Nomell.Se

Ännu en fantastisk kväll med ett fantastiskt femte avsnitt är slut och trafiken på Twitter och Facebook har lugnat ner sig. Det har varit mycket folk igång idag igen, ett och annat ”troll”, men annars bara positivt och roligt att läsa.

I dagens avsnitt kunde vi se Arkan Palanis personporträtt. I dagens avsnitt var det Arkans tur att bli dålig. Urinvägsinfektion är inget att leka med och inget man kan rå för, men att slarva med drickandet kändes onödigt efter våra upplevelser. Men det är lätt att missta sig och det går fort utför när det väl gör det.

Man kunde även se hur vi tar oss upp för bergskedjan Koldoriererna för att korsa den. Den utmaningen var bitvis det allra tuffaste jag gjort i hela mitt liv. En backe man kunde se oss kämpa upp för idag var ohygglig. Det hade varit intressant att få veta lutningen och längden på den men vissa av oss kröp bitvis uppför backen för att kunna dra rullstolarna upp. När vi nådde backen sa jag något i stil med att det var nära utmattning och så nära har jag nog aldrig varit någon gång. Men det var lärorikt och häftigt och en enorm boost efteråt att ha klarat det. Den backen var värst men inte ensam i sitt slag längs den streckan :)

I nästa avsnitt närmar vi oss vulkanen Conception som ligger mitt i Nicaraguasjön, det blir ett äventyr kan jag lova!

Tveka inte att kommentera, maila, SMS:a, Ringa, Twittra eller kontakta mig på Facebook om du undrar något. All feedback och frågor är välkomna.

Håll koll på bloggen och gå gärna in och gilla min Facebook-sida.

Mot Alla Odds Teaser

SVT – Mot Alla Odds officiella hemsida

[tags]TV, SVT, Sveriges Television, Reality-TV, Realityserie, Dokumentär, Media, Mot Alla Odds, Funktionsnedsättning, Funktionshinder, Handikapp, Handikappade, Synskadade, Rörelsehindrade, Döv, Döva, Teckenspråk, Handalfabetet, Amputerad, Amputerade, Tillgänglighet, Utmaning, Äventyr, Sydamerika, Nicaragua, Regnskog, Djungel, Stilla havet, Atlanten, Press, Media[/tags]

Idag gästades Eva Rusz i Radio 1 av min vän Rickard Forshäll. Det var ett otroligt bra program, väl värt att lyssna på. Rickard har en livshistoria som fascinerar mig väldigt mycket och den styrka han har för att bryta det mönstret och göra något bra av det istället.

Vi skulle egentligen ha besökt Eva Rusz tillsammans men jag kunde inte delta och får komma senare i maj istället.

[tags]TV, SVT, Sveriges Television, Reality-TV, Realityserie, Dokumentär, Media, Mot Alla Odds, Funktionsnedsättning, Funktionshinder, Handikapp, Handikappade, Synskadade, Rörelsehindrade, Döv, Döva, Teckenspråk, Handalfabetet, Amputerad, Amputerade, Tillgänglighet, Utmaning, Äventyr, Sydamerika, Nicaragua, Regnskog, Djungel, Stilla havet, Atlanten, Press, Media[/tags]

Ännu ett avsnitt är över och vi är halvvägs in i serien. Jag försöker att inte tänka så för det betyder att allt det här underbara snart är slut.

Dagens avsnitt utspelar sig när vi är på väg in i Nicaraguas inland och mot bergen för att ta oss över en bergskedja. Det börjar gå mycket uppför. Dagens personporträtt tillhörde Per ”Pax” Axensköld och Petra Örlegård.

Pax lärde jag inte känna på en gång. På Arlanda hälsade jag på en kille som jag inte trodde hade några händer. Jag kunde självklart inte se vilken funktionsnedsättning han hade så jag fick lista ut det på andra sätt under resan. Dels genom handen när vi hälsade på varandra och dels genom rösten. Jag hörde på honom att han hade en CP-skada. Men mycket mer än så visste jag inte till en början.

Det är inte svårt att gilla Pax. Han har en enastående humor och snabb i orden och kommer ofta med sköna kommentarer som snabbt blev en egen genre :)

När Pax berättade sin historia för oss runt lägerelden var det omöjligt att inte bli berörd. Vissa saker fastnar när folk berättar och en av dessa saker var det han sa om att han inte känner igen sig själv i spegeln ibland. Han säger något i stil med ”det är inte den bilden jag har av mig själv” och så tror jag många av oss kan känna ibland. Jag kan känna så fast på ett annat sätt. Pax ser sin fysiska funktionsnedsättning när han ser sig i spegeln. Jag kan mer känna att ”det här är inte jag” när människor och samhälle säger att vissa saker är omöjliga. Det är inte heller den bild jag har av mig själv.

Petra är döv och just nu kan jag inte komma på i vilket skede av resan jag förstod det. TV-produktionen hade en tolk med sig som jag hälsade på precis som på Petra men jag minns det som om det tog en stund innan det gick upp för mig att hon var döv. Jag var själv ganska skärrad och nervös där under resans första skede och kanske inte helt mottaglig för alla intryck. Jag borde ha förstått det, van som jag är att kommunicera med döva och dövblinda genom teckenspråkstolk.

Jag kommer inte heller exakt ihåg när jag visade för Petra att jag kan lite teckenspråk. Hon själv har sagt att det hände på andra eller tredje dagen när vi skulle gå och gräva en latringrop eller om hon skulle ledsaga mig dit, jag minns inte. Hon själv säger att jag plötsligt bara började teckna till henne och att hon blev förvånad. Jag minns faktiskt inte men ska titta i mina dagböcker om det står där.

Jag minns frågan jag fick under en intervju under castingen. Jag tror det var expeditionsledaren Oskar Kihlborg som frågade mig hur jag skulle bete mig om det kom en döv med på expeditionen. Jag svarade att jag väl i så fall får se till att öva upp mina gamla teckenspråkskunskaper och det svaret refererade Oskar ofta till under resan.

Det tar lång tid för mig och Petra att kommunicera eftersom vi dels tecknar taktil i händerna och dels är jag begränsad till att bokstavera med hjälp av handalfabetet. Allt annat har jag glömt bort. Men vi fick mer tid under dagarna på landsvägen i avsnitt 3 där vi gick mycket tillsammans och kunde prata lite mer. Då visade det sig att hon känner den flicka jag var tillsammans med i 20-årsåldern och som var orsaken till mina teckenspråkskunskaper.

Kvällens avsnitt var mycket bra precis som alla andra. På de sociala medierna var det full fart även om vi inte lyckades trenda på Twitter som under avsnitt 2. Kritiken var stormande positiv med några få undantag som väl mer av intressepolitisk karaktär än mot oss deltagare. Men det hade jag tänkt skriva ett separat inlägg om.

Jag blir helt varm i själen dessa kvällar, av flera anledningar. All oro och alla varningar inför resan om att TV klipper och förvränger har hittills visat sig helt obefogade när det gäller SVTs produktion. Jag blir otroligt glad för att jag ser hur jag själv är och uppfattas. Det kan låta lite egoistiskt och det är inte meningen, men samma oro och varningar inför hur man kan reagera med kameror runt sig och under press i en liten grupp en hel månad. Nu vet jag mer vem jag är och vad jag står för. Och jag skulle ljuga om jag sa att jag var opåverkad av alla fina kommentarer på nätet. Jag känner mig stolt över att veta att det de ser och kommenterar är riktiga jag, oförställd och äkta och det får mig att växa som människa och faktiskt bli mer ödmjuk mot mig själv och andra snarare än egoistisk och självupptagen. Jag hoppas också mina medmänniskor upplever det så. Mer om det i inlägg efter seriens avslutning.

Men jag tycker självklart inte bara jag är fantastisk och underbar :) Jag har haft förmånen att göra detta äventyr med andra underbara människor. Visst förekommer konflikter, favorisering och lite gränsar till utfrysning periodvis, något man valt att inte visa så mycket av, åtminstone inte hittills. Jag intresserar mig mycket för hur jag själv skulle fungera i det där läget, men också väldigt nyfiken på gruppdynamik med så olika typer av människor. Mitt mål var i alla fall som alltid att försöka stå upp för de som bäst behöver det och motverka dåliga tendenser. Precis som vanligt vågade jag inte alltid och precis som vanligt lyckades jag inte alltid, men jag gjorde alltid mitt bästa, precis som flera andra.

Nu är det en hel vecka kvar till nästa avsnitt och då går det mer uppför :)

Håll koll på bloggen och gå gärna in och gilla min Facebook-sida.

Mot Alla Odds Teaser

SVT – Mot Alla Odds officiella hemsida

[tags]TV, SVT, Sveriges Television, Reality-TV, Realityserie, Dokumentär, Media, Mot Alla Odds, Funktionsnedsättning, Funktionshinder, Handikapp, Handikappade, Synskadade, Rörelsehindrade, Döv, Döva, Teckenspråk, Handalfabetet, Amputerad, Amputerade, Tillgänglighet, Utmaning, Äventyr, Sydamerika, Nicaragua, Regnskog, Djungel, Stilla havet, Atlanten, Press, Media[/tags]

Tredje avsnittet är slut för ikväll och skriverierna på de sociala medierna har börjat klinga av. Lite lugnare för mig ikväll eftersom fokus i det här programmet var lite mer på Angelica ”Titti” Österberg och Sonia Elvstål, men det pratades om mitt och Petra Örlegårds taktila teckenspråk.

Titti träffade jag för första gången på slutcastingen tillsammans med Rickard. Oklart vem av oss som spillde ut dricka som hamnade i mitt knä så att det såg ut som om jag kissat på mig när jag skulle in till psykologen, men det var bara vatten :)

Jag var redan då helt säker på att vi skulle ses igen och det gjorde vi ju. Jag blev otroligt glad när jag hörde hennes röst på Arlanda inför avresan. Hon gav ett lugnt, trevligt och harmoniskt intryck och med vissa människor känner man bara att man gärna vill ha i sin närhet. Titti var också en av de som först av deltagarna med självklarhet ledsagade mig på flygplatserna under resan.

Sonia träffade jag på Arlanda och hon var glad och öppen redan då. Även hon ledsagade mig vid behov utan att det verkade konstigt och utan någon direkt blygsel sådär i början.

Båda tjejernas berättelser är väldigt starka och gripande. Tittis största ”problem” i början av expeditionen var att hon ville finnas för och hjälpa alla. Efter ett par dagar blev det lite för mycket för henne även om det nog var mer för att hon tog på sig mycket själv än krav från andra. Ganska snart lärde sig alla som behövde hjälp att utnyttja fler villiga händer.

I dagens avsnitt har vi lämnat det underbara originalet Rastas farm och våra vägar skildes åt, kanske för alltid. Alla kände vi sorg över att skiljas från denna speciella och sköna kille som också kändes som en stor trygghet att ha med sig genom landet. Det kändes som om han kände var enda människa och stig i landet.

Nu väntade en strecka på drygt 4 mil i lättare terräng längs Nicaraguansk landsväg som i och för sig inte riktigt är samma som vi är vana vid. Det var en ren fröjd för mig att ta mig fram men jag valde ändå att avlasta andra så mycket jag kunde. Ofta bar jag 2 extra ryggsäckar och 5–6 vattenflaskor. Jag bar åt dem som led mer av värmen och som fortfarande hade svårt att ta sig fram. värmen bekom mig inte alls, tvärt om njöt jag av klimatet. Men i den öppnare terrängen kom solen åt att gassa och det var säkert 45–50 grader i solen. Där brände jag mig för första gången och drack kopiösa mängder :)

Längs landsvägen fick vi mer tid att prata med varandra och det var skönt att bara gå. Det är klart att det hände grejer där längs landsvägen men jag avvaktar med att skriva om det tills jag kan publicera resedagboken när programmets samtliga avsnitt sänts. Men något som var väldigt olikt Sverige förutom kvaliteten på vägarna, var den enorma mängden tung trafik. Lastbilar i evighet passerade med olika laster av material och människor. Om jag gissar på 500 fordon under dagen är det säkert ingen överdrift.

Förklaringen är säkert att landets infrastruktur verkar bygga på vägtransporter och åtminstone vi såg inte eller hörde talas om någon järnväg.

Mot slutet av den tredje dagen längs landsvägen kan man i programmet se Sonia huperventilera och skälla ut expeditionsledaren Oskar Kihlborg för att vi fått slita för hårt. Klippet blev lite konstigt, först en ganska välmående Sonia och sedan en dramatiskt försämrad Sonia och man fick som tittare ingen riktig bakgrundsförklaring till hur det blev så. Jag ska inte analysera det i detalj, men jag delar inte kritiken fullt ut.

För tempot vi höll och ansvaret att få i sig tillräckligt med vätska var vårt. Vi i gruppen var dåliga på att vänta på varandra och Oskar Kihlborg påtalade många gånger vikten av att dricka och vila och vänta på alla. Han sa någon gång att vid det här laget borde vi lärt oss och det hade han helt rätt i.

Nu ser jag fram emot nästa avsnitt :)

Håll koll på bloggen och gå gärna in och gilla min Facebook-sida.

Mot Alla Odds Teaser

SVT – Mot Alla Odds officiella hemsida

[tags]TV, SVT, Sveriges Television, Reality-TV, Realityserie, Dokumentär, Media, Mot Alla Odds, Funktionsnedsättning, Funktionshinder, Handikapp, Handikappade, Synskadade, Rörelsehindrade, Döv, Döva, Teckenspråk, Handalfabetet, Amputerad, Amputerade, Tillgänglighet, Utmaning, Äventyr, Sydamerika, Nicaragua, Regnskog, Djungel, Stilla havet, Atlanten, Press, Media[/tags]

Nu har andra avsnittet sänts och… ja vad ska jag säga, en magisk och underbar kväll! Jag och familjen har gjort som vanligt, tittat på avsnittet några gånger i förväg under veckan som gått och jag tror vi har lite olika motiv till det :)

För barnens skull är det bra att titta och veta vad som väntar och hinna förhålla sig till det och vara redo för kommentarer i skolan.

Mina egna motiv för att se i förväg är flera. Jag är så klart nyfiken men vill också hinna reflektera tills det sänds ut till svenska folket. Jag har också upptäckt att det är bra att kunna avsnittet när det sänds och fokusera på sociala medier i realtid när programmet sänds.

Och det är verkligen en heltidssysselsättning att följa både min sida på Facebook och flödet på Twitter och jag har valt att ta en aktiv roll i det och jag tror det är mycket bra och det är väldigt roligt!

Det är svårt att beskriva reaktionerna på Twitter, men många har skrivit ”gråtfest”, ”hjältar” och många andra fina saker.

Engagemanget på Twitter och Facebook var fantastiskt förra veckan, men ändå ingenting mot denna och kanske går det lite upp för än vilken genomslagskraft TV har!

Dagens program då, det var lite speciellt för mig eftersom det innehöll mitt och Rickard Forshälls personporträtt. När jag först såg det kände jag lite besvikelse för att mitt båtintresse och intresse för tandemcykling inte fick vara med. Det är absolut inte SVTs fel och jag visste att det inte skulle komma, för båten var upptagen inför resan till Nicaragua och det cykellopp vi deltog i under hösten ägde rum på en helg och det fanns inget kamerateam ledigt. Å andra sidan, hur kul hade det varit att filma och visa? :)

När jag nu sett mitt personporträtt på TV är jag ändå supernöjd. Att min kommunikation med Petra Örlegård skulle visas var ganska självklart och jag anade väl att det skulle bli reaktioner, men inte så mycket och fantastiskt positivt :)

Jag fick många frågor om teckenspråk, om jag hade tjuvtränat innan etc. Det hade jag inte. Jag fick en fråga under uttagningen vad jag skulle göra om det kom en döv tjej med på expeditionen varpå jag svarade att jag väl får återuppta mina gamla teckenspråkskunskaper.

För den som ser och kan teckenspråk ser man att det jag kan är det så kallade handalfabetet. Som 15-åring deltog jag i ett projekt där dövblinda personer fick speciella texttelefoner med punktskrift eftersom de inte kan läsa texten på en skärm. Det här var 1988/89 och jag reste land och rike runt, ofta ensam för att installera och utbilda.

Ibland hände det som det kan göra, att den beställda tolken inte dyker upp. Att vända och åka hem var inget alternativ för mig. Istället lärde jag mig lite för att åtminstone hjälpligt kunna ta mig fram.

Ungefär samtidigt hade vi träffar för jämnåriga synskadade skolelever och där i vår grupp fanns en dövblind tjej som lärde oss just handalfabetet. Under en tid några år senare var vi ett par, men jag blev aldrig riktigt duktig och sedan dess har jag tappat mycket.

Under åren sedan dess har det ibland hänt att jag fått användning för mitt teckenspråk. Ibland har någon gammal döv kompis kommit fram ute på stan och ibland har jag behövt det i mitt arbete i väntan på eller vid utebliven tolk.

När jag förstod att en döv tjej var med på resan, var först under resan ner. Först blev jag otroligt nervös och det tog ett tag att ta mod till mig och använda det jag faktiskt kan även om det är lite. Det dröjde flera dagar innan jag och Petra Örlegård kommunicerade för första gången. Det gick långsamt, men det gick. Jag tror vi båda redan där var ganska berörda och tyckte det var väldigt mäktigt, men det var inget emot reaktionerna bland de övriga deltagarna. Petra fick så klart veta anledningen till mina kunskaper och är givetvis bekant med min gamla romans ;)

Rickards historia är också väldigt stark och vi var alla djupt tagna och imponerade av hans livsöde. Som jag sa vid lägerelden, att vända något så negativt till något positivt är enormt starkt. Rickard slutade sin kriminella bana och drogmissbruk 2006 om jag inte minns fel. Efter skolning och efter att ha fått ett arbete på järnvägen blir hans fot överkörd av ett arbetslok och han blir amputerad. Man kan välja att se det på olika sätt beroende på vad man tror på. Klart är dock att han är en enormt stark och varm människa som hanterar motgången och — verkar det som, också tacksamhet. Det kan låta lite konstigt men jag kan förstå tanken. Det är den där om-leken jag ofta leker själv. Hade inte man fått sin funktionsnedsättning hade man sluppit en massa men missat kanske ändå mer. Alla människor man mött, chansen att få vara med i Mot Alla Odds, perspektivet på livet inte minst.

Jag kände inte Rickard innan vi sågs för första gången på uttagningen, men redan då kände jag att vi kommer ses igen och det här är en person jag mer än gärna vill resa med och kan lita på. Jag tycker om människor som utstrålar värme, ödmjukhet och kan ge så mycket hjälpsamhet. All den erfarenhet han har som varit av negativt slag ska vara en människa som Rickard att vända till något positivt. En vän för livet!

Jag kan fortsätta skriva hur mycket som helst om varje program, känslor, tankar, saker som hände i bakgrunden etc. Men jag kommer att publicera min resedagbok dag för dag när serien är avslutad är tanken. Eventuellt börjar jag tidigare.

Nytt avsnitt och nya äventyr nästa vecka!

Håll koll på bloggen och gå gärna in och gilla min Facebook-sida.

Mot Alla Odds Teaser

SVT – Mot Alla Odds officiella hemsida

[tags]TV, SVT, Sveriges Television, Reality-TV, Realityserie, Dokumentär, Media, Mot Alla Odds, Funktionsnedsättning, Funktionshinder, Handikapp, Handikappade, Synskadade, Rörelsehindrade, Döv, Döva, Teckenspråk, Handalfabetet, Amputerad, Amputerade, Tillgänglighet, Utmaning, Äventyr, Sydamerika, Nicaragua, Regnskog, Djungel, Stilla havet, Atlanten, Press, Media[/tags]

Idag var det dags för intervju hos God morgon i P4 Stockholm med Matilda och Alexander. Jag och Arkan var ditbjudna och det är andra gången inom loppet av 7 dagar jag är i radiohuset :) På något sätt känns det viktigt och bra och samtidigt lite synd att det är så kort. Idag fick vi ändå en halvtimme vilket väl i praktiken betyder ca 15 minuter prattid när man räknat bort trafik, nyheter, väder och musik. Å andra sidan skulle det kanske inte gå att göra så mycket mer av det i nuläget heller. Några frågor till så skulle vi behöva börja köra med det där att ”det kan vi inte avslöja än, för det får man se i TV” och det är lika trist som ”inga kommentarer” :)

Jag trodde att det skulle vara jobbigare att synas i TV inför en miljon svenskar och jag trodde jag skulle känna mig nervös inför mikrofonen hos Lotta Bromé i P4 Extra och idag när man skulle tala inför Stockholmarna. Men det kändes faktiskt bara roligt och bra. Kanske beror det på år av bloggande, podcastande, föredrag på mässor och annat och nu senast en månad med kameror runt om nästan dygnet runt. Visst en liten känsla av nervositet eller spänning finns alltid där men den tror jag är bra för att behålla skärpan.

Den spontana känslan när det var klart var ”nej inte slut redan” :) Men jag tror min tid i rampljuset är ganska tidsbegränsad, så man får passa på och njuta medan tid är. Om 7 avsnitt kanske det tar tvärt slut. Högst troligt rent av. Och då återgår allt till det vanliga. Men med i bagaget har man upplevelser av något helt ovanligt.

Har du problem att hantera spelaren klicka här

SVT – Mot Alla Odds officiella hemsida

[tags]TV, SVT, Sveriges Television, Mot Alla Odds, Reality-TV, Realityserie, Dokumentär, Sveriges Radio, SR, Radio, Radio Stockholm, Funktionsnedsättning, Funktionshinder, Handikapp, Handikappade, Synskadade, Rörelsehindrade, Döv, Döva, Amputerad, Amputerade, Tillgänglighet, Utmaning, Äventyr, Sydamerika, Nicaragua, Regnskog, Djungel, Stilla havet, Atlanten, Media[/tags]