem! Hon kunde sitta och lyssna länge och sen när jag var klar, ge en puss och gå, ungefär som om hon sa ”ja ja, jag är här och det fixar sig, det mesta fixar sig!”

Känslan var stark, som en fysisk beröring från den människa som nog betytt mest i mitt liv. Jag stod där vid brevlådan där hon kanske stod innan jag slarvade bort det vi hade och höll på att bygga upp. Någon dag ska jag hitta Henne, men det blir kanske en egen historia.

Mer minnen får inte plats här, för sen gick vi ner mot havet och småbåtshamnen. Där sjösatte vi och tog upp vår båt, en Windy 22 DC som jag själv har idag, som om även den cirkeln blivit sluten. Där körde vi snöscooter på vintrarna och radiostyrd metanoldriven bil på isen på vintrarna.

Efter en kort stund i solen på bänken var jag tvungen att sticka hål på bubblan. Tiden rann iväg och jag gick mot tågstationen igen. Där stod jag och väntade på tåget som jag gjort tusentals gånger förut. Minnet av den gången då jag skulle till min första riktiga flickvän på ”föräldrarfritt” första gången. Jag var 17 år och det var Valborg och min bror vinkade av mig med alla goda råd småbröder behöver =)

Stationernas ordning var väl lite ringrostigt men tågets skakningar, ljud och svängar var välbekanta. Vid nästan varje station fanns minnen och namn, människor jag skulle vilja veta vad det blev av. Speciellt vid Rydbo och Djursholms Ösby.

Jag är bara så oändligt tacksam för allt detta, glad att det hänt, vet att det påverkat mitt liv och bara ”Gud” vet hur det slutat annars. Det är bara det att jag tror inte att dom vet om det — jag har aldrig sagt det!

Såhär gick jag, och en sak är säker, jag ska tillbaka och minnas mer och visa mina barn!

[tags]Barndom, Barndomsminnen, Ungdom, Ungdomstid, Nostalgi, Nostalgisk, Sentimental, Sentimentalitet, Åkersberga, Österskär, Österåker, Söraskolan, röllingby Gymnasium, Lanthandel[/tags]

Sälja huset del VII

Idag var det dags för den andra oficiella visningen i huset. Denna gång en kvällsvisning eftersom det är en vardag. Det var betydligt lättare att städa huset denna gång eftersom vi inte hunnit skita ner så våldsamt =) Dessutom är det mesta av småsaker nedpackat redan så det finns inte så mycket att sprida runt längre =)

Idag kom det lite färre besökare, bara 2 familjer men båda verkar vara intresserade.

Under tiden åt vi middag på pizzerian i området och det kändes lite lyxigare att sitta där och äta än bära hem maten. Men väl hemma igen så kommer tankarna och rädslan att man inte ska hitta en köpare i tid och till rätt pris. Flytten är ju spikad och inte så mycket man kan ändra på. Men det känns som rätt gott om tid ännu. Imorgon hoppas vi att en budgivning kan dra igång. Antingen går det väl väldigt fort att hitta en köpare, eller så drar det ut på tiden och blir fler visningar. Det lär visa sig.

[tags]Hus, Hem, Bostad, villa, Radhus, Bank, Banker, Bolån, Lån, Huslån, Ränta, Räntor, Skatt, Skatter, Reavinst, Mäklare, Mäklarhuset, Husförsäljning, försäljning, Sälja Hus, Sälja Bostad, Hemnet, Hemnet.se, Husvisning, Radon, Radonmätning, Energideklaration[/tags]

Sälja huset del VI

Idag var det dags för den första oficiella visningen av huset. Det var såklart enormt nervöst. Efter frukost städade vi huset och dammsög och dammtorkade och plockade undan lösa saker som smugit sig fram igen sedan i torsdags. Det går inte många dagar förrän det ser ”normalt2 ut här hemma igen =)

Allt var klart runt 12 och då stängde vi och låste och gick vår väg. Mäklaren har egna nycklar och vi ville vara iväg i god tid om några besökare skulle råka komma tidigare =). Vi gick en lång promenad runt Rudans friluftsområde. När vi kom hem igen hade fortfarande ingen mäklare ringt vilket vi tog som ett gott tecken. Vi slog oss ner i en lekpark i närheten och förstod på barnens iver att det är tydligen något vi inte gör ofta =).

En halvtimme efter visningstidens slut ringde mäklaren och meddelade att kusten var klar. Intresset hade varit bra med besök av 6–7 familjer och med några som var direkt intresserade och några som skulle återkomma på visningen på tisdag kväll. Några grannar hade givetvis vart inne och spionerat — sådant man får räkna med =).

Nu har vi åter intagit vårt hus och det känns bra så här långt. Ikväll ska vi gå och titta på lägenheten igen, lite mer noga den här gången. Första gången vi såg lägenheten hade vi inga förhoppningar om att få den. Nu när allt är mer än på gång kan det vara kul att se hur det ser ut igen, planera vad man ska spara och liknande.

[tags]Hus, Hem, Bostad, villa, Radhus, Bank, Banker, Bolån, Lån, Huslån, Ränta, Räntor, Skatt, Skatter, Reavinst, Mäklare, Mäklarhuset, Husförsäljning, försäljning, Sälja Hus, Sälja Bostad, Hemnet, Hemnet.se, Husvisning, Radon, Radonmätning, Energideklaration[/tags]

Sälja huset del V

Idag har det varit en liten privat förhandsvisning av vårt hus. Mäklaren ringde i förrgår och frågade om en familj som verkade extra intresserad fick komma före den planerade visningen på söndag. Och vad ska man säga, klart att det gick bra =)!

Men det blev plötsligt väldigt brådis med städning. Sedan fotograferingen den 23:e april har vi nog legat och latat till oss. Packat lite småsaker men det har vart rätt skönt. Lillebror har varit här och hjälpt oss lite med att frakta bort skräp men annars har det vart lugnt.

Så nu blev det till att ta tag i det allra sista bygget som återstod. En lite besvärlig dörr som skulle sadlas och fodras på ena sidan och en lite annorlunda konstruktion för en golvlist. Det hjälpte min pappa mig med i går och idag har vi städat och stajlat om huset igen så att det skulle vara så likt fotograferingstillfället som möjligt.

Vid 17-tiden lämnade vi huset och pinsamt nog kom familjen som skulle titta på huset före mäklaren så vi hann inte iväg. Jag vet inte hur viktigt det egentligen är, eller om det mest handlar om att man inte ska hänga folk över axeln när de går runt i huset. Till slut kom i vart fall mäklaren som fick nycklar och vi gick på en promenad.

Efter en dryg halvtimme ringde mäklaren och meddelade att visningen var klar och huset var vårt igen. Vi är ju båda sådana som helst vill att allt ska vara klart nu genast, så på något vis kändes det snopet även om det inte finns någon anledning. Men det är ju så, har man bestämt sig för något känns det som det lika gärna kan hända på en gång. Nu är det 6 veckor kvar tills vi får tillgång till vårt nya boende och det är inte speciellt lång tid med vanliga mått mätt. Bara vi som är lite otåliga att komma iväg =)

Den här kvällen firade vi med pizza eftersom familjen var lite reducerad. Det blev en slapp och skön TV-kväll.

Här är våra fina bilder igen:

[tags]Hus, Hem, Bostad, villa, Radhus, Bank, Banker, Bolån, Lån, Huslån, Ränta, Räntor, Skatt, Skatter, Reavinst, Mäklare, Mäklarhuset, Husförsäljning, försäljning, Sälja Hus, Sälja Bostad, Hemnet, Hemnet.se, Husvisning, Radon, Radonmätning, Energideklaration[/tags]

Sälja huset del IV

Nu ligger vårt hus ute på internet, Mäklarhuset – Objektvisning – Krogtäppan 125, Jordbro!

Sedan vi fotograferade huset för två veckor sedan har det varit ganska lugnt och skönt. vi har börjat packa allt osynligt och gått igenom vad som ska slängas och vad som ska ges bort i form av oanvända kläder etc. Det har såklart genererat en massa skräp i garaget igen så i helgen blir det ett nytt lass till tippen =).

Så ikväll lades vårt hus ut på Hemnet.se och det känns såklart udda att läsa om sitt eget hus och se bilderna! Nästan en lite ”otäck” eller någon sorts nervös känsla jag inte riktigt kan identifiera. Antagligen blev det plötsligt på riktigt och väldigt definitivt och nästan oåterkallerligt!

Samtidigt känns det skönt att det äntligen konkret är igång så att det kan börja hända något. Både jag och Maria är av den sorten, att han man väl bestämt sig för något, kan det lika gärna hända nu genast. Väntan är rent allmänt ett väldigt besvärligt tillstånd.

Den 16:e och 18:e maj är det visningar. Då hoppas vi att det kommer många spekulanter och åtminstone jag är glad att ha en mäklare som sköter allt så att man bara i god tid innan går på en lång promenad =) Det lär säkert kännas nervöst nog ändå.

Här kommer lite fina bilder!

[tags]Hus, Hem, Bostad, villa, Radhus, Bank, Banker, Bolån, Lån, Huslån, Ränta, Räntor, Skatt, Skatter, Reavinst, Mäklare, Mäklarhuset, Husförsäljning, försäljning, Sälja Hus, Sälja Bostad, Hemnet, Hemnet.se, Husvisning, Radon, Radonmätning, Energideklaration[/tags]

Flyttförberedelser

Nu har packningen inför flytten kommit igång på allvar. Nu när vi får något som kan liknas vid tre veckors viloperiod innan visningar och försäljningen drar igång på allvar kan vi passa på att bringa lite reda i kaoset.

Åt det synliga i huset kan vi inte göra så mycket just nu. Inför fotograferingen i fredags plockade vi undan allt onödigt och allt för personligt och öste in det på vinden i en enda salig röra och det är nu där vi börjar.

Inför vår femte gemensamma flytt har vi nu bestämt att få den så perfekt det bara går. Tidigare har inte kartonger räckt till och sista hälften av bohaget har transporterats löst, i säckar och i fickorna och sådant skapar både irritation, frustration och tar en massa extra tid. Den här flytten tänker jag mig ska gå snabbt och smidigt. Helst ska det vara fint väder, alla kartonger ska stå i rader och staplade ute på altanen, bara att ösa in i bilar och på släpkärror och kvar ska sen bara finnas möbler och sådant som inte går att packa i kartonger. Vindarna ska vara tömda och alla lampor, tavlor och hyllor ska vara nedskruvade från väggarna. Vi får se om det lyckas =)!

Så nu har vi börjat gå igenom vår kattvind. Allt löst ska i kartonger och en del kartonger måste packas om där det är allt för blandat innehåll och sådant som ska kastas. Katt- och kallvinden är de ända ställena vi kan förvara flyttkartonger på under tiden försäljningen pågår. Det känns lite hopplöst när man börjat ta tag i röran. En del saker är inte ens rörda sedan förra eller till och med förr-förra gången vi flyttade och allt är dammigt. Men gör vi det nu har vi gott om tid på oss och jag tror man kommer uppskatte det på dagen D. Men hittills har vi skapat 5–6 kartonger med köksutrustning vi inte kommer använda, filtar, lakan, gardiner och en del kläder.

Den här gången valde vi att köpa flyttkartonger på Bauhaus. De har 10 kartonger för 199kr eller liknande. Först var målet att köpa lite dyrare flyttkartonger som håller bättre och tål mer, men vi valde att istället köpa fler och lite billigare. Och kvalliteten är inte jättebra. Man får verkligen se till att vika upp och ihop dem försiktigt och inte lasta för tungt. Viker man kartongen på fel ställe en gång förlorar den all styrsel och bärighet, men dom får duga.

[tags]Hus, Hem, Bostad, villa, Radhus, Husförsäljning, försäljning, Sälja Hus, Sälja Bostad, Hemnet, Hemnet.se, Husvisning, Packa, Flytta, Flyttkartong, Flyttkartonger, Bauhaus[/tags]

Sälja huset del III

Nu har vi passerat en milstolpe i vår husförsäljning. Den 8:e april bestämde vi oss för en mäklare som skulle få sköta vår försäljning och då spikades datum för fotografering och visning.

Då för ganska precis 15 dagar sedan kändes allt ganska tungt. Vi hade så mycket framför oss och det var plötsligt så lite tid. När vi bestämde oss för att flytta var vi ganska övertygade om att vi skulle få vänta tre till fem år på en lägenhet vi kunde tänka oss att bo i. Och under den tiden skulle vi i lugn och ro både tidsmässigt och ekonomiskt hinna slutföra allt vi påbörjat och förbättra sådant som behövde förbättras.

Nu blev det plötsligt inte alls lika gott om tid längre. På lite drygt 2 veckor skulle allt vara klart och när mäklaren gått och vi skrivit avtal gjorde vi en åtgärdslista för att kunna beräkna tid och material och den blev ganska omfattade.

Det största som måste göras var att regla och lägga dryga 40 kvadratmeter innertak vilket bara det beräknades till minst 3–5 dagars arbete. Min storebror och far kunde hjälpa oss med taksättningen, men inte reglingen när det var så kort om tid. Inte heller hade vi tid att ge oss ut på den stora byggmarknaden och leta efter en snabb, effektiv och noggrann snickare som dessutom låg rimligt till i pris. man undrar genast efter dessa kriterier om någon sådan ens finns som dessutom kan släppa allt han har för tillfället och rycka in på ett par dagars varsel. Jag hade bara ett alternativ, en enda snickare som jag sett jobba och byggt på vårt kontor på jobbet men som jag visste är grymt uppbokad. Men när jag ringde bad han att få komma och titta och snart varöverenskommelsen att om jag såg till att tillräckligt med material fanns på plats en viss dag skulle han lösa det på två dagar. Och på utsatt tid satt reglar i vår vindsvåning och innertaket var uppburet och redo att sättas upp.

Ett par dagar senare kom min far och storebror med spikpistoler och kapsåg i högsta hugg! På 2 dagar satte vi upp 46 kvadratmeter innertak, spikade dryga 60 meter taklist och 60 meter golvlist, byggde klart sadling och dörrfoder kring 2 ganska svåra dörrkarmar och fixade det sista i elen. Samtidigt som byggställningen stod uppe i trappan målade min svägerska och svärmor tapetserade. Jag, lillebror och kompisen Frans körde som dårar mellan soptipen samt köpte kompletterande material. Huset har bokstavligen sett ut som ett slagfält de senaste veckorna och man har vaknat med sågspån i munnen och mellan tårna och varje varv med dammsugare har rasslat lika mycket och det har känts ganska tröstlöst.

Allt kulmenerade igår. Klockan 9 ringde besiktningsmannen på dörren. Det var den stund som jag vet skrämt mig mest av allt. Inte för att vi vetat om något fel, utan mest för mitt så invanda katastroftänkande och rädsla för om han skulle hitta något som skulle skälpa allt över ända. Men även det gick bra och vi fick väntade synpunkter och mestadels rekommendationer. Det rörde sig om diskmaskin, kyl och frys som bör stå på skvallerskydd för att lättare kunna identifiera läckage, att skåpet under diskho helst ska vara tätt och inte öppen baksida etc. Normalt slitage och underhållsbehov som vi själva redan visste och som vi skulle ha gjort om den där flyttplanen på 3–5 år hållit, vilket den ju inte gjorde =)

När besiktningsmannen gått och lämnade en varm känsla i bröstet efter sig, kom pappa tillbaka och vi spikade de näst sista listerna som behövdes få på plats för dagens fotografering och därefter satte städpatrullen igång!

Det var inte vanlig finstädning det började med utan byggstädning. Bockar, spillvirke, kartonger och verktyg skyfflades ut i garaget, alla småsaker som tillhörde barnen lastades ner i kartonger och flertalet vändor med dammsugare och golvmopp, avtorkning av hyllor, rengöring av badrum och slutligen ”stajlning” av alla rum. Personliga föremål som kan identifiera oss togs bort, foton från väggar etc och allt såg till slut ut som demorum på IKEA =). Kvällen slutade med utmattning, värkande ben och rygg och utan några som helst sömnproblem efter att vi firat Marias 35:e födelsedag med tårta som vår stora tjej inhandlat och bakat tillsammans med sina syskon. Tårta och té intogs efter 23 på kvällen!

Idag ringde klockan tidigt, allt stod på plats men vi tog ett nytt varv med dammsugaren som på något mystiskt sätt rasslade ganska mycket även nu. De sista tvingarna togs bort kring en limmad stolpe efter att mäklare och fotograf ringt på dörren. Medans huset fotograferades gjorde vi i ordning altanen så gott det gick men solen hade äntligen tittat fram efter allt regn! Som om Gud verkligen ibland hör bön =).

Plötsligt gick fotografen sa ”trevlig helg, bilderna kommer på måndag” och allt var plötsligt över för den här gången. Mäklaren som vi verkligen gillar, stannade en stund, frågade lite som grund för annonstexten och verifierade tidsplanen och framför allt berömde oss för allt vi åstadkommit under den här korta tiden. Honom ser vi igen till första visningen om några veckor.

Allt blev så avslapnat tyst plötsligt. Lilla Miranda fick något ryck och började springa fram och tillbaka, som om spänningarna släppt även för henne. Vi firade med att gå en lång promenad, köpa glass och sedan gå hem för att sjunka ner i soffan framför TV och tittade igenom några gångna avsnitt som vi missat under veckan. Jag kände mig helt död, men väldigt mycket mer lättad än på väldigt länge! Inte ens försäljningen oroar mig just nu. Huset är så fint och det känns bra att gå här nu, att sova i allt som borde blivit för länge sedan och det känns plötsligt helt OK att visa huset, som om man inte kommer skämmas!

Sedan har vi skämtat lite om att ångra sig, nu när allt är så fint, vill man inte bo kvar? Men nej, så känns det nog inte för någon av oss. Beslutet känns välgrundat och klokt och ska genomföras och det har bara om möjligt bara vuxit sig ännu starkare under dessa hysteriska två veckor som gått. All hjälp vi behövt få och det vi till och med behövt betala för att få utfört, övertygar oss ännu mer om att hus inte är vår grej. Kan man inte fixa själv är det knappast ekonomiskt möjligt, i alla fall inte för oss.

Men visst finns det en lista med plus och minus och visst är minusen ganska stora och värdefulla. Ytan, vi tappar förvisso ”bara” ca 50 kvadratmeter och får tränga ihop oss lite och göra oss av med en del grejer som ändå bara fyller vindarna. Närheten till skog och natur har varit kanon för oss med hund. 25 meter utanför dörren börjar grusvägarna med stigar åt alla håll. Kanske kommer åtminstone jag mest sakna lukten av villaområde, träolja, nyklippt gräs — ja till och med dom förbannade biltvättande grannarnas surrande högtryckstvättar som alltid startar när man sätter sig ner ute för att dricka en kopp kaffe i söndagssolen =) Möjligheterna för barnen att bara gå ut genom dörren och leka på gatan, ha flera lekplatser och fotbollsplaner nära. Ingen genomströmning av utomstående människor och bilar.

Men pluslistan är också stor men den återkommer jag nog till när jag provat om den håller, när jag väl flyttat =). Men att slippa gå 4KM fram och tillbaka i ur och skur för att köpa lite mjölk ska bara det bli underbart!

Nu har vi flera veckor på oss att mer strukturerat packa undan sådant som inte ska stå framme till visningen och som ändå ska ner i flyttlådor. Sedan återstår fodring av en dörr, spika 2 golvlister som måste köpas samt målning av en liten vägg OCH städa garaget

[tags]Hus, Hem, Bostad, villa, Radhus, Bank, Banker, Bolån, Lån, Huslån, Ränta, Räntor, Skatt, Skatter, Reavinst, Mäklare, HusmanHagberg, Mäklarhuset, Husförsäljning, försäljning, Sälja Hus, Sälja Bostad, Hemnet, Hemnet.se, Radon, Radonmätning, Energideklaration[/tags]

Sälja huset del II

Planeringen för försäljning av vårt hus går vidare! Nu har vi i alla fall valt mäklare och som jag skrivit förut så kändes det som gissningsleken när man ska binda lån, om och hur länge. Vem kommer göra det bästa jobbet just för vår räkning? Vi träffade 2 mäklare och båda var mycket trevliga och förtroendeingivande och inte så strama. Det fick bli det där lilla extra som avgjorde och i vårt fall var det den som sa lite mer positiva saker om vårt hus, saker som vi själva känner. Fånigt kanske, men vad annars ska man gå på?

Att vara mäklare känns som ett otcäkt yrke. Om jag förstått allt helt rätt och läst avtalet som en duktig medborgare så får man som mäklare inte en spänn om man inte lyckas sälja huset. Och när avtalsperioden på tre månader gått ut och om mäklaren fortfarande inte fått huset sålt, kan vi välja att förnya avtalet eller dra oss ur och då får mäklaren inte en krona i ersättning. det doa det medför för oss som säljare är ju att man nog kan förvänta sig att mäklaren gör allt i hans eller hennes makt för att sälja huset på så kort tid som möjligt. Och eftersom arvodet är en procentsats på köpeskillingen finns ju även ett intresse i att få ett så bra pris som möjligt. Så jag har bestämt mig för att överlåta allt i mäklarens händer och lita på att allt går bra!

Nu har vi skrivit avtal med ”vår” mäklare och allt känns på gång. Vi har sedan tidigare en åtgärdslista med punkter som vi jobbar efter och vi har redan börjat. Det är flera små tidsödande projekt men inget stort tack och lov. Just nu har vi börjat måla och tapetsera om de rum vi en gång börjat på, sätta upp de lister och dörrfoder kring de nybyggda rummen och lägga nytt plasttak över uteplatsen på baksidan. Det största vi har framför oss är att sätta innertak på övervåningen. Det är delvis över en trappa och kommer kräva byggställning för att kunna komma åt.

Sedan ska huset förhandsbesiktas, radonmätas och energideklareras. När vi köpte hus för 5 år sen kändes det normala sättet att gå tillväga som att det var köparens ansvar att besikta huset medans det nu verkar ha svängt till säljarens intresse. Det finns så klart många fördelar med det. Jag vet om allt är OK och vad som eventuellt måste åtgärdas. Eventuella spekulanter som kommer och tittar kan redan i det skedet titta på protokoll och se att allt är OK och vad som måste åtgärdas. På så vis kan även köparen planera sin affär i klart mer god tid än om han eller hon skulle ta dit en besiktningsman vid ett senare tillfälle när budgivningen redan är i full gång.

Radonmätning och energideklaration är väl mest bra för köparen att veta att allt är OK och vilka driftskostnader man har på objektet. Det ska placeras ut mätutrustning på alla våningsplan i huset under en veckas tid som sedan ska sändas in för analys och fyllas i papper om el-, värme- och vattenförbrukning. Även om vi är en storförbrukande familj på elsidan så är huset kostnadseffektivt vad gäller värme. Och elförbrukningen är ju något man definitivt kan påverka själv.

Datum för fotografering är spikat. Så om två veckor måste allt viktigt och synligt vara klart och huset måste ”piffas upp” med lite gardiner och kuddar, ta bort personliga saker som fotografier på väggarna etc och därefter ska huset annonseras ut på de vanliga platserna.

Datum för visning är även det spikat och då hoppas vi så klart att många intresserade kommer. Utgångsbudet är bestämt och det känns som ett rimligt pris med god bjudmån på för ett hus med stor potential.

Vi känner redan nu när våren kommer vad man kommer sakna. Bättre område för barnfamiljer är svårt att hitta och ett väldigt lugnt och fridfullt område. 50 meter från huset börjar gångvägarna i skogsområden som kan leda till flera mils vandringsleder utan en bil i sikte och för mig som har hund har det varit så skönt och ovärderligt. I framtiden blir det till att gå lite längre för vanlig rastning och det kommer kännas jobbigt i början tror jag. Endast närheten till precis allt annat kommer att kanske kompensera det lite. Men hunden rastar man minst 3–4 gånger per dag, mataffären går man till ett par gånger i veckan. Så inte är det bara med glädje åtminstone från min sida vi fattat det här beslutet och man kommer säkert sakna detta på mer än ett sätt.

[tags]Hus, Hem, Bostad, villa, Radhus, Bank, Banker, Bolån, Lån, Huslån, Ränta, Räntor, Skatt, Skatter, Reavinst, Mäklare, Mäklarhuset, Husförsäljning, försäljning, Sälja Hus, Sälja Bostad, Hemnet, Hemnet.se, Husvisning, Radon, Radonmätning, Energideklaration[/tags]

”Limpan” får nytt hem

Idag flyttar en av våra kaniner som gått under arbetsnamnet Limpan. Hon hette Linus från början men då det konstaterades att hon var en hon uppstod viss förvirring och något nytt riktigt namn fick hon aldrig =)

På grund av att vi nu är i full gång med att planera vår flytt måste även våra båda kanier få nya hem. Limpan löste sig fint, hon ska flytta till en uppfödare i Uppsala som heter Risbos Kaningård. Där tror vi hon får det jättebra bland en massa Belgiska Jättar.

Nu återstår att finna ett hem till Druvan men sökandet fortsätter.

Idag lastade vi in Limpan i en transportbur och åkte hela familjen medpendeltåget in till centralen och tog tåget mot Uppsala. Ett snabbt möte på stationen så var vi på väg hem igen. Barnen tyckte nog det var lite sorgligt även om intresset för kaninerna varit lågt under vinterhalvåret. Men det känns ändå bra att hon fått ett nytt och som det verkar bra hem.

[tags]Djur, Husdjur, Kanin, Kaniner, Kaninbur, Kaninburar, Fransk Vädur, Belgisk Jätte, Dvärgvädur, Barn, Barn Och Djur, Omplacering, Uppsala[/tags]