Ännu en arbetsvecka är slut. Den började sådär, med vansinnigt låg inspiration och lika vansinnigt mycket som borde göras men inte blivit gjort. Dessutom kantad av ovanligt många misslyckanden vilket såklart inte känns bra och gör det ännu svårare att ta tag i saker och ting.
Sedan blev det lite bättre. Dels därför att en del surdegar avslutades och ett par andra surdegar som åtminstone ser ut att få ett hyfsat lyckligt slut.
Men summan av det hela är ändå att jag är väldigt glad att veckan är över för den här gången. Det som gjorde veckan extra rolig och gick fort var såklart de båda besöken på båtmässan vilket jag sett fram emot väldigt länge, men också att snön har töat bort väldigt bra och vägarna åter är fria och framkomliga. Och sedan har jag fått ett nytt ryck att börja ta tag i mina gamla vänskapsförhållanden som gått i stå för att vi inte sets på 100 år och för att tiden bara går och går. Man har knappt längre koll på vilka som fått barn, hur många och med vem =)!
Så idag satte jag igång att prata med lite folk, förvisso digitalt via MSN för att jag är för ”feg” för att ringa. Tror väl inte att dom ska tycka det är så intressant och kul när lilla jag ringer. Men vi bestämde att dra ihop ett gammalt gäng och ses, dra ett antal pilsner, äta god mat och en stor portion ”ljuga”! Först tänkte vi dra ihop ett stort gäng från vår gamla gemensamma arbetsplats men bestämde att det fick vänta tills vi sets någon eller några gånger, om det var kul och om det fungerade i allas våra väldigt upptagna och sönderstressade liv där vi bara har koll på varandras liv via Facebook och MSN.
Och sen blev jag riktigt glad när en av mina gamla vänner och kollegor, ringde upp och frågade om vi inte borde ses lite mer pronto, låta barnen leka, fika? Jag blev såklart skitglad och tänker att det nog är fler som börjar få ångest över att tiden rusar ifrån oss och vi tappar bort varandra alldeles i onödan.
Om träffen blir av i slutet på mars och alla kommer så har jag lovat mig själv att inte vara så satans snar att tro att folk inte vill kännas vid än längre, och försöka anordna liknande träffar. Kanske inte varje månad, men åtminstone var annan. Det vore en grym tradition att starta upp!
Nu ska vi snart äta en lite trevlig fredagsmiddag. Jesper är borta hos kompis över natten så familjen känns halv och okomplett. Annars är helgen lugn och fri från planer. Första anhalten är en rejäl sovmorgon!
Den 22:a januari i år började mitt nya liv som jag dokumenterade i bloggen, Ett första tappert försök och än så länge har det gått bra. Ett kortare uppehåll för sjukdom under sportlovet men annars har jag hållit mitt löfte till mig själv!
Och nu har jag hunnit genomlida åtminstone en del av de faser som jag känner igen från förr när jag var betydligt smalare, duktigare och fysiskt i bättre kondition. Första fasen när man ställer sig på löpbandet eller lägger sig i bassängen eller under skivstången, man orkar ingenting och blir knäckt. Andra fasen, hur man lyfter, orkar mer och märker hur träningen ger snabbt resultat. Det mesta i den här fasen tror jag mest sitter i huvudet. Man har lärt sig hantera de första larmsignalerna i kroppen att ge upp så fort det börjar bli lite tungt.
Enligt min träningsfilosofi är jag då nu i nästa steg, där det känns som det står stilla, eller rent av bakåt. Jag till och med måste lyfta av lite från skivstången från mitt förra framsteg. Kanske sitter det också mest i huvudet, kanske är det nedbrytningen av muskler innan uppbyggnaden igen, vad vet jag. Men jag kämpar på och tänker inte ge upp.
Fast kanske jag mest ska vara glad. Första passen orkade jag inte ens springa 1000 meter på löpbandet över 8km/h. Nu ligger jag och snittar på 10km/h, mellan 8–12km/h och springer inte längre kortare streckor än 3km. Och sedan jag började mäta mig själv i crosstrainern har jag ökat på 380 steg på 23 minuter till 435 på 25 minuter. Kanske något långsammare utslaget per minut men mer uthållighet och fler steg!
Men visst blir man ledsen när man förr gjorde rätt långa serier i bänkpress på 60–65kg och nu ligger på hälften och tycker att 3×10-set är tungt. Men vad annat att vänta efter så långt uppehåll?
Jag har skrivit i bloggen tidigare om min Talande våg med vikt:iga fel del II, och den vågen är förvisso lätt dum i ”huvudet”, men den är åtminstone ganska konsekvent skitdålig och jag tycker mig kunna se att min vikt — som förvisso tycks pendla +/- 2–3kg — ändå har sjunkit ganska markant bara på denna korta tid. Och det är kul. Man kan redan märka att en viss degighet runt axlar, armar och bröstkorg minskat och det brukar sporra mig i crosstrainern när kroppen skriker ”LÄGG AV, DET RÄCKER! GÅ Å ÄT EN SEMLA ISTÄLLET!!”. Jag ska vinna, så är det bara och i sommar ska jag inte behöva shippa efter andan efter upptagning av ankare och jag längtar efter en lång simtur!
I lördags gick jag ett första varv på båtmässan 2009. Idag var det dags för ett andra och förmodligen sista varv för i år. Idag gick jag med min andra båtnördspolare MP =) Parkeringshuset var knökfullt så vi befarade att det skulle vara pintjockt inne på mässan, men väl inne var det väldigt glest med folk.
Vi tog hallarna i tur och ordning och spenderade mest tid i Alpha-hallen. Förutom Nord West, Targa, Anytec och Windy, kikade vi även på Princess som det denna gång inte var någon kö till. Den var rysligt stor, massor med sallonger och minst två badrum, mjuka mattor som man sjönk ner i när man gick och till och med knak i golvet som vi först trodde var en lucka som glappade men till slut enades om att det nog var immitation av knakande trägolv i fina hus =). Pentryt var inget pentry, utan kök och enorma ytor. I min smak alldeles för vräkigt och ingen som helst båtkänsla. Samma gällde Storebro som jag tror var en 42-fotare och kanske något trevligare men fortfarande för mycket.
Sedan kikade vi även på Minor, ett nytt båtmärke min pappa tipsade mig om som han gillade. Och det var helt klart en trevlig typ som påminner mycket om Targa-stuket. Helt klart är att många modeller har det utseendet med styrhytt med dörrar ut antingen bakåt och frammåt, eller ut åt sidorna för att öka säsongen i vårt kalla klimat. Och den typen av mer praktiska båtar tilltalar mig mycket mer.
Vi besökte även Ericssons tävlingsbåt från Volvo Ocean Race. 21,5 meter lång och 14 ton, i glasfiber. Enormt spartanskt inredd, men så är det ju ett tävlingsredskap och ingen semesterbåt. Grymt cool hur som helst.
I Bravo-hallen tittade vi igenom rätt många båtmärken tack vare att vi var näst intill ensamma ombord och sällan trängdes med andra besökare. Vi tittade både på Nimbus, Flipper, Aquadore, en RIB. Klart roligt att glida runt där och ha mer eller mindre fritt fram överallt.
I Charlie-hallen hittade vi alla besökare. Kanske blir människor realister i dåliga tider och håller sig bland prislappar som man åtminstone har en chans att betala =). Men där fanns inte så mycket av intresse för mig. Jag håller mig ändå ganska uppdaterad på instrument och plottrar, det som intresserar mig mest. Visst har jag som sagt lite frågor om motorövervakning men det tar jag hos min egen handlare istället.
Men efter tre timmar fick vi nog och började röra oss hemmåt. Hade inte tänkt på det tidigare men just när vi gick blev jag grymt törstig, alldeles för upptagen tidigare för att fundera på sådana jordnära behov =) Nu blir det nog inget mer besök i år. Nu ska jag omvandla alla drömmar och orealistiska fantasier till energi att börja fixa med mitt eget så fort det slutar snöa och töa om vart annat =)
Nu var det mycket länge sen ja skrev. Men de har inte hänt så mycket. Jo ja har haft sportlov de var SKÖNT…..
Under sportlovet så har ja badat typ 4 gånger. Och har träffat många vänner från min klass när ja väl har varit där. Och sen så har vi varit i stan o köpt spikskor till lillebrorsan Jesper. Och sen så har ja ramlat och gjort mej mycket illa i min rygg. Det var när vi körde snöbollskrig då Jeppe skullle mula mej o han hoppa på mej framifrån så ja sträckte den. Det gjorde jätte ONT…..
Men nu är lovet över o idag var ja i skolan o hade de jobbigt. För vi hade friluftsdag i Tyrestaby. Föst åkte vi bussen 834:an från handentermenalen. Och vi gick av vid Svartbäcken o gick åtta kilometer runt Tyrestaby. Då gick vi Barnvagnspåret som va ungefär 6 km. Men de var 2 km från Svartbäcken till Tyresta. Men när vi hade gått så skulle vi äta mat vi fick grillade hamburgare o juice. Den här dagen var de jobbigaste ja någonsin har o kommer göra tror ja.
Så de var lite om va ja har gjort dee kommer mer någon annan gång
Hejdå :)
Denise och klasskamrater skriver ”skola” med kropparna
Så var det då äntligen dags för årets besök på båtmässan Allt För Sjön 2009, något som jag verkligen sett fram emot väldigt länge. Jag och Egge gick idag som var premiärdagen och jag trodde nog det skulle vara mera folk. Men dels hängde vi på låset klockan 10, dels är det fortfarande sportlov här i Stockholm så många har nog inte hunnit hem från fjällresor och annat.
Vi började med en snabb genomgång genom Alfa, Bravo och Charlie-hallarna för att sedan kunna göra insatser där man var mest intresserad. Och som vanligt låg det större motor- och segelbåtar i A och B-hallarna och tillbehör och hantverk i C-hallen.
Som vanligt i A-hallen låg de stora dyra monstren man bara kan drömma om. Och som vanligt var mina favoriter Anytec med sina praktsika grova allroundbåtar i aluminium, perfekta båtar för att utnyttja säsongen fullt ut. Kanske inte det finaste och mest lyxiga men klart genomtänkt, välplanerat och sjömannamässiga byggen och jag skulle ge bra mycket av min själ för att få prova att köra en sådan, i sol med öppna dörrar susa fram i skärgården, eller en en vacker höst- eller vårdag, susa fram i en folktom skärgård med stängda dörrar och påslagen värme. Man liksom känner kaffelukten och hör svag musik från stereon blandas med ljudet från turbodiesel =)
Hos Nord West cruising yachts drömde jag om att ha vunnit 15 eller 100 millar. Jag är inte säker på vad den vi gick ombord på kostade, tror det var en 37-fotare. Men säkerligen 6–8 miljoner. Och jag undrar hur det fungerar rent praktiskt att köpa en båt, cash, utan lån =). Hur det skulle kännas att vänta på leveranstiden och att hämta den från fabrik och köra hem en alldeles ny båt av den typen. Mycket kan man förutse ska hända i livet, men just det kommer aldrig inträffa. Men vakendrömmarna är väldigt behagliga =).
Även Nord West är väldigt gedigna, välplanerade och båtmäsiga och med en oerhörd lyx, med infällda spottar, plattskärm nere i pentryt som visar båtens position och färdväg, dubbla sovhytter med dörrar och en dusch med riktig duschcabin.
Targa 37 är också en ständigt återkommande favorit jag besöker varje år med ganska exakt samma drömmar som i Nord Wests monter. Det jag gillar med Targa är utgångar på babords- och styrbords sida och att man kan stå ute på däck och styra om man av någon anledning inte vill nyttja flybridgen. Kanske inte heller den vackraste skapelsen i sin lite klumpigare form men också en perfekt allroundbåt. Om jag någon dag skulle få möjlighet att välja mellan dessa tre är valet inte helt enkelt. Men det är nog inget jag heller behöver fundera djupare på =)
Windy ställde inte själva ut i år men deras 32″ Grand Tornado — som för övrigt representerade Fortuna i göta Kanal 2 — fanns hos en av deras återförsäljare. Eftersom jag numera själv är en lycklig Windy-ägare så var det lite kul att se deras betydligt mer moderna och nya skapelser. Och såklart går en hel del igen i de nyare modellerna och den norska kvalliteten har verkligen inte sjunkit. Detta är ju då mer daycruiser med mycket plats ute, sköna soffor och bord. Men det ger också mer partykänsla med mugghållare och annat. Eller så var det bara de som besökte båten samtidigt som oss som skrävlade om bärs, supa och uthällda pilsner över moccaklädsel som förstärkte det intrycket =).
Så dessa 4 är mina favoriter även om vi var ombord på långt ifrån alla båtar. Kön till Princess var även i år alldeles för lång och man körde modellen insläpp och det orkade vi inte vänta på. Av någon anledning gillar jag inte Princess. Svårt att sätta fingret på det men känslan av lite plastigt och fokus på lyx hellre än sjömannaskap. Fast det kanske är en orättvis bedömning och dessutom var det länge sedan jag var ombord på en Princess. Men man kan inte älska alla båtar.
I Volvo Pnetas monter kikade jag på en V8 som motsvarar den AQ271C jag har idag. Fanns mellan 270–330HK. Jag hittade inget pris men gissar att en ny sådan kostar över en kvarts miljon. Men dom var blanka och fina =) Sedan klämde jag på en 9-liters 6-cylindig diesel på 700hk som i alla fall inte går ner i min båt (se bilder nedan) =)
Det enda jag fastnade för i C-hallen bland tillbehören var motorgivare till Garmin-instrument. Att kunna få upp temperatur, varvtal och oljetryck i plotterdisplayen och följaktligen också larm för dessa vore guld värt. Jag ska genast hem och läsa på och se om min Garmin 525S kan ta in och visa information från sådana instrument. Bränslegivare har jag redan vilket ju är ännu ett av strålande möjligheter, att de exakt förbrukning vid ett visst varvtal för att få hyfsad ekonomi i sin körning.
I år hittade jag inte tändkulemotorer som de hade där i en monter för två år sedan har jag för mig. Då startade man en motor varje eller var annan timme. Men dom hittade jag inte i år.
Annars var det ett första kanonbesök och jag ska hinna gå minst en gång till i år, om inte annat för att kompensera att jag inte gick alls förra året =)
Och helt klart är att det även fyllde sin funktion på vårkänslorna. Hem och planera, längta och drömma och hoppas på en riktigt skön och givande båtsommar med vår egen ”nya” Windy 22 DC.
Idag ringde något företag för att göra en marknadsundersökning för Tele2s mobila bredbandstjänst. Det var det gamla vanliga om hur man uppfattade kundtjänst, svarstider, snabbhet, trevlighet och kunnande, fakturans överskådlighet och liknande. Frågorna som rörde bredbandstjänsten var mer hur det fungerade, om det var lätt att koppla upp och liknande.
Och eftersom jag är väldigt nöjd med mitt mobila bredband hade jag inte så mycket annat att säga än betyg 4 och 5 på allt. Jag har ju en gång valt Tele2 för att jag anser att dom är bäst helt enkelt =)!
På bara ett ställe fick jag chansen att framföra vad som var viktigast för mig när det gäller tjänsten. Då passade jag på att nämna fri trafik/datamängd och pris. Att priserna kommer att stiga på de mobila bredbanden känner jag mig ganska övertygad om. Och jag skulle kanske ha lite förståelse för mobiloperatörerna om de gör det också. Om det är mobiloperatörerna som själva missbedömt hur det skulle gå för tjänsten när de började marknadsföra den, eller om de ehlt enkelt slog på för fullt för att sälja många och sedan kunna ändra vilkoren vet jag inte. Men idag har det ju i många fall blivit så att man skippar bredband hemma till förmån för det mobila bredbandet på samma sätt som många inte längre finner något behov av hemtelefoner när mobiltelefonin är så billig.
Och åtminstone jag har funnit det orimligt att jämföra ett mobilt bredband med ett vanligt bredband via ADSL eller TV-nät eller fiber hemma. Jag tycker det säger sig självt att dels borde trafiksättet vara dyrare, och dels kapaciteten inte alls lika stor.
För mig har det mobila bredbandet blivit nödvändigt. Först när jag är ute på tjänsteresa, långa kvällar på hotell eller långa stunder på tåg eller i vänthallar. Eller varför inte under sammanträden för att kunna ta del av och dela med sig av dokumentation och mail etc. Eller varför inte ute hos kund för att snabbt hämta hem någon drivrutin eller manual. Då är det lätt och snabbt förutsatt att man har täckning att koppla upp sig hellre än att börja koppla om bland kundens kablar om man ens har bredband.
Sedan skapades ett annat behov med tiden som väl är mer ett I-landsproblem, att kunna köra Facebooks mobilsida, kolla tåg/buss-tider på SLs mobilsidor.
Får man nu för sig att höja priset kan jag nog leva med det. Men inför man datamängdsbegränsningar av snävare slag tror jag det blir problem. Idag har jag 4GB per månad och det är långt mer än det åtminstone jag förbrukar så som jag använder tjänsten och som jag tycker man ska använda tjänsten.
Sedan upprörs många också över att man säljes mobila bredbandstjänster som 7,2Mbit datahastighet som egentligen bara är en tekniskt teoretisk hastighet som inte ens går att uppleva med full mottagning, ensam i en 3G-cell. Att man bara erbjuds hälften av hastigheten i bästa fall. Jag undrar lite stilla vad som är så unikt med detta för just mobilt bredband? Sedan när fick man det man blev lovad och betalar för när man köper en bredbandstjänst över huvud taget? Nu på senare tid har man ju lärt sig säga ”upp till” en viss hastighet vilket i praktiken innebär att konsumenten inte kan klaga oavsett vad det blir i verkligheten.
Så det ska bli mycket spännande att se vad det blir av min kära tjänst.
Nu sitter jag här, precis vaknat, nästan! Tog en väl behövlig sovmorgon idag! Gud va skönt det var att ligga kvar i sängen när killen gick till jobbet klockan 6 imorse, skadeglad som man är!:P Somnade om till lite skön musik, och drömde om sommaren!!!
Roligaste med drömmen var att det hände inga konstiga saker som det brukar i drömmar, utan jag var ute, det var varmt och jag gick och drack te (kanske lite konstigt!) på morgon prommisen med Stina. Men gud vad jag blev besviken när jag vakna! Kunde det inte bara varit sommar? eller ialf vår?
Iofs så börjar snön nu att töa bort, och jag hoppas med HELA mitt hjärta att detta var den sista snön vi får se nu fram tills nästa vinter. Alla här hemma lapar sol så fort den tittar fram! Hunden blir sprallig, katterna har letat sig fram till varenda solstråle på golvet och ligger och solar! Rambo, ena katten skriker panikslaget framör blakong dörren och vill gå ut! Stackars Rambo, han skulle trivas så bra som utekatt. Men det går inte när man bor i lägenhet!
Och jag mår bättre idag! Sitter och smyg planerar min sommar! Vi ska ut i skärgården jag och några polare! Packa väskorna med tält och stormkök. Ta lillbåten från årsta och dra till små små obebodda öar som Carros pappa berättat om! Ta färgan över til större öar och bara leva! Leva med havet, leva med svenska sommaren, leva med naturen! Fan längtar så!
Ska försöka hitta ett sommarjobb också och samla ihop pengar då snubben vill åka utomlands! Dock funderar jag på att vi ska spara pengar till nästa vinter och dra till nått varmt och mysigt ställe då istället! Är ju lite emot att åka ifrån svergie på sommaren! När den väl är här ska man njuta av den här, tycker jag! Dessutom skulle en utomlandsresa sitta bättre på vintern! Vem vet, kanske minskar vinterdeppet både innan och efter!? Dessutom har man ju då något att se framemot när hösten börjar komma och kylan biter i kinderna!
Några festivaler blir det nog inga iår! Det skulle vara swerock då men det kostar ju aldeles för mycket! Öland roots skulle jag faktist kunna tänka mig att åka till igen! Smutsigt, äckligt, ja! MEN, campingen och området ligger precis vid havet, så man sitter mesta delen på stranden, badar och dricker pissöl! För att senare på nätterna är det drum and bass fester på stranden! Dessutom är den billig, och den är bara i två dagar! Och det klara man ju ! Dock är vägen hem så hiiiimla hemsk! Nä får se hur det blir där! Kompisar förösker även få med mig till hultan! Men fan! Näää… Jag SKA göra hultan en gång i mitt liv, det tycker jag är ett måste som festivalmänniska! Men tror faktist inte jag kommer trivas alls! Men vem vet! Rooskilde har jag alltid velat till men även det är för dyrt för iår! Nä, jag tror jag känner för en lugnare och trevlig sommar i skärgården! Tänkte även låna landet på Årsta lite mer denna sommar! Så hiiimla mysigt att vara där! Tio minuters promenad avstånd till fin strand och havet och
båten! 20 min till torget! Grilla, sola, ha vattenkrig, ta långa skogspromenader, fiska, åka båten! Vill flytta ut dit på sommaren! Myyyyyys!
Nä, slut drömt för idag! Oavsätt hur mkt man planerar känns det som att man gör ca en tredje del av vad man velat! Varför???? Fan blir så trött på mig själv ibland! De e sommar, det är väll bara ligga i! Aja! Sen valparna på det! Om det blir något! Nä fy fan! Det blir som det blir!
Nu ska jag käka frulle, och sätta på mig kläder och rulla ut och hämta dagvovvarna och ta en skogis tänkte jag! Fan kanske ska kolla om syrran vill med! På en offroad tripp i skogen! Så tråkigt att gå själv!:)
Trots halsont, rethosta, trött och matt och hemma från jobbet, kände jag för att göra något, rastlös av att bara sitta inne. Så jag blev lättad när hela familjen hade ärende in till stan för att jaga spikskor till Jespers kommande tävling eftersom han redan vuxit ur de han fick i höstas när han började tävla.
Först besökte vi Runners Store på Vasagatan mitt emot T-centralen för att köpa spikskor. Därefter gick vi på jakt efter Kjell & Company på Kungsgatan för att komplettera mitt kontaktbehov till radiohörnan.
Därefter tog vi en promenad genom stan ner till Medis för att käka på Burger King. Från Kungsgatan traskade vi Drottninggatan ner och det var soligt och varmt, mycket folk ute och goda dofter och riktigt vårigt. Men när vi kom ner till riksdagshuset och gick in i Gamla Stan kom slasket tillbaka igen, osopade gator och jag blev både kall och blöt om fötterna =(
Äta på Burger King är alltid gott även om personalen är rörig och toaletterna grymt äckliga. Känns trist på en restaurang och man vill bara därifrån.
Sedan skyndade vi oss hem och jag kände mig lite trött och besviken på att det kändes som vår först, men att jag nog var ute lite för tidigt och hoppades på för mycket. Men känslan var skön så länge den varade och det var faktiskt riktigt skönt att vara utanför hemorten igen. Nu blir det kvällsté och sova och försöka komma till rätta med halsen och hostan.
Lite naiv kanske, men det började faktiskt kännas som om våren var på väg och det började kännas som om någon sorts hopp och glöd började spritta i kroppen. Det hjälpte mot mitt tungsinne och oförmåga att inspirera mig själv varesig till att göra bra ifrån mig på jobbet eller på fritiden. orkar ingenting, vill ingenting men är ändå grymt rastlös. Är inte det en ganska tragisk kombination så säg =)?
Och i lördags sken solen och den var verkligen varm och det luktade sådär friskt och gott ute som bara en tinande natur kan lukta och fåglarna var så otroligt glada!
Sedan började det snöa.. Det var som att få en spark i häcken raka vägen ner i helvetet igen från den lilla position jag lyckats jobba upp mig till. Trots att man vet att det ordnar sig, värmen är snart här, snön ligger inte länge, så blir man så knäckt och genomledsen. Men jag försökte tänka att OK, det var väl lägligt tills barnens sportlov började. Och det såg ju bra ut en dag eller så. Snödrivorna som plogbilen byggt upp var skyhöga och när det väl gick att gå ute igen så kom den där februari-vinter-lukten som också är ganska hoppgivande lustigt nog. Och samma fåglar kvittrade fram samma hopp som innan snön kom.
Och precis när barnen börjat planera med mamma den första och förmodligen enda pulkdagen så smälter det! Garageuppfarten är nästan fri från snö nu och det är sådär genomkladdigt ute. Och lite skönt var det att åter gå ut och gå idag i en sol som nästan orkade fram men ändå värmde märkbart. Och fågelkvitter i alla väderstreck! Tidigare tyckte jag att det kom mest från enstaka ställen i skogen. Men nu var det överallt. Eller så var det min hörsel som också känner liv och helt plötsligt hör i stereo =).
Och gudarna ska veta att jag längtar, ut ur det här tunnelseendeliknande levenet, till båtarna, havet, glassen, promenader i vår sommarstad och alla mycket gladare människor!
Jag är lite av en expert på ”tattarkopplingar”. Har man inte rätt grejer när man kopplar in något nytt, gör man det temporärt och tänker att — det där fixar jag sen. Men så funkar allt bra och det där ”sen” inträffar aldrig av någon märklig anledning =)
Och visst har jag letat efter ett bra sätt att ansluta många saker i samma nätaggregat och hittade till slut en på Kjell & Company, en laboratoriepanel (artikelnummer 39495) med 6 uttag som klarar en maxbelastning på 20A. Har både polskruvar och hål för banankontakter i toppen vilket gör det både enkelt och flexibelt att koppla i och ur saker.
Och idag gick jag till slut och handlade en sådan eftersom jag börjat få glappkontakt i mina ihopsnurrade kablar intryckta i nätaggretaget och det är obehagligt och det vore så trist om grejerna går sönder.
Men nu är jag där igen och har inte alla grejer. Jag glömde köpa banankontakter och jag har inte tillräckligt många ring/gaffelkabelskor hemma i rätt storlek. Så nu får jag dra fast lösa trådar i polskruvarna vilket inte ärhelt optimalt och det kommer dröja innan jag rättar till det. Men det är ändå bättre än tidigare. Men jag hade tänkt gå och köpa en panel till så fort den kommer in i lager igen eftersom den var så bra och jag inte ska hamna där igen där flera saker delar polskruv. I synnerhet inte med ihopvirade lösa trådar. En banankontakt och flera ringkabelskor på samma polskruv fungerar ju dock bra.
Detta gör ju också att det blir lättare att koppla i och ur saker när man ska iväg och ha grejer med sig. riktigt trevligt.
[tags]Amatörradio, Kjell, Nätaggregat, El, Banankontakt, Slarv, Slarvig[/tags]
Idag har de varit en skön slappar söndag. Så jag tänkte bara lägga upp lite bilder från idag, en del är tyvärr lite mörka, måste ha fått hjärnsläpp när jag fotade :) . O ute bilderna är mörka, men jag hade så bråttom, de snöade så, så jag ville itne att kameran skulle bli alldeles blöt.
Jeppe snön på altanen
De är bra med plank när man kör snöbollskrig
Denise och Miranda
Mirre
Bus i snön
Emilia och systers hund Stina som vi passade över helgen.
Igår kväll var det födelsedagsfest hemma hos Jenny som fyllt 21 och det var som vanligt trevligt, god mat och god dryck och ganska sent =)
Barnen satt och ritade stora delar av kvällen. Vi har ju varit ganska dåliga på att spara deras alster tidigare men nu börjar det bli läge att göra det. Vi har bestämt att publicera en del på sidan Barnens teckningar eftersom alla tre stora barn är så otroligt duktiga. Emilia visade sig kunna skissa för att få bättre form och Jesper ritade av vår båt från ett foto i mobilen och gjorde först en skiss och sedan en riktig teckning. Titta in på barnens främsta inspiratiionskälla, Jennys sidor där även hon visar en del av sina alster, både foton och ritade bilder.
För ett tag sedan beställde jag lite onödigt krimskrams till båten, sånt som är kul att ha men egentligen inte helt nödvändigt. Och idag kom grejerna. Två nyckelringar till båtens båda nyckelpar samt två Wisceyglas. Jag ironiserade lite över i mitt förra inlägg om att det var porslin och tillbehör som var mer gjorda för lyxbåtar. Jag får ta tilbaka lite av den ironin nu =) Nyckelringarna var förvisso i stål eller liknande och skulle definitivt sjunka som en sten om man tappade dem i sjön. Men wisceyglasen var faktiskt i båtmässigt lämplig hårdplast, sånt som passar alla båtägare, hög som låg =)
Det där med flytkraften i nyckelringen är kanske bra även om jag aldrig (peppar, peppar) tappat någon båtnyckel i vattnet. Men de här små kompakta fyrkantiga brickorna kändes lyxiga och trevliga i handen, med lite tyngd i som om även båten man äger är av dyrare slag. Eller som jag hellre väljer att se det som aldrig kommer få råd att köpa en fabriksny båt, sådan motor, sådan nyckelring — hård, cool och tung =)
Men på något vis känns det ändå bra, jag kan vara nördig i smyg, gå med känslan av nyckeln i fickan och bara vänta på vår!
Idag e det fredag och soool! Myyysigt med sol, dock var det inte det imorse.
Idag hämtade jag dagvovvarna vid halv nio och fick ett glatt bemötande. Mötte syrran utanför och följde med henne och lämna Miranda på kyrkis. Alltid lika kul med lite sällskap på prommisarna. Tre hundar är inte alltid lika roliga när alla är kopplade då den ena stannar och så ska den andra nån annanstans så blir det lätt trassel, så syrran tog Stin och Jagpluto och Lydia. Vovvarna gick fin fot hela vägen. Det började snöa stooora flingor och jag kände att ush, jag som hade sånna skogis planer för dagen med vovvarna. Men ändring blev det, nu skiner solen på som bara den och jag ska snart bege mig ut i skog och mark med doggsen innan jag lämnar dom.
Som sagt tog vi en prommis imrose, och gick sen till hundgården för att låta vovvarna springa av sig. Stina ska ju strax börja löpa så jag har ju inte henne lös på prommisarna häller, vet inte om hon löper tyst eller så men hon tillåter inte pluto rida på henne än ialf och det är ju ett tecken på att hon inte är villig..Än! Men det va mysigt i hundgården och vovvarna lekte så fint, en del tjaffs mellan varven men inget som blir allvar.
Lydia har ju en tendens att ligga på Pluto och ”valla” som jag ser det pluto genom att naffsa han i bakbenen, vilket gör att pluto blir förbannad så blir det en konflikt med två vovvar som skäller och Stina som kutar in och försöker agera fredsmäklare, idag fick hon en reäl utskällning av Lydia dessutom, men inget min tjej inte kan ta. Men som sagt, inget är ju allvarligt. Så bara man går emellan mellan varven så e det lugnt. Dessutom har jag infört en ”break” på Stina och Lydia mellan varven då dom kan börja leka väldigt intensivt.
Lydia är rätt på och het i leken och Stina lite mer mjukare och klumpigare, så där kan det bli små konflikter, och när Stina då drar sig undan så tar Lydia Pluto istället, MEN som sagt, efter att jag infört ”breaket” så hinner det aldrig bli så längre, och både Lydia och Stina uppskattar att få sitta ner en stund och bara varva ner! Pluto behöver inte precis varva ner, han är ju cool lugn nästan jämnt:D… Coola Herren!;)
Så efter ca en timmes lek så gick vi hemmåt mot mig då jag blev så fruktansvärt hungrig, och varmt va det inte häller.
Dock hände det en incident på vägen hem som jag aldrig sätt förut hos Pluto. Pluto och lydia fick syn på en ekorre, och Pluto drog, med mig i kopplet, och jag halka efter och fick TACK och lov stopp på han, och tappade inte kopplet. Och i och med att Pluto drog så e ju det självklart att Lydia hänger på, dock såg hon mest chockad ut när hon märkte att jag flög efter som en vante, och stanna! Pluto dock fick jag ta i halsbandet så jag hade full kontroll! Som tur var så var det på gården allt hände så det gick snabbt att komma in. Och tacka gudarna för det, för jag var ju både chockad, rädd för att tappa honom då han sticker när han e lös, och speciellt där hade ju han stuckit efter ekorren, sen fysiskt trött efter den lilla ”kamp” vi gick igenom! SÅ det var en ny sida av Pluto jag fick se. Inte så chockerande igentligen då han ändå är en hund som enbart har jakt raser i sig, men hade ju inte sätt att han varit speciellt intresserad av sånt då vi gått förbi ett gäng harar, det enda han gjort då är att kanske
små dra och gnälla lite och vifta på svansen! Men men… Då vet man att ekorrar är EXTRA roliga! haha..
Nu har jag ju haft hundarna ett tag så ”smkemånaden” är ju över. Och det määrks, dom töjer på gränserna mer och mer för varje dag och testar mig i nästan alla situationer. Lydia förstår nästan på en gång och lägger ner innan jag en behövt säga till på skarpen, Pluto dock stänger av helt mellan varven, och det handlar inte om att han inte förstår tror jag utan att han bara inte vill:P Hans matte som troligen kommer läsa det här förstår nog exakt vad jag menar..:D Och ibland känns det som om han stirrar på en och säger” Du kan prata, skrika, kalla, locka hur mkt du vill, jag tänker INTE lyssna ändå för jag har inte lust, och den här kotten luktar mkt godare än dig” haha… Men det är mycket charm också… :)Pluto är ju ett stor charmtroll! :)
Nä, snart kommer det avta när dom förstår att det går inte att testa mig. Jag är bestämd och menar det jag säger! Så det blir så bra så!:) Lite kul med arbete också, att träna och läsa dom underbara liven!:) Lydiahar dessutom blivit mer frammåt inne hemma hos mig, och tar för sig mer, så de e kul att se att dom börjar vänja sig vid sin dagmatte!:) Igår kom även min bästa kompis hem till mig och blev TOK förälskad i Lydia! Och Lydia verkade tycka Carro vara väldigt mysig också, för hon hoppade upp i soffan och la sig på henne och somna! Så sött!
Så nu ska Carro ut i hundvärlden och se sig om för en vovve med liknande raser som Lydia! HOn blev totalt ner kärrad i hennes personlighet, precis vad hon vil ha en hund som älskar att gosa och som är på G ute och en hund som hon kan träna med. Dock är det ju ett lotto med blandisar, man vet aldrig vilka egenskaper dom får av dom olika raserna, men som sagt, man formar ju sin hund också!Så nu önskar vi alla Carro ett stort lycka till, och hoppas hon hittar sin hund i denna stora värld!:) Du har varit hundlös för länge nu tycker jag själv så nu e det dags för dig att skaffa dig en ny! Jag ska hjälpa dig*nickar* ;)
Nä nu blir det utgång innan hundarna ska hem till sin matte! TÄnkte ta rudan idag och knalla, så myys väder nu också, solen skiiiiner massor:)
Uppdaterar lite om prommisen sen och lägger upp bilder från den, tänkte nämligen vara så duktig att ta med mig kameran igen!:)
Hej så länge!
Uppdatering! 14:41
Ja, nu har jag äntligen kommit hem efter den underbara prommisen! Lämnade hundarna vid två rycket, kändes taskit nu när det e så fint väder, hade kunnat varit ute hur länge som hällst, men jag har såå mkt tt göra inför kvällen och heljen, men deras matte kommer ju hem alldeles snart!:) Vovvarnaär säkert lite små trötta också så dom sussar nog gott nu! Som Stina!
ALlt gick jätte bra och Stina och Lydia kuta gärnet, och Pluto var nöjd med sitt stros, lite drag kamp blev det också för plutos del med en pinne, men han inte få fram kameran då:(…
Nä, nu fr jag en liten pause under heljen bland vovvar och frilufsliv! Imorgon åker Stina till syrran för att sova där under natten, då matte ska parta loss lite! Och det ska bli lite skönt faktist, att bara få vara en dag!:)
Nä nu ska jag rulla vidare, stackars Stina får aldrig sova!
Trevlig helj!
så gott kan man sova på carro sa lydia!
en trött Lydia!
Pluta tar sej en vila under soffbordet som blivit en favvo plats här hemma!
Stina på golvet, avis på Lydia som fick ligga i soffan och gosa!
Den 27:e januari la jag beställningen på SVT’s gamla Aktuelltklipp från 1989 och idag damp det ner ett tjcokt vadderat kuvert i brevlådan innehållande en DVD! Och visst var det lite nervöst men jag bestämde mig för att inte dra ut på det. In med skiten i DVD-spelaren och kör bara =)! Och det var ju inte så långt, och inte så farligt och nu såhär efterråt önskar jag att det var längre. Har inte mycket från mig från den där tiden, varesig stillbilder eller video så det här var alltid något.
Så hur lät jag då? Ja ungefär som idag, lite coolare och aningens yngre. Tyvärr då får jag ju behålla materialet för mig själv. Enda lösningen är att bjuda hem sig på en fika eller pilsner så får man se. Förhoppningsvis ska jag få tag på lite privatfoton som jag kan publicera under Egypten-sidan som går live på 20-årsdagen, dvs den 24:e februari.
Jaha, nu vad det ett bra tag sen jag skrev något här, det mesta pga av allt dator strul och att jag inte ha någon egen data för tillfället.. Men rätt mycket har hänt sen senast!
Jag har tagit mig ett par daghundar, dels för att jag känner att jag har den tiden och för att skaffa lite extra pengar, och finns det något bättre än att tillbringa dagarna till dom underbara liven och låånga skogspromenader och bus?
Hundarna jag är dagmatte åt heter Pluto och Lydia. Pluto är en jämthund/stövare blandis på 8 år. En otroligt stor och bestämd herre som pratar och piper mycket. Vill alltid vara med! Märks vilka raser han har i sig! Men har lätt till lek, och är lydias och Stinas lekpolis i rastgården. Går det för hett till kommer Pluto till undersättning!:) En herre som man verkligen kan kalla herre tycker jag! Hans matte säger att han ”väljer sin människor” och det måste jag verkligen hålla med om!:)
Lydia är en schäfer/labrador/border collie blandis på 2 år. En energi knippe med stort E. Alltid med och otroligt lyhörd. Mycket border i henne skulle jag tro. Otroligt sött ansikte som gör så man nästan tycker synd om henne ibland, hon kan se otroligt övergiven och ledsen ut!:P haha.. Älskar när man sparkar kottar och busa, men som sagt, hon är ju bara två år än, så det e mycket bus i henne!:)
Nu har inte jag haft hundarna så länge, men man lär känna dom på nytt varje dag! Och varje dag ser man en annan sida av dom!:) Men två otroligt egna och fina hundar är dom! Och har en jätte trevlig matte! Så det smittar väll!:)
Alltså ska jag försöka uppdataera här så ofta jag kan och kommer alltså inte alltid bara handla om Stina utan Stina och dagvovvarna! SKa försöka vara duktigare på att ta med mig kameran också!
Idag har vi varit ute i skogen på en låååång prommis, och offroad blev den också! Jag packade väskan med lite diverse saker godis och tennisbollar. SYftet var att jag skulle lägga ett spår till Stina samtidigt, men kom ju på att det va helt onödigt då Stina faktist var med haha…ibland har man ju inte hjärnan med sig. Men ialf, så bar det ut skogen, och jag hatar ju vägarna de e roligare att gå offroad. SÅ det blev mycket klättra berg, dessutom lyckades jag att självklart trampa sönder is som jag inte såg, hundarna är ju lite lättare än mig, så jag blev lerig och blöt, som senare frös till is, jätte mysigt..Nooot.! haha… Tur hade jag med vädret ialf för solen tittade fram och den värmde så mysigt! Väl uppe på ett berg lekte vi ”sök bollarna” då mest stina faktist var på, Lydia ville bara att jag skulle kasta dom, men lite tanke gympa blev det, dock inte för Pluto som var helt uppe i sitt sökande efter den perfekta isbiten eftersom jag hade råkat trampat upp en förfrusen vattenpöl. Körde lite godis spår
också och det var uppskattat! Men mest blev det motion och bus bland träden! Jag lyckades också SJÄLVKLART tappa bort mig så prommisen blev lite längre än den var menad att bli! Men hundarna klagade inte, inte jag häller igentligen, det var ju så myyysigt väder!
Så prommisen slutade med att vovvarna fick busa lite i rastgården, då mest för Plutos skull då han inte kan vara lös! Sen gick vi hem till mig och det va tre trötta hundar som lunkade vid min sida hela vägen hem! Nu ligger dom alla tre och har total deckat. Stina på mina fötter(självklart), Lydia vid dörren och pluto under soff bordet. Och dom lyfter inte ens huvudet som dom brukar när jag knallar runt. Snuttisar!
Men snart bär det av på en till kortare prommis för att sedan lämna hem vovvarna!
Lägger upp lite bilder från skogen, dock hade jag helt fel inställning på kameran så korten blev inte alls bra, men det får duga:)
Så var det då äntligen på gång! Ikväll skrev vi på första delen i kontraktet om försäljningen av vår gamla Bonum 25 som gått under arbetsnamnet Minda men inte blivit officiellt döpt till det. Köparen har besiktat båten på land och kontraktet fullföljs när båten provkörts i vattnet och uppfyller de krav vi specifiserat, dvs inte sjunker och fungerar — typ =) Lite ovanlig och långdragen process att göra på det viset. Jag har själv antingen köpt båt i vattnet eller på land. Möjligheten att titta på båten både uppe och prova den i vattnet är naturligtvis optimalt för köparen och rätt sällan man har möjlighet till det till ett rimligt pris och rimlig insats. Men omständligheten till trots så är det även en trygghet för mig.
Nog för att jag var inställd på att det skulle bli tufft i höstas i och med de lite tuffare ekonomiska tiderna och att det är en del inredningsfix på henne. Men i höstas var det näst intill helt tyst. Två spekulanter tittade men i övrigt bara några få mejlfrågor om bilder och sånt där man alltid får när man säljer men som man vet bara är halvt seriöst. Jag jag var väl inte heller så ihärdig och la ner pengar på att hålla annonsen högt upp bland nya objekt.
Men nu när nyåret passerat och räntorna sjunkit och sommarsäsongen ligger betydligt mer inom räckhåll förändrades allt. Tre seriöst intresserade spekulanter. Men vi valde dom som kom och tittade och dessutom hade med sig en kunnig båtmänniska och de som var trevligast =)
Och när man ska köpa båt är det alltid bra att ha med sig någon, antingen kunnig bekant eller en besiktningsman. En sådan för privatpersoner brukar inte kosta många hundralappar och dom går igenom båten ordentligt och lämnar ett åtgärdsprotokoll efter sig. Då får man ingen garanti, men ett bra ”kvitto” på hur objektet ser ut. Jag har själv en gång köpt båt och anlitat besiktningsman och då blev nästan säljaren sur, som om man ifrågasätter trovärdigheten hos säljaren. Det kanske är en naturlig reaktion. Antingen döljer man saker man vet inte är helt 100%, eller så är man rädd att en besiktningsman ska hitta något man inte känner till.
Som säljare tycker jag nog mest det är skönt när en köpare kommer med seriös kunskap i släptåg. Visst är man nervös att de ska hitta något som är obekant även för mig. Men mest är det skönt. När man säljer något privat och skriver avtal är det ju befintligt skicks om gäller. Det tyngsta ansvaret åligger köparen och vad jag förstår är det näst intill omöjligt att hävda något efter kontraktet är skrivet från köparens sida. Möjligen om man kan påvisa att säljaren dolt någonting men hur lätt kan det vara att bevisa? Och jag som säljare vill helst aldrig mer höra av köparen, i vart fall inte på grund av att något problem uppstått. Så det är någon sorts trygghet även för mig eftersom jag vet hur mycket pengar det rör sig om och att det inte alltid är snutet ur näsan.
Så nu återstår bara att åtminstone den värsta kylan ger med sig så att vi kan sjösätta och genomföra det sista testet och sedan önska Minda god seglats vidare ut på haven.
Jag har alltid velat åka till Gotska Sandön. Jag tror drömmen började när min pappa berättade om ön, att den låg straxt norr om Fårö där han var uppväxt eller haft sommarstuga, jag måste fråga honom hur det var =)
En gång var vi på väg till Sandön i samband med att vi skulle till Gotland med vår Windy 22DC, men jag tror att vädret styrde vår väg direkt till Visby istället, eller om det var de begränsade/obefintliga bunkringsmöjligheterna som gjorde att vi inte skulle klara Nynäshamn -> Sandön -> Fårö utan att behöva släpa med en massa bränsle. Och vi var ganska många så det gick inte.
Sedan dess har jag såklart sett filmen ”Husbonden” som handlar om gotberg som levde på att plundra skepp, läst boken om Madame Söderlund från Gotska Sandön och läst en mängd reseberättelser på forum och annat. Målet har ändå alltid varit att jag ska dit!!!
Egentligen har jag velat åka dit i egen båt och jag började nästan planera en resa när vi hade vår gamla stålbåt Galadriel som var stor nog att frakta oss dit med övernattning även om vi skulle tvingas stanna längre på grund av dåligt väder. Men den långa resan dit i 7–8 knops fart. Det blev helt enkelt aldrig av.
Men i januari bestämde vi/jag att nu MÅSTE det ske och vi frågade våra vänner Egge och Karin om de ville följa med. Det är alltid roligare att åka flera! Och dom var såklart på! Så i helgen bestämde vi när vi ville åka och idag ringde jag och bokade resan så nu kan nedräkningen äntligen börja!
Så nu ser det ut som ännu en barndomsdröm och längtan ska gå i uppfyllelse och det är åtminstone för mig stort! Nu återstår att planerapackningen i huvudet och att få tag på filmen Husbonden så man får upp den rätta stämningen. Tills dess, njut av deras bildgalleri! Visst ser det störtmysigt ut?!
Det var nog länge sedan jag hade en gråtande kund i telefon och jag är glad att det inte händer så ofta. Mitt starkaste minne är nog från UUNET-tiden när jag satt med registry (domänhantering och IP-tilldelning) och en av våra stamkunder ringde in och grät hysteriskt och skrek ”jag pratar bara med han Joakim” varpå samtalet kopplades till mig. I vissa situationer har jag ett gudomligt tålamod och tio minuter senare närhennes ärende var löst och hon slutat gråta ocdh åter var glad, ringde hon alltid till mig och vägrade prata med någon annan. Spelade ingen roll om det gällde fakturering, internetsupport eller annat. Det var en rätt kul händelse sådär i efterhand. Man kan förstå när människor vars främsta kompetensområde inte är datorer inte kommer någon vart och frustrationen stegras. Det kan man ju själv känna även om man både kan och vet hur man ska lösa det man inte kan =)
Idag hände det igen. Den kunden har alltid haft en gråtmild ton, sådär som när barn är på gränsen till gråt men att det inte brutit ut ordentligt. Och jag har känt mig säker på att det någon gång ska ske. Och idag gjorde det det…
Dels blir man tagen på sängen och dels är det ju lite svårt att bedriva någon sorts konstruktiv support med en kund som gråter och snyftar ”det går inte”. Då har man god lust att be dom att ta en långpromenad, lugna ner sig och ringa sen. Den här gången löste det sig inte lika smidigt som där på UUNET för en massa år sedan. Så antingen har jag legat av mig eller så har även solen sina fläckar. Och att Word kostar pengar, att vederbörande inte kunde en epostadress i huvudet, att adressboken försvunnit vid en hårddiskkrasch och att filer man ville bifoga inte låg där man trodde att dom skulle ligga, är ganska lite jag kan påverka =)
Hur är det nu hon brukar skriva min vän och kollega Sandra, att det känns som det är fler måndagar än söndagar? Måndagarna kommer hela tiden medans lördagar och söndagar är något man måste kämpa sig till och förtjäna. Det är rätt konstigt.
Helgen har varit ganska lugn. Igår var jag och Egge inne på Sheraton på Tegelbacken och besökte HIFI-mässan. Det var rätt mycket folk och trångt. Vi tittade, eller rättare sagt lyssnade på några demos av olika ljudsystem och gled runt lite men ledsnade rätt fort eftersom det var ganska rörigt och trångt. Men så var det heller inte riktigt vi som var målgruppen, när bara en högtalarkabel kostade 250000kr och man gjorde en grej av att det faktiskt var för 2 meter kabel och inte 1 meter =) Helt sjukt, en kvarts jävla miljon för en kabel som man dessutom behöver en 4–5 stycken till av. Helt vansinnigt =).
På kvällen åt vi middag hemma hos oss och tittade på Arn-film. Meningen var att vi skulle se båda men tidsplaneringen spårade ur lite så första filmen kom igång rätt sent och med avbrott för läggning av barn och liknande. Och vi avundades Egge och Karin som var barnfria. Men jag älskar verkligen filmerna Arn – Tempelriddaren och Riket Vid Vägens Slut. Jag tycker dom växer för varje gång jag ser dem och jag ser fram emot tills vi i något sånär lugn och ro kan se andra filmen.
Idag har det varit en kall och strålande dag med sol och ett par minusgrader. Jag och Mia gick närmare en mil. När vi kom hem sjönk vi ner framför en action flygfilm och det var ganska skönt för benen. Ikväll blir det väl en kopp té, ostmacka och Beck-film fast på DVD. Dock är vi så väldresserade att vi ser samma film som går på TV ikväll. Är det inte skumt hur man funkar =)?
Och sedan kommer den där beryktade måndagen och arbetsveckan igen, dag ett på mitt fjärde år på mitt nuvarande jobb, men inte kommer det vara så speciellt för det. Träna, den ständiga frågan om vad man ska äta till lunch och räkna timmar till hemgång. Det enda som ska bli riktigt kul imorgon är förstadiet av lite sommarplaner som jag ska göra. Ringa och kolla lite, men jag avslöjar inget förrän det är bestämt.
Idag e det fredag och soool! Myyysigt med sol, dock var det inte det imorse.
Jaha, nu vad det ett bra tag sen jag skrev något här, det mesta pga av allt dator strul och att jag inte ha någon egen data för tillfället.. Men rätt mycket har hänt sen senast!
